1 #LyX 1.5.0svn created this file. For more info see http://www.lyx.org/
8 \newcommand{\extratablespace}[1]{\noalign{\vskip#1}}
14 \font_typewriter courier
15 \font_default_family default
21 \paperfontsize default
29 \paperorientation portrait
32 \paragraph_separation indent
34 \quotes_language english
37 \paperpagestyle default
38 \tracking_changes false
46 LyX Ezaugarri Hedatuak
54 \begin_layout Standard
55 Fitxategi honen arduradun nagusia
60 Bidali iradokizunak edo erroreei buruzko zuzenketak LyX dokumentazioko
61 posta-zerrendara: <lyx-docs@lists.lyx.org>.
64 Itzulpena: Iñaki Larrañga Murgoitio, <dooteo@euskalgnu.org>, 2004.
67 Zuzenketak: Hizkuntza Politikarako Sailburuordetza, <hizpol@ej-gv.es>, 2004.
75 \begin_layout Standard
76 \begin_inset LatexCommand tableofcontents
87 \begin_layout Standard
96 eskuliburua, oraintxe irakurtzen ari zarena, batik bat
102 Dokumentu hau zatitzearen arrazoia hau da:
104 Erabiltzailearen Gida
106 jadanik oso handia da, eta dokumentu gehienak prestatzeko behar diren oinarrizk
107 o ezaugarriak azaltzen ditu.
108 Hala ere, LyX taldeak aspalditik hainbat konfigurazio-fitxategiren eta
109 kanpoko paketeen bitartez LyX programa hedatzeko helburua izan du.
110 Horrek esanahi du LaTeX-eko Trikitixa (ez dago, adibidea besterik ez da)
111 paketearen euskarria eduki nahi baduzu, LyX bera aldatu gabe fitxategiaren
112 diseinua sor dezakezula.
113 Horrela, ezaugarri berri asko ekarriko lizkizuke.
114 Eskuliburu honetan hori guztia dokumentatzen da.
117 \begin_layout Standard
118 Eskuliburu honek ezaugarri berezi batzuk dokumentatzen ditu, ongi lantzeko
119 software gehigarria eskatzen dutenak alegia: adibidez faxaren euskarria,
120 bertsio-kontrola eta SGML euskarriari buruzkoak.
121 Azkenik, LaTeX-eko tresnei eta trikimailuei buruzko kapitulu bat dago,
122 LaTeX-en ezaugarri ahaltsuak erabiliz zure dokumentuak hobetzeko.
123 Azken finean, LyX WYSIWYM bakarrik da, eta LaTeX-eko hainbat funtziorentzako
124 intefazea besterik ez da.
127 \begin_layout Standard
128 Noski, dokumentazio osagarri horrekin guztiarekin,
130 LyX Ezaugarri Hedatuak
132 bere txapelean sartzeko gehiegi handitu daiteke.
133 Egoera horretan, adar jotzeko " Eskuliburu gain-hedatua" dei diezaiokezu!
136 \begin_layout Standard
141 eskuliburua irakurri, orduan okerreko eskuliburuan zaude.
146 irakurri behar da, eta berak eramango zaitu eskuliburu egokira.
147 Gainera, eskuliburu guztien jakinarazpenak eta egiturak azaltzen ditu.
150 Erabiltzailearen Gida
152 -rekin eta LyX-eko oinarrizko ezaugarriekin ere arituta egon beharko zenuke.
155 \begin_layout Standard
156 Dokumentu honetan, atal asko laguntzaile batzuk idatzitako artikulu askeak
157 dira, eta hori direla jakinarazten da.
158 Idazle bakoitzak, orokorrean, LaTeX pakete edo dokumentu-klase berri batentzako
159 diseinu-fitxategia idatzi du, edo bestela funtzioren bat garatu du.
160 Kapitulu batean (edo dagokion atalean) egilearen izenik ez bada aipatzen,
161 LyX-eko Dokumentazio taldeak idatzi duela esan nahi du.
164 \begin_layout Standard
165 Eskuliburu honetako gai guztiek azaltzen dute (LyX programa LaTeX-en oinarritzen
166 denez) LyX barrutik nola dabilen eta LyX-en nahi duzun LaTeX-eko kodea
167 zuzenean nola sortzen den.
168 Hau, agerian dagoenez, LyX-eko erabiltzaile aurreratuentzako prestatua
172 \begin_layout Chapter
176 \begin_layout Section
177 LyX-ek nola erabiltzen du LaTeX
180 \begin_layout Standard
181 \begin_inset LatexCommand label
182 name "atal:lyxetalatex"
186 Kapitulu hau bai TeX-eko teknikarientzat bai LaTeX-eko kuxkuxeroentzat da.
187 Berton, LyX eta LaTeX elkarrekin nola aritzen diren erakutsiko dugu, inprimatu
188 daitekeen irteera sortzeko.
189 LaTeX-i buruzko zerbait dakizula eskuliburu honetan bakarrik suposatuko
190 da, ez beste eskuliburuetan.
193 \begin_layout Standard
194 Garai batean LyX-i "LaTeX-entzako WYSIWYM motako interfazea" deitzen genion,
195 baina ez da gehiago egia izango.
196 Hor kanpoan LaTeX-entzako beste interfaze batzuk badaudelako.
197 Horiek, orokorrean, LaTeX exekutatzeko eta editatzen duzun fitxategian
198 edozein errore markatzeko gaitasuna duten editoreak dira.
199 LyX ere editore bat da, LaTeX exekutatzen du eta fitxategian erroreak markatzen
200 ditu, baina hori baino gauza gehiago egiten ditu, askoz ere gauza gehiago.
201 WYSIWYM kontzeptuari esker, LyX era eraginkor batean erabiltzeko ez duzu
203 LyX-ek ere LaTeX-entzako zenbait hedapen dakartza.
204 Saiatu zaitez noizbehinka honako hau egiten: hautatu
209 itxategia\SpecialChar \menuseparator
210 Esportatu\SpecialChar \menuseparator
217 fitxategiaren emaitzeko hitzaurrean begiratu.
218 Jabetuko zara LyX-ek hainbat makro berri bereziki definitu dituela.
219 Makro horiek automatikoki definitzen dira, dokumentuan erabiltzen dituzun
223 \begin_layout Standard
224 LaTeX-i automatikoki deitzeko komando asko daude.
228 \begin_layout Itemize
234 kusi\SpecialChar \menuseparator
240 \begin_layout Itemize
246 kusi\SpecialChar \menuseparator
251 guneratu\SpecialChar \menuseparator
257 \begin_layout Itemize
263 itxategia\SpecialChar \menuseparator
271 \begin_layout Itemize
277 itxategia\SpecialChar \menuseparator
285 \begin_layout Standard
286 Horiek LaTeX-i deituko diote baldin eta LaTeX landu den azken alditik fitxategia
287 n aldaketak egon badira.
288 Editatzen ari zaren fitxategiarekin LaTeX exekutatzen duzunean, LyX-ek
289 urrats hauek lantzen ditu:
292 \begin_layout Enumerate
293 Dokumentua LaTeX-era bihurtzen du, eta fitxategia
301 dagoen direktorioan gordetzen du.
304 \begin_layout Enumerate
309 fitxategiarekin (agian hainbat aldiz).
312 \begin_layout Enumerate
313 Errorerik gertatzen bada, dokumentuan errore-kutxak txertatzen ditu, non
314 gertatu diren adierazteko.
315 Kutxa horiek aldi baterako izaten dira eta ez dira dokumentuarekin batera
319 \begin_layout Standard
325 kusi\SpecialChar \menuseparator
328 erabiliz LaTeX exekutatzen baduzu, LyX-ek orduan
332 abiaratuko du Dvi fitxategiarentzako.
338 kusi\SpecialChar \menuseparator
346 itxategia\SpecialChar \menuseparator
349 erabiltzen baduzu, LyX-ek beste bi urrats gehiago landuko ditu:
352 \begin_layout Itemize
353 Dvi fitxategia PostScript®-era bihurtzeko
361 \begin_layout Itemize
366 hautatu bada, irteerako fitxategiaren luzapena
373 \begin_layout Itemize
383 hautatu bada, irteerako fitxategiaren luzapena
387 izango da, espero zenuen bezalaxe.
391 \begin_layout Itemize
396 exekutatu, edo bidali PostScript® fitxategia inprimagailura.
399 \begin_layout Section
400 \begin_inset Quotes eld
407 fitxategi irakurkaitza sortu du!
408 \begin_inset Quotes erd
414 \begin_layout Standard
415 LaTeX-eko erabiltzaile sutsuek alkondarak txikitu eta garrasika igaroko
416 dute urte hasierako gaua (San Juan bezpera, alegia), ilargi betearen itzalpean
417 LyX erabilkaitza dela lau haizetara aldarrikatuz, eta hori guztia gertatzen
418 zaie eskuliburu guztiak ez irakurtzeagatik.
421 \begin_layout Standard
422 Goazen, bada, gauzak argitzera.
423 LyX-ek bi LaTeX fitxategi-mota sortzen ditu.
424 Bata, gizakiok irakur dezakeguna; bestea, LyX-ek irakur dezakeena.
425 LyX-ek LaTeX lantzen duen bakoitzean, LaTeX fitxategi bat sortzen du erroreak
426 errazago antzemateko.
427 Ondorioz, sortzen den
431 fitxategia gizakientzako irakurtezina da.
432 Ez saiatu hori irakurtzen.
437 fitxategia nahi baduzu (lankide bati bidaltzeko, adib.), hautatu
442 itxategia\SpecialChar \menuseparator
447 sportatu\SpecialChar \menuseparator
457 \begin_layout Section
458 LaTeX fitxategiak LyX-era bihurtzen
461 \begin_layout Standard
462 LaTeX fitxategi bat LyX-era inportatzeko, erabili
467 itxategia\SpecialChar \menuseparator
472 nportatu\SpecialChar \menuseparator
479 komandoa LyX leihoan.
480 Horrek Perl programaketa hizkuntzan egindako script bati deituko dio:
497 fitxategia irekitzen du.
498 Bihurketa ez bada ongi ibili, saia zaitez reLyX tresna komando lerrotik
499 exekutatzen, aukera sofistikatuagoak erabilita.
502 \begin_layout Standard
507 -ek LaTeX-eko zilegia den ia dena bihurtuko du, baina ez guztia.
508 TeX moduan ulertzen ez dituen gauzak ez ditu bihurtuko; beraz, bihurtu
509 gabekoak gorri koloreko testuetan agertzen dira, eta eskuz editatu beharko
510 dituzu ongi ikusteko.
513 \begin_layout Standard
522 eskuliburuan (eta dagokion Unix-eko man orrialdeetan ere) bere atala dauka.
523 Irakurri atal hori, jakiteko LaTeX-eko zein ezaugarri ez dauden onartuta,
524 zein akats dauden (eta nola konpondu) eta aukera batzuk nola erabili.
527 \begin_layout Standard
532 -ek lana egitea lortzen ez baduzu, edo LyX fitxategi batean LaTeX kodea
533 txertatzea nahi baduzu, ikusi
534 \begin_inset LatexCommand ref
535 reference "atal:latexkodeak"
543 \begin_layout Section
544 LaTeX kodea LyX dokumentuetan txertatzea
545 \begin_inset LatexCommand label
546 name "atal:txertat-LaTeX-kodea"
553 \begin_layout Standard
554 \begin_inset LatexCommand label
555 name "atal:latexkodeak"
559 Ezaugarri hau nahiko garrantzitsua da: beti izango duzu LaTeX kodea LyX-eko
560 dokumentu batean txertatzeko aukera.
561 LyX-ek ezin ditu, eta litekeena da inoiz ezin izatea, LaTeX-eko egitura
563 LyX dokumentu batean LaTeX-eko komando bat txertatu behar duzunean, erabili
565 ERT kutxa lortzeko, hautatu
570 xertatu\SpecialChar \menuseparator
578 ERT kutxa hiru modutan ager daiteke: tolestuta, irekita eta lerro barnean.
579 Aurreneko biak beste kutxa tolesgarriak bezala erabiltzen dira, adib.
580 oin-oharrak, eta LaTeX-eko komando kopuru askorekin erabiltzen dira.
581 "Barneko" ERT kutxa batek bere edukia botoiaren zati bezala bistaratzen
582 du, eta LaTeX komandoen zati motz bezala erabiltzen dira.
587 \begin_layout Standard
597 \begin_layout Standard
598 Hiru moduen artean txandakatzeko, ERT kutxa bertan klikatu saguaren eskuineko
600 Jakin ezazu LaTeX-eko komandoak lerro bat baino gehiagotan erabiltzea nahi
601 badituzu, ezin duzula barneko modua erabili.
604 \begin_layout Standard
605 Ondorengoa LyX-eko dokumentu batean LaTeX kodea txertatzearen adibidea duzu.
606 Kodeak honelako itxura eduki ohi dute:
609 \begin_layout LyX-Code
618 Hau orritxo ingurunearen adibide bat da.
621 nahi duzuna jar dezakezu bertan, edozein (ez-mugikor)
664 \begin_layout Standard
665 Adibideko testuak daukan ERT kutxa paragrafo honen ondoren agertzen da.
666 Eskuliburu hau pantailan (LyX-eko leihoan) irakurtzen ari bazara, gris
667 koloreko botoi bat (gorri koloreko testu bitxi batekin) ikusiko duzu.
668 Inprimatutako bertsioan, ordea, honen emaitza ikusiko duzu:
671 \begin_layout Standard
675 \begin_layout Standard
682 \begin_layout Standard
689 \begin_layout Standard
691 Hau orritxo ingurunearen adibide bat da.
692 Zuk nahi duzuna jar dezakezu bertan, edozein (ez-mugikor) irudi eta taula.
695 \begin_layout Standard
702 \begin_layout Standard
707 \begin_layout Standard
714 \begin_layout Standard
721 \begin_layout Standard
728 \begin_layout Standard
734 \begin_layout Standard
741 \begin_layout Standard
748 \begin_layout Standard
755 \begin_layout Standard
767 \begin_layout Standard
768 Bi metodo hauetaz gain, LaTeX-eko egitura konplexua duen aparteko fitxategi
775 xertatu\SpecialChar \menuseparator
776 Txertatu\InsetSpace ~
779 menua erabili fitxategia txertatzeko (sarrera mota hautatu beharko duzu).
780 Hau aholkatzen dizugu ongi dabilen
784 fitxategi bat jadanik badaukazu.
785 Bestela izugarrizko lana izango duzu LaTeX-eko erroreak zuzentzen.
789 \begin_layout Standard
790 Azpimarratu beharreko azken oharrak:
793 \begin_layout Itemize
794 LyX-en barruan LaTeX-eko kodea
801 \begin_layout Itemize
806 LaTeX-eko kodea ongi a dagoen egiaztatzen.
809 \begin_layout Itemize
810 Kontu ibili gurpila berriz asmatzearekin.
813 \begin_layout Standard
814 Azken oharrak bi gauza adierazi nahi ditu.
815 Lehenbizi, LyX-ek bere barnean ezaugarri batzuk ditu, eta gehiago ekartzekotan
817 LaTeX-eko kodea idazten hasi aurretik, ziurtatu zaitez eskuliburuetan irakurriz
818 LyX-ek zuk behar dituzun LaTeX-eko ezaugarri horiek ez dakartzala, bestela
819 alferrikako lana egingo baituzu.
820 Bigarrenik, hor kanpoan (zure LaTeX-eko banaketan) hainbat gauza ezberdin
821 egiten dituzten pakete asko daude, eta agian zuk behar duzuna horietariko
822 bat izan daiteke, kartazalentzako etiketetatik hasi eta hainbat orrialdeko
824 Begiratu CTANeko gunean xehetasunak irakurtzeko (ikusi
826 Erabiltzailearen Gida
828 eskuliburuko "Beharrezko aplikazioak" atala)
832 \begin_layout Standard
840 : hori egiten askotan ikusi izan dut.
841 Etiketak inprimatzeko kodea batzuk prestatzen hasi, eta buruhauste asko
842 igaro eta gero konturatzea hori egiteko jadanik LaTeX-eko bi pakete erabilgarri
844 Eta okerrena da neuk banituela pakete horiek!
852 \begin_layout Standard
853 Zure dokumentuan zerbait sofistikatua eta sakona egin behar baduzu, ziurtatu
854 zaitez alboan LaTeX buruzko liburu on bat edukitzea, kodea garatzen laguntzeko.
857 Erabiltzailearen Gida
859 eskuliburuko bibliografian batzuk zerrendatzen dira.
862 \begin_layout Standard
863 Badaude LaTeX-eko komando batzuk testuaren aurretik kokatu behar izaten
865 Hauek hitzaurrean kokatzen dira, eta hurrengo atalean honi buruz hitz egiten
869 \begin_layout Section
870 LyX eta LaTeX-eko hitzaurrea
873 \begin_layout Subsection
874 LaTeX-eko hitzaurreari buruz
877 \begin_layout Standard
878 \begin_inset LatexCommand label
879 name "atal:hitzaurrea"
883 LaTeX ezagutzen baduzu, hemen ez daukagu hitzaurrea zertarako egokia den
885 Ez baduzu ezagutzen ordea, datozen azalpenek ideia batzuk lortzen lagunduko
886 dizute (berriro diogu, xehetasun gehiagorako LaTeX-eko liburu on bat eskuratu
888 Dena den, ondorengo azalpenak irakurri beharko zenituzke, LyX-eko dokumentu
889 batean LaTeX-eko hitzaurrerekin zer egin dezakezun eta zer ez duzun egin
890 behar azaltzen baitute.
893 \begin_layout Standard
894 LaTeX-eko hitzaurrea dokumentuaren hasieran agertzen da, edozein testuren
903 \begin_layout Itemize
904 Dokumentu-klasea zehazteko.
905 Jadanik, LyX-ek hau zuregatik egiten du.
909 \begin_layout Standard
910 LaTeX arloan aditua bazara, eta erabili nahi dituzun dokumentu-klase pertsonaliz
911 atuak badituzu, irakurri
915 eskuliburua, LyX horien interfaze gisa ezartzeko egin beharrekoak agertzen
917 Ziurtatu zure lanak LyX taldeari bidaltzen dizkiozula, datozen bertsioetan
922 \begin_layout Itemize
923 Paketeen erabilera zehazteko.
924 LaTeX-eko paketeek komando bereziak eskaintzen dituzte; horiek dokumentuan
925 erabili ahal izango dira baldin eta dokumentuko hitzaurrean zehaztu badira.
930 paketeak paragrafo guztiak koskatuak izan daitezen derrigortzen du.
931 Etiketak, kartazalak, marjinak eta beste hainbat gauzetarako beste pakete
935 \begin_layout Itemize
936 Zenbatzaileak, aldagaiak, luzera eta zabalerak zehazteko.
937 LaTeX-en hainbat zenbatzaile eta aldagai daude, eta nahi den eragina egiteko
938 modu global batean hitzaurrean ezarri behar dira.
939 Beste zenbait aldagai, ordea, dokumentuaren barruan ezar eta berrasiera
941 Marjinak adibide egokiak dira hitzaurrean zer ezarri behar den erakusteko.
942 Beste adibide bat zerrendentzako etiketen formatua da.
943 Gaur egun, horiek dokumentuko edozein lekutan ezar ditzakezu, baina egokiena
944 leku bakar batean egitea da, hitzaurrearen barruan.
947 \begin_layout Itemize
948 Erabiltzaileak definitutako komandoak (
961 Gehienetan LaTeX-eko komandoen laburtzapenak izan ohi dira dokumentu barruan
962 askotan agertzen direnak.
963 Gainera, hitzaurrea leku egokia da komando horiek zehazteko, beste edozein
964 lekutan ere zehatz daitezke (hori bai, lehen aldiz erabili
969 Hau oso erabilgarria izan daiteke zure dokumentuan LaTeX-eko kode gordin
970 asko daudenean, normalean ez da horrelakorik gertatzen.
973 \begin_layout Standard
978 fitxategian dagokion definizio-multzoa hitzaurrean gehitzen du.
979 Horrela, LyX-ek sortutako LaTeX fitxategia eramangarria izaten da.
982 \begin_layout Subsection
986 \begin_layout Standard
987 LaTeX fitxategiko hitzaurrean LyX-ek gehitzen dituen komandoak finkatuta
988 daude; ezin dituzu aldatu baldin eta LyX programaren iturburua ez baduzu
990 Hala ere, zure komandoak hitzaurrean gehitzeko aukera daukazu.
991 Hori egiteko bi bide daude:
994 \begin_layout Enumerate
997 Diseinua\SpecialChar \menuseparator
1007 \SpecialChar \menuseparator
1015 menutik sortzen den leihoko
1022 fitxa, erabiltzen duzun LyX bertsioaren arabera.
1023 LyX-eko laster-teklak leihoan ez dira erabilgarriak.
1026 \begin_layout Enumerate
1027 Gehitu dituzun hitzaurreko edukiak erabili lehenetsitako txantiloi gisa
1028 (ikus "Oinarrizko LyX konfigurazioa"
1030 Erabiltzailearen Gida
1032 eskuliburuan), horrela sortzen dituzun fitxategien hitzaurre lehenetsia
1036 \begin_layout Standard
1037 Aurrez berak eraikita duen hitzaurreko guztia Hitzaurrean gehitzen du LyX-ek.
1038 Hitzaurrean zure komandoak sartu aurretik, ziurtatu zaitez zuk nahi duzuna
1039 LyX-ek ez daukala (gogoratzen zara nola esan genizun gurpila berriro ez
1043 ziurtatu zure hitzaurrearen kodea zuzena dela
1046 LyX-ek ez ditu egiaztatzen.
1049 \begin_layout Subsection
1053 \begin_layout Standard
1054 Hemen agertzen diren adibideek azaltzen dute hitzaurrean zer gehitu ditzakezun
1055 eta zer egiten duten:
1058 \begin_layout Subsubsection
1060 adibidea: desplazamendua
1063 \begin_layout Standard
1064 LaTeX-en bi aldagai daude orrialdearen kokapena kontrolatzeko:
1077 Horizontalki eta bertikalki desplazatzeko erabiltzen dira, hurrenez hurren.
1078 Aldagai horiek oso baliagarriak dira etiketak inprimatzeko.
1079 Noizbehinka, orriaren (edo inprimakiaren) tamaina eta orrian inprimatu
1080 daitekeen arearen tamainak ez datoz bat.
1081 Horretarako erabiltzen dira
1096 \begin_layout Standard
1097 Lehenetsitako balioak bai
1115 izan ohi dira, adibidez, orrialdea ez badago mailakatuta.
1118 \begin_layout Standard
1119 Zoritxarrez, badirudi zenbait DVI kontrolatzailek orrialdea beti mailakatzen
1121 Ez dakigu zergatia, agian sistemako arduradunak ez du dagokion jokaera
1123 LyX erabiltzen ari zaren ordenagailuko arduraduna ez bazara, edota sistemako
1124 arduraduna alfer-ontzi bat bada,
1136 aldagaiek lagunduko dizute.
1137 Demagun ezkerreko eta goiko marjinak
1141 hazbete (inch) handiagoak direla beti.
1142 Gehitu hauek hitzaurreari:
1145 \begin_layout LyX-Code
1153 \begin_layout LyX-Code
1161 \begin_layout Standard
1162 \SpecialChar \ldots{}
1163 eta marjinak egokiro edukiko dituzu orain.
1166 \begin_layout Subsubsection
1171 \begin_layout Standard
1172 Etiketez ari garela, helbideen etiketa-sorta bat inprimatu nahi duzula suposatu.
1177 izeneko pakete polit bat (CTAN-eko artxiboetatik eskura dezakezuna) etiketa-orr
1179 Litekeena da zure sistemak pakete hau lehenetsi gisa instalatuta ez edukitzea.
1180 Egiaztatze-lanak zure esku uzten ditugu.
1181 Agian dagokion dokumentazioa irakurtzea komeniko zaizu, ez baitugu hori
1183 Hau adibide bat denez, pakete hori nola erabili azalduko dizugu.
1186 \begin_layout Standard
1191 dokumentu-klasea erabiltzen ari zarela.
1192 Gero, jarri honako hau hitzaurrean:
1195 \begin_layout LyX-Code
1201 \begin_layout LyX-Code
1207 \begin_layout LyX-Code
1213 \begin_layout LyX-Code
1219 \begin_layout LyX-Code
1225 \begin_layout LyX-Code
1231 \begin_layout LyX-Code
1237 \begin_layout Standard
1238 Horrek gauzak etiketa-orri motarentzat konfiguratzen ditu Avery®, #5360
1240 Etiketak inprimatzeko prest egon arren, LaTeX kodea txertatu beharko duzu,
1241 etiketa bakoitzaren inguruan
1258 paketeko beste ezaugarri bereziak dokumentazio honetan azaltzen dira.
1261 \begin_layout Standard
1262 Noizbait norbaitek LyX diseinuren bat idatz lezake pakete hau zuzenean erabiltze
1264 Agian norbait hori zeu izan zintezke.
1267 \begin_layout Subsubsection
1269 adibidea: paragrafoak koskatzea
1272 \begin_layout Standard
1273 Amerikarrak ohituta daude paragrafo
1277 lehenbiziko lerroa kostatzen.
1278 Dituzten beste lilurazko jokabideekin, amerikar gehienek negar-zotinka
1279 aritzen dira beraiena lortu eta paragrafo guztien lehenbiziko lerroa koskatu
1284 \begin_layout Standard
1292 : hau amerikar batek idatzi du --- neuk! Nire herrialdeko biztanleei buruzko
1294 Ez baduzu atsegin, pikuteaaaaaaaaa, ño!
1302 \begin_layout Standard
1303 Noski, jokabide hau tipografia ikuspuntutik ez da batere estandarra.
1304 Liburuetan, normalean paragrafo bateko lehenbiziko lerroa koskatzen da
1305 baldin eta beste baten atzetik badoa.
1306 Paragrafo bateko aurreneko lerroa koskatzearen ideia inguruetako paragrafoetati
1308 Aurretik ez badago paragraforik, irudi baten atzean dagoelako edo atal
1309 bateko lehenbiziko paragrafoa delako, orduan ez da koskatze berezirik egiten.
1312 \begin_layout Standard
1313 Amerikar liluratu horietariko bat bazara, ez zaitez gauza esoterikoetaz
1314 arduratu: zuk koskatzea nahiko duzu! Gehitu hau hitzaurrean:
1317 \begin_layout LyX-Code
1320 usepackage{indentfirst}
1323 \begin_layout Standard
1324 Zure TeX banaketa ez badago hondatuta, pakete hau edukiko duzu, eta paragrafo
1325 guztiek lortuko dute hain maiteak dituzun koskak.
1328 \begin_layout Subsubsection
1330 adibidea: dokumentu hau
1333 \begin_layout Standard
1334 Dokumentu honen hitzaurrea ere begiratu dezakezu, egin ditzakezun gauza
1335 aurreratu batzuen burutazioa argitzeko.
1340 dagoen leihoa handitu beharko duzu bertakoa erosoago ikusteko.
1341 Adibide gehiago eta LaTeX-eko
1342 \begin_inset Quotes eld
1345 trikimailu zikin" batzuk
1346 \begin_inset LatexCommand ref
1347 reference "kapi:sekretuak"
1352 kapituluan aurkitzen dira.
1355 \begin_layout Section
1356 LyX eta LaTeX-eko erroreak
1359 \begin_layout Standard
1360 LyX-ek LaTeX-i deitzen dionean, erroreei ezikusi egiteko eta aurrera jarraitzeko
1362 Gero, LaTeX-ek landutako egunkari fitxategia eskuratzen du erroreak aztertzeko.
1363 Kapitulu hasieran azaldu dugun bezala, LyX-ek bi
1367 fitxategi-mota sortzen ditu, horietariko bat dokumentuko erroreak antzemateko
1369 Nonbaiten errore bat egonez gero, LyX-ek
1370 \begin_inset Quotes eld
1373 Errorea" etiketa duen kutxa dokumentuko leku egoki batean jarriko du
1377 \begin_layout Standard
1378 Batzuetan LyX-ek ezin du asmatu errorea zehazki non gertatu den.
1379 Arruntena irudi, taula, matematika eta hitzaurrearekin gertatzea izaten
1386 Honekin batera, leiho bat kaleratuko du zenbat errore gertatu diren jakinarazte
1390 \begin_layout Standard
1391 Errore artean mugitzeko erabili
1406 Saguarekin klikatuz errore-kutxak ireki eta mezuak irakur ditzakezu.
1410 \begin_layout Standard
1411 Erabiltzaile batzuk egunkari-fitxategian zuzenean begiratu nahi izaten dute,
1417 kusi\SpecialChar \menuseparator
1426 Bertan errore-mezu eta abisu gehienak azaltzen dira.
1427 Horiek hemen azaltzen ditugu.
1428 Zerrenda osoa lortzeko, eskuratu LaTeX liburu on bat.
1431 \begin_layout Itemize
1432 \begin_inset Quotes eld
1442 \begin_layout Standard
1443 Hitz horiekin hasten den edozer gauza abisuko mezu bat da, LaTeX kodea arazteko
1445 Honelako mezuak jasoko dituzu erreferentzia gurutzatuak edo bibliografien
1446 sarrerak gehitu edo aldatu badituzu, kasu horietan LaTeX-ek beste exekuzio
1447 bat egin behar duzula esaten ari da.
1450 \begin_layout Standard
1451 Orokorrean mezu hauek ahaztu ditzakezu.
1454 \begin_layout Itemize
1455 \begin_inset Quotes eld
1466 \begin_layout Standard
1467 Abisuko beste mezu bat, oraingoan LaTeX-ek aurkitu ezin dituen letra-tipoengatik
1469 Mezuaren beste zatiak LaTeX-ek erabiltzen dituen letra-tipoak aldatzeko
1470 zerbait esaten du askotan.
1473 \begin_layout Standard
1474 Horietaz lasai asko ahaztu zaitezke.
1478 \begin_layout Itemize
1479 \begin_inset Quotes eld
1492 \begin_layout Standard
1493 LaTeX-ek mezu hauek botatzen ditu sarritan.
1494 Lerro batzuk luzeegiak direla eta eskuineko marjina gaindituko dutela ohartaraz
1496 Lerro bukaeran hitz bat zatitu eta hitzaren beste zatia lerro berrira ezin
1497 duelako bidali gertatzen da.
1498 Betiko moduan, azken irteerako bertsioan ez zara ohartuko.
1499 Edo karaktere bakarrak edo bik igaroko dute marjina.
1500 Idazten duzun edozein dokumentutan LaTeX-ek behintzat honelako mezu bat
1504 \begin_layout Standard
1505 Mezu alu horiek bazter ditzakezu.
1506 Zure begiek esango dizute arazorik ba al dagoen luzeegia den zerbaitekin.
1507 Irteerako bertsioa begiratzearekin nahikoa duzu.
1511 \begin_layout Itemize
1512 \begin_inset Quotes eld
1525 \begin_layout Standard
1526 Ez da bere lehengusina bezain ospetsua, agerraldi gutxiago egiten baititu.
1527 Badirudi LaTeX-ek atsegin duela lerro luzeak direnak inprimatzea, txikien
1532 \begin_layout Standard
1533 Honelakoak ere ahaztu.
1537 \begin_layout Itemize
1538 \begin_inset Quotes eld
1548 \begin_inset Quotes eld
1561 \begin_layout Standard
1562 Orrialdeak zatitzeko (jauzteko) arazoak daudela ohartarazten dute.
1563 Berriro, begiratu irteerako bertsioan.
1564 Zure begiek esango dizute akatsa non gertatu den.
1568 \begin_layout Itemize
1569 \begin_inset Quotes eld
1574 LaTeX Error: File "Xxxx" not found
1580 \begin_layout Standard
1582 \begin_inset Quotes eld
1589 " fitxategia ez dagoela instalatuta jakinarazten du.
1590 Egoera hau normalki zure dokumentuak eskatzen duen paketea instalatu gabe
1591 dagoenean gertatzen da.
1592 Hitzaurrea ez baduzu aldatzen edo
1598 komandoa ez baduzu erabiltzen, orduan LyX-ek kargatu nahi izan duen paketea
1607 \SpecialChar \menuseparator
1616 LyX-ek ezagutzen duen pakete-zerrenda lortzeko.
1617 Fitxategi hau LyX birkonfiguratzen duzun (
1622 ditatu\SpecialChar \menuseparator
1629 erabili) bakoitzean eguneratzen da, eta zein pakete antzeman dituen eta
1630 zer egiten duten argituko dizu.
1633 \begin_layout Standard
1634 Baldin eta dokumentuan komando bat erabili baduzu, eta kortxete artean zehaztu
1635 duzun paketea ez badago instalatuta, zeuk instalatu beharko duzu.
1639 \begin_layout Itemize
1640 \begin_inset Quotes eld
1645 LaTeX Error: Unknown option
1651 \begin_layout Standard
1652 Honekin hasten diren errore-mezuak pakete batentzako aukera oker bat edo
1653 definitu gabea zehaztu duzula adierazten saiatzen dira.
1654 Begiratu paketeen dokumentazioa.
1658 \begin_layout Itemize
1659 \begin_inset Quotes eld
1664 Undefined control sequence
1670 \begin_layout Standard
1671 Zure dokumentuan LaTeX kodea txertatu baduzu, baina hizkiren bat gaizki
1672 idatzi baduzu, honelako mezu bat lortuko duzu.
1673 Litekeena da pakete bat kargatzea ahaztu izana.
1674 Edozein modutan, errore-mezu honek definitu gabeko komando bat erabiltzen
1675 ari zarela adierazten du.
1679 \begin_layout Standard
1680 Bestelako errore eta abisu-motako mezuak ere badira.
1681 Batzuk beraien burua azaltzen dute.
1682 Oro har, LaTeX-eko mezuak dira.
1683 Besteak apur bat zailago dira ulertzeko.
1684 TeX-en errore-mezuak izan ohi dira, eta ez dakigu zer adierazi nahi duten
1685 edo nola argitu beraien esanahia.
1688 \begin_layout Standard
1689 Errore-mezuak agertzen badira, honako urrats hauek egin behar dituzu:
1692 \begin_layout Enumerate
1693 Begiratu LaTeX-eko kodean ea hizkiren bat gaizki idatzi ote duzun jakin
1697 \begin_layout Enumerate
1698 Hizkirik ez baduzu jan, egiaztatu komandoak egokiro erabili dituzula.
1701 \begin_layout Enumerate
1702 Dokumentu-hasieran zenbait errore-kutxa agertzen badira, hitzaurrean erroreak
1703 daudela adierazten du.
1704 Zure hitzaurrea arazten has zintezke.
1707 \begin_layout Enumerate
1708 Dokumentuak ez badu ez hitzaurrerik ez LaTeX koderik, litekeena da akatsa
1709 duzun LaTeX banaketan egotea.
1710 Begiratu galdutako paketeak, eta instala itzazu.
1713 \begin_layout Enumerate
1714 Ongi, pakete galdurik ez badago, erabili al duzu dokumentua fintzeko aukerarik
1715 LyX-en? Gauzak zehaztuz, horietariko batzuk
1719 dituzu? Adibidez, eskuz hainbat
1721 Zuriune\InsetSpace ~
1732 txertatu dituzu? Horiekin zerbait oker bateratzen saiatu zara paragrafo-ingurun
1733 e egokiak erabili ordez?
1736 \begin_layout Enumerate
1737 Oso ondo, ez duzu dokumentua fintzeko aukerarik erabili, arauen barruan
1739 Dotoretzeko gauzak eskuz egiten ari zara? Taula edo ekuazio baten barruan
1740 zerbait polita egin al duzu, grafiko bat taula bateko gelaxka batean txertatzea
1744 \begin_layout Enumerate
1745 Testu-zati luzeak al dituzu, eta horietan LaTeX-ek lerroa eteteko leku egokia
1746 ezin du aurkitu? Jatorriz, LaTeX nahiko zorrotza izaten da lerro bat eteteko
1747 hitzen artean zenbat tarte gehitu behar duen erabakitzerakoan.
1748 Egokiena paragrafoa berriro lantzea duzu, arazoa konpontzeko testua beste
1749 modu batera idatz dezakezu.
1750 Hori ez bada zuretzako aukera bat, zure testua itzulbiratu dezakezu
1756 erabiliz LaTeX-ek lerro-jauzia nahi duen bezala egin dezan
1760 \begin_layout Standard
1761 Itzultzailearen oharra: LaTeX-ek nahi duen bezala testu zati baten lerro-jauzia
1762 egiteko, kokatu testu zati hori honako komando hauen artean:
1771 hemen testu zatia sartu...)
1783 \begin_layout Enumerate
1784 Habiaratze-sakonera maila guztiak gainditu dituzu? Gaur egun, LyX-ek ez
1785 du egiaztatzen inguruneetako habiaratze-sakoneraren muga gainditzen al
1786 duzun, oraingoz hori zure esku gelditzen da.
1787 Inguruneak bata bestearen barruan
1788 \begin_inset Formula $17.$
1792 mailaraino habiaratzen badira, hor egongo da arazoa.
1796 \begin_layout Enumerate
1797 Ederto! errore-mezurik ez daukazu, baina irteerako bertsioaren itxura zatar
1799 Dokumentuak taula edo irudi handiegia edo orrialdearentzat luzeegia badu,
1804 \begin_layout Enumerate
1805 berreskalatu irudia, hobekiago finkatu dadin.
1808 \begin_layout Enumerate
1809 txikitu edo zatitu taula, finkatu arte.
1812 \begin_layout Standard
1813 Irteeran zerbait oker badoa, eta ez bazara saiatu gauzak dotoretzen edo
1814 sofistikatzen, ez eta dokumentua fintzeko aukerarik ukitu, orduan ez dakigu
1815 zer egon daitekeen gaizki .
1819 \begin_layout Standard
1820 Horrek guztiak ez badu laguntzen, agian LyX-en akats bat aurkitu duzu\SpecialChar \ldots{}
1824 \begin_layout Chapter
1828 \begin_layout Section
1829 BibTeX-ekin bibliografia prestatzea
1832 \begin_layout Standard
1838 \begin_layout Standard
1839 \begin_inset VSpace bigskip
1845 \begin_layout Standard
1847 GELDITU! Ez badakizu zer den BibTeX, edo erabileraren inguruko ezagutza
1848 onak (zure bibliografiarako datu-base bat konfiguratzea adibidez) badituzu,
1849 zoaz korrika, aintza-aintzaka,
1855 LaTeX: A Document Preparation System
1857 liburuko 2.\InsetSpace ~
1858 argitalpen baten gertuen daukazun kopiara,
1859 \begin_inset Quotes eld
1862 Appendix B" atalera hain zuzen.
1863 Azalpenean bibliografia-fitxategi egoki bat sortu duzula eta inguruneko
1876 bereziki) ere egokiro konfiguratu dituzula suposatzen da, horrela BibTeX
1877 datu-basea duen LaTeX fitxategi bat sortu eta
1878 \begin_inset Quotes eld
1881 TeX"-atzeko aukera daukazu.
1884 \begin_layout Standard
1885 Ez dakitenentzat BibTeX zer den, gehien erabiltzen dituzun bibliografien
1886 erreferentziak gordetzen duen datu-base handi bat sortzeko sistema bat
1888 Etorkizunean idazten dituzun artikuluetan, gehitu datu-base estandar hau
1889 eta egin erreferentzia bakoitzaren gakoari dagokion aipua.
1890 Nahiz eta orri gutxi batzuk (bakoitzean erabilkorrak diren erreferentziekin)
1891 idatzi, BibTeX aztertzea ongi igarotako denbora izango da, eta zuretzat
1892 zenbateraino baliagarria izango den erabaki ahalko duzu.
1895 \begin_layout Standard
1896 LyX-en BibTeX erabiltzeko, aurrenik irakurri
1898 Erabiltzailearen Gida
1900 , aipamenak nola txertatzen diren argitzen baitu.
1901 BibTeX-eko erreferentziak txertatzeko oinarrizko urratsak berdinak dira.
1902 Gero, zure dokumentuaren bukaeran, hautatu
1907 xertatu\SpecialChar \menuseparator
1908 Zerrendak\InsetSpace ~
1914 urk\SpecialChar \menuseparator
1923 Bete horrek bistaratzen duen elkarrizketa-koadroan dauden eremuak:
1926 \begin_layout Description
1927 Datu-basea: idatzi zure
1931 fitxategiaren izena,
1940 fitxategitan bilaketa egiteko, idatzi nahi duzun ordenan, eta komaz bereiztuta.
1943 \begin_layout Description
1944 Estiloa: idatzi zure BibTeX estiloaren izena, baina
1949 Lehenetsitako estiloa
1953 (zure LaTeX banaketan egon behar duenez, ez kezkatu hori sortzen) da.
1956 \begin_layout Standard
1957 Aipamen bakoitzarentzako iturburuak
1961 fitxategian daudela suposatuz, testuko kokaleku batean
1966 xertatu\SpecialChar \menuseparator
1974 menuari deitu, eta sartu erreferentziaren gako egokia.
1975 Ez da besterik eskatzen:
1980 kusi\SpecialChar \menuseparator
1987 ikustaileari deitzen diozunean, adibidez, ikusiko duzu nola BibTeX eta
1988 LaTeX exekutatzen diren behar diren heinean.
1991 \begin_layout Section
1995 \begin_layout Standard
1996 Dokumentu luze batean indize ona sortzea oso zaila izan arren, LyX-ek gauzak
1997 errazten laguntzen du, LaTeX-eko azken banaketetan dagoen
2001 programaren interfaze lanak eginez.
2002 Indize bat txertatzea eta hitzak markatzea indizearen aurkibidean gehitzeko,
2003 arestiko atalean azaldu den bibliografia erreferentziekin lan egitearen
2007 \begin_layout Standard
2008 Lehenbizi, joan zure fitxategiaren amaierara eta hautatu
2013 xertatu\SpecialChar \menuseparator
2014 Zerrenda\InsetSpace ~
2020 urk\SpecialChar \menuseparator
2024 Ondoren, indizean agertzea nahi duzun hitz bakoitzarentzako, zoaz hitz
2025 horren atzera, eta klikatu
2030 xertatu\SpecialChar \menuseparator
2034 Honek, indize alfabetikoan agertuko den hitza erakutsiz, etiketa bat txertatuko
2036 Hori da dena; LyX-ek automatikoki
2040 -eri deituko dio eta indizea sortuko du.
2041 Indize-motako botoian saguaren eskuineko botoiaz klikatuz agertzen den
2042 elkarrizketa-koadroko testuak LaTeX onartzen du; kontuz ibili eta saihestu
2044 Aukera aurreratuak erabil ditzakezu (zure LaTeX banaketarekin datorren
2045 dokumentazioa begiratu "habiaratutako sarrerak" bezalako gauzak lantzeko).
2048 \begin_layout Standard
2049 Argi ibili testuko hitzaren eta indizearen markatzailearen artean tarterik
2050 ez jartzearekin, bestela indize alfabetikoan okerreko orrialde baten zenbakiare
2054 \begin_layout Section
2055 Zati anitzeko dokumentuak
2058 \begin_layout Subsection
2062 \begin_layout Standard
2063 Fitxategi luze batean hainbat atalekin lanean ari bazara, batzuetan egokia
2064 izaten da dokumentua hainbat fitxategitan zatitzea, edo aldiro bere edukia
2065 eguneratzen den taula bat edukitzea, baina arestian daukan testua ez ordea.
2066 Egoera horietan, zati anitzeko dokumentuak erabiltzea egokiagoa izan dezakezu.
2067 Adibidez, aldizkari zientifikoek bost atal nagusi izaten dituzte: sarrera,
2068 behaketa, emaitzak, eztabaida eta ondorioak.
2069 Horietariko bakoitza LyX fitxategi bereizi batean egon ohi da, eta fitxategi
2070 'nagusi' batekin (honek titulua, egileak, laburpena, erreferentziak eta
2071 bost fitxategiak txertatuta edukitzen ditu).
2072 Garrantzitsua da jakitea fitxategi horietariko bakoitza erabateko LyX fitxategi
2073 a dela, eta bera bakarrik egituratu eta inprimatu daitekeela, baita fitxategi
2074 nagusian sartuta dagoenean ere.
2075 Fitxategi horiek guztiak dokumentu-klase berdina erabili behar dute (ez
2076 bateratu artikulu-klase bat liburu-klase batekin).
2077 LaTeX fitxategiak ere sartu behar dituzu; fitxategi horiek ez dute beraien
2078 hitzaurrea eduki behar (hori dela eta,
2084 lerroraino dagoen guztia, komando hau barne, eta
2090 lerroa ezabatu behar dira) bestela DVI fitxategia sortzerakoan erroreak
2094 \begin_layout Standard
2095 Fitxategiak gehitzeko, LyX-ek bide erraz bat aurkezten dizu:
2100 xertatu\SpecialChar \menuseparator
2105 xertatu\InsetSpace ~
2109 Hautapen honetan klikatzen duzunean kurtsorea kokatuta dagoen lekuan kutxa
2110 txiki bat txertatzen da.
2111 Kutxa horretan klikatuz elkarrizketa-koadro bat irekitzen da, gehitu nahi
2112 den fitxategia hautatzeaz gain zein modu erabiliko den aukera dezakezu.
2115 \begin_layout Standard
2116 Fitxategia hautatzeko kutxa nola erabiltzen den argi dago.
2117 Hiru bide daude gehitzeko: "gehitu", "sarrera" eta " hitzez hitz".
2118 LaTeX-eko adituentzako "gehitu" eta "sarrera" arteko ezberdintasunak garrantzia
2119 eduki arren, "gehitu" diren fitxategiak orrialde berri batean konposatzen
2120 diren bitartean, "sarrera" moduan gehitu direnak uneko orrialdean konposatzen
2122 Agian, egunen batean, LyX-eko etiketak aldatuko dira egoera hauek bereizteko.
2125 \begin_layout Standard
2126 Orokorrean, fitxategi nagusia konposatu aurretik LaTeX fitxategi batera
2127 bihurtu ohi da, gehitutako fitxategiak ordea hitzaurreko informazio guztia
2128 ez duten LaTeX fitxategietara bihurtzen dira.
2134 botoia aktibatuta, bihurketa hau aurrezaintzen da.
2137 \begin_layout Standard
2138 "hitzez hitz" moduan gehitutako fitxategi bat fitxategi nagusian egongo
2139 bazen bezala konposatzen da, karaktereak finkatutako zabalera duen idazmakina
2140 letra-tipoarekin ezartzen dira.
2141 Normalki, fitxategi honetako zuriuneak ikusgaitzak dira, eta bi zuriune
2142 jarraian egon daiteke, LyX zuriuneekin lan egiten duen bidetik aldenduz.
2145 Markatu zuriuneak irteeran
2147 aktibatuz zuriuneen agerpena nabarmentzen du.
2150 \begin_layout Subsection
2151 Fitxategien arteko erreferentzia gurutzatuak
2154 \begin_layout Standard
2155 Bi fitxategien artean erreferentzia gurutzatuak lantzeko aukera daukazu.
2156 Aurrenik ireki fitxategi guzti horiek, A eta B deituko diegu bi fitxategiko
2157 adibidean, non B fitxategia A barruan gehitzen den.
2158 Orain kokatu A fitxategian eta txertatu etiketa bat, B fitxategian honi
2159 buruzko erreferentzia bat sartzeko.
2160 Ondoren, joan B fitxategira, erreferentzia gurutzatuen leihoa ireki eta
2161 hautatu nahi duzun elementua.
2164 \begin_layout Section
2168 \begin_layout Standard
2173 paketea behar du algoritmo mugikorrak kaleratzeko.
2174 Orri-jauzietan zehar algoritmo laburrak kokatzeko eta algoritmoen zerrenda
2175 sortzeko erabiltzen da.
2178 \begin_layout Section
2182 \begin_layout Standard
2183 Grafikoen leihoan "azpirudia" hautatzerakoan eta azpirudiaren epigrafea
2184 sartzen duzunean, LyX-ek
2188 paketea erabiltzen du.
2189 Honela markatutako hainbat irudi mugikor bakar batean, azpi-epigrafeekin,
2193 \begin_layout Section
2194 Goiburuko eta orri-oin sofistikatuak
2197 \begin_layout Standard
2198 Lehenetsitako orrialdearen diseinua nahiko soila izaten da; artikulu motako
2199 dokumentu-klase batentzako, lortzen duzun bakarra orrialdeko behean eta
2200 erdira lerrokatuta dagoen orrialde-zenbatzaile bat da.
2201 Dokumentu hau liburu-klasekoa da, eta dotorexeago azaldu beharko luke,
2202 baina era horretan jartzeko (
2204 Erabiltzailearen Gida
2206 n aipatzen denez) dokumentuaren orri-estiloa "fancy" aukerarekin ezarri
2208 Atal honek hitzaurrean edo testuan sartu behar duzun LaTeX-en kodea argitzen
2209 du, nahi duzun itxura lortzeko.
2212 \begin_layout Standard
2213 Orrialdearen goiburukoa hiru eremutan banatzen da, "ezkerra" , "erdia" eta
2214 "eskuina" etiketekin.
2215 Orri-oina ere hiru eremu horietan banatzen da.
2216 Eremu horiek ezartzeko, LaTeX-eko komandoak
2240 , eta bestelakoak daude.
2241 Demagun zure izena orrialde bakoitzeko goi eta ezkerreko ertzean jartzea
2243 Hitzaurrean honako hau idaztea besterik ez duzu:
2246 \begin_layout LyX-Code
2249 lhead{Enbata Ondamendieta Lurrikaragoiena}
2252 \begin_layout Standard
2253 Ikusi dezakezu zure izena goi-ezkerrean.
2254 Eremu batek kendu nahiko zenukeen lehenetsitako sarrera badu (maiz gertatzen
2255 da dokumentu baten orrialdeetako behean eta erdira lerrokatuta zenbaki
2256 bat agertzea), idatzi argumentu huts bat duen komandoa.
2260 \begin_layout LyX-Code
2266 \begin_layout Standard
2267 Goazen, ordea, gauzak apaintzera: atalaren zenbatzailea "atala" hitzaren
2268 atzetik jarriko dugu (adib.
2270 atala") goi-ezkerrean, orrialdearen zenbakia (adib.
2272 orria") goi-eskuinean, zure izena behe-ezkerrean, eta data behe-eskuinean.
2273 Komando hauek hitzaurrean agertuko dira:
2276 \begin_layout LyX-Code
2285 \begin_layout LyX-Code
2291 \begin_layout LyX-Code
2300 \begin_layout LyX-Code
2303 lfoot{Enbata Ondamendieta Lurrikaragoiena}
2306 \begin_layout LyX-Code
2312 \begin_layout LyX-Code
2320 \begin_layout Standard
2321 LaTeX-eko atal eta orri zenbatzaileak
2333 kodeekin erabiltzen dira.
2340 kodeak egungo data inprimatzen du.
2343 \begin_layout Standard
2344 Goiburukoan eta orri-oinean agertzen diren marra mehe horizontalak ere alda
2346 Goiburukoan ez baduzu nahi, ezarri bere lodiera
2352 Goiburukoko marraren lehenetsitako lodiera
2356 balioa da, eta orri-oinarena berriz
2361 Lodierak berriz ezartzeko erabili komando hauek, atsegin dituzun balioak
2365 \begin_layout LyX-Code
2370 headrulewidth}{0.4pt}
2374 \begin_layout Standard
2381 \begin_layout LyX-Code
2386 footrulewidth}{0.4pt}.
2389 \begin_layout Standard
2390 Orrialde bakoitzean goiburuko eta orri-oineko ezarpenak aktibatu eta desaktibatz
2395 thispagestyle{empty}
2401 thispagestyle{plain}
2407 thispagestyle{fancy}
2409 bezalako komandoak erabiliz.
2410 Aldatzea nahi duzun orrialdeko testuan txertatu eta jakinarazi TeX kode
2412 Izan ere, tituluek duten orrialdeak "plain" orri-estilo lehenetsia bezala
2413 ezarrita daude, eta ondorengo orrialdeak berriz "fancy" bezala, orri-estilo
2414 orokorra "fancy" bezala ezarrita dagoenean.
2418 \begin_layout Standard
2419 Badaude askoz ere komando zailagoak, orrialde bakoitietako goi-ezkerrean
2420 gauzak sartzea eskaintzen dizutenak, eta bestelako gauza batzuk egiteko,
2425 paketearen dokumentazioa irakurtzea aholkatzen dizugu.
2426 Adibidez, teTeX bat instalatuta baduzu, bilatu hau:
2429 \begin_layout LyX-Code
2430 /usr/share/texmf/doc/latex/fancyhdr/-fancyhdr.dvi.
2433 \begin_layout Standard
2434 Azken adibide bat, goiburukoan edo orri-oinean Kapsulatutako PostScript®
2435 (EPS) fitxategi bat sartzeko aukera dago.
2436 Demagun enpresa baten logoa goi-ezkerreko ertzean kokatu nahi duzula.
2437 Saiatu honelako zerbaitekin:
2440 \begin_layout LyX-Code
2447 includegraphics{logo_politta.eps}}}
2450 \begin_layout Standard
2455 usepackage{graphics}
2457 aginduarekin idatzi beharko zenuke EPS motako fitxategirik dokumentuan
2461 \begin_layout Section
2465 \begin_layout Standard
2466 LaTeX-ek orri baten barruan beste orri bat sortzeko tresna eskaintzen du,
2468 Orritxo batean, ohiko arauak erabil ditzakezu: koskatzea, lerroak itzulbiratzea
2470 LyX-ek ere orritxoen gaitasuna eskaintzen du.
2473 \begin_layout Standard
2474 Orritxoek, LyX-en, kutxa toleskorra dute:
2479 xertatu\SpecialChar \menuseparator
2487 Kutxan saguaren eskuineko botoiarekin klikatuz, orritxoaren zabalera eta
2488 bertako lerrokadura aldatzeko aukera izango duzu.
2489 Abisua: orritxoa orrialde batean doitzeko luzeegia bada, moztu egingo da,
2490 ez da hurrengo orrialdera itzulbiratuko.
2493 \begin_layout Standard
2499 xertatu\SpecialChar \menuseparator
2511 orritxo bat beste baten alboan jartzeko, honek bien artean ahalik eta tarte
2512 horizontal handiena jarriko du.
2513 Horrela orritxo bat ezkerreko mugara eta bestea eskuinekora derrigortuko
2515 Hurrengo adibideek ezberdintasunak erakutsiko dituzte.
2518 \begin_layout Standard
2519 \begin_inset VSpace bigskip
2525 \begin_layout Standard
2526 \begin_inset Box Frameless
2535 height_special "totalheight"
2538 \begin_layout Standard
2539 Orritxo honek ez du HBete erabiltzen.
2540 Hau HBete erabiltzen ez duen orritxo bateko bigarren esaldia da.
2548 \begin_layout Standard
2549 \begin_inset Box Frameless
2558 height_special "totalheight"
2561 \begin_layout Standard
2562 Hau HBete erabiltzen ez duen bigarren orritxoa da.
2563 Hau HBete erabiltzen ez duen bigarren orritxoko bigarren esaldia da.
2571 \begin_layout Standard
2572 \begin_inset VSpace bigskip
2578 \begin_layout Standard
2579 Hemen bi adibideak bereizteko erabili dugun testu arrunta dago.
2582 \begin_layout Standard
2583 \begin_inset VSpace bigskip
2589 \begin_layout Standard
2590 \begin_inset Box Frameless
2599 height_special "totalheight"
2602 \begin_layout Standard
2603 Hau HBete erabiltzen duen orritxoa da.
2604 Hau HBete erabiltzen duen orritxoaren bigarren esaldia da.
2612 \begin_inset Box Frameless
2621 height_special "totalheight"
2624 \begin_layout Standard
2625 Hau HBete erabiltzen duen bigarren orritxoa da.
2626 Hau HBete erabiltzen duen bigarren orritxoaren bigarren esaldia da.
2634 \begin_layout Section
2635 Testua irudien inguruan egokitzea
2636 \begin_inset LatexCommand label
2637 name "atal:floatflt"
2644 \begin_layout Standard
2645 \begin_inset Wrap figure
2650 \begin_layout Standard
2651 \begin_inset Graphics
2652 filename ../mobius.eps
2662 \begin_layout Standard
2663 \begin_inset Caption
2665 \begin_layout Standard
2666 Hau egokitutako irudia da, eta esaldia berriz honi buruzko epigrafe distiratsua
2680 \begin_layout Standard
2681 Maiz galdetzen da ea testua irudien inguruan egokitu daitekeen, irudiak
2682 zutabe bateko zati bat bete eta gelditzen den zatia testuek osatuta LaTeX-eko
2687 paketea instalatuta edukiz gero (honi buruz
2691 eskuliburuan aurkituko duzu) egin dezakezu hau.
2695 \begin_layout Standard
2696 Paragrafo hauen eskuinean
2700 -en banda duen irudia dago (irudia
2702 Erabiltzailearen Gida
2717 ugikorrak\SpecialChar \menuseparator
2718 Floatflt\InsetSpace ~
2721 eta egokitze-kutxa bat txertatuko du.
2722 Ondoren, egokitze-kutxa horretan irudi bat txertatu.
2723 Horrela, irudiaren inguruan honen bezalako testua egokitu ahal izango duzu.
2726 \begin_layout Description
2731 : pakete hau oso hauskorra da! Adibidez, irudi bat orrialdearen behetik
2732 oso gertu badago, gauzak izorra ditzake, bi irudi gertuegi edukitzea bezalaxe.
2733 Pakete hau kontu handiz erabili eta berorrekin datorren dokumentazioa irakurri
2734 (bertan testuak taulen inguruan nola finkatu ditzakezun argituko dizu).
2737 \begin_layout Section
2738 Taulen aukera osagarriak
2741 \begin_layout Standard
2742 Nahiz eta dituzun taulen diseinu estandarrarekin taulen %99 sortzeko nahikoa
2743 izan, noizbehinka lan gehiago egitea eskatzen duten taulak sortu beharko
2745 Taula baten gainean saguaren eskuineko botoiarekin klikatuz taularen leihoa
2746 irekiko zaizu, leiho horrek lan hauek egiteko aukera eskaintzen dizu.
2747 Zutabeen lerrokaduraren argumentu osagarriekin lan egin dezakezu.
2748 Hemen LaTeX-eko kodea piskat erabilgarri daukazu: LaTeX-en taula bat konfigurat
2749 zen duzunean, zutabe bakoitza lerrokadura-mota batekin jartzen da.
2750 Adibidez, zutabeak ezkerrera, erdira edo eskuinera lerrokatzeko, eman "
2762 " balioak (aukerak, LyX-en, zerrenda batean agertzen dira).
2767 " da, zutabe baten zabalera zehazten du (LyX-en zutabe zabalera markoa izan
2768 ohi da), eta testua gelaxka horrekiko egokitzea uzten du.
2773 " da (marra bertikala), puntu batean zutabea marra bertikalarekin marrazten
2774 du (LyX-en " ertzak" fitxako marrekin jartzen dira).
2776 \begin_inset Quotes eld
2783 " motakoa ere badago, horrek zutabeen bereizle bezala kortxete artean dauden
2784 argumentuak erabiltzea uzten dizu, argumentu hutsa barne.
2785 Hori egitearen zergatia hain argia ez izan arren, ahalmen handia eskaintzen
2787 Hoberena adibideekin erakustea da.
2790 \begin_layout Subsection
2791 Zutabeko tarte gehigarria ezabatzea
2794 \begin_layout Standard
2795 Hemen taula arrunt bat:
2798 \begin_layout Standard
2800 \begin_inset Tabular
2801 <lyxtabular version="3" rows="3" columns="2">
2803 <column alignment="center" valignment="top" width="0">
2804 <column alignment="center" valignment="top" leftline="true" width="0">
2806 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
2809 \begin_layout Standard
2815 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" rightline="true" usebox="none">
2818 \begin_layout Standard
2825 <row topline="true">
2826 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
2829 \begin_layout Standard
2835 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" rightline="true" usebox="none">
2838 \begin_layout Standard
2846 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
2849 \begin_layout Standard
2855 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" rightline="true" usebox="none">
2858 \begin_layout Standard
2872 \begin_layout Standard
2873 Ohartu zaitez taulako goiburukoa azpimarratzen duen marra horizontala bi
2874 alboetako testuak baino zertxobait gehiago zabaltzen dela.
2875 LyX pantailan ez da hain argi ikusten, egokiena aurrebistan edo inprimatutako
2876 dokumentuan ikustea da.
2877 Marra hori testuarekin amaitzea nahi baduzu, amaieran bereizle huts bat
2878 jar dezakegu, LaTeX-ek, lehenetsi gisa, gehitzen dion tarte osagarria kentzeko.
2882 \begin_layout Standard
2884 \begin_inset Tabular
2885 <lyxtabular version="3" rows="3" columns="2">
2887 <column alignment="left" valignment="top" width="0pt" special="@{} l">
2888 <column alignment="left" valignment="top" leftline="true" width="0pt" special="l @{}">
2889 <row bottomline="true">
2890 <cell alignment="left" valignment="top" topline="true" usebox="none">
2893 \begin_layout Standard
2899 <cell alignment="left" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
2902 \begin_layout Standard
2910 <cell alignment="left" valignment="top" topline="true" usebox="none">
2913 \begin_layout Standard
2919 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
2922 \begin_layout Standard
2948 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
2951 \begin_layout Standard
2975 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
2978 \begin_layout Standard
3010 \begin_layout Standard
3011 Adibidean, ezkerreko zutabearen argumentuen eremuan "
3015 " ezarri den bitartean eskuinekoan "
3019 " ezarri da, ertzetan karaktere hutsa jartzeko.
3022 \begin_layout Subsection
3023 Zutabeko karaktere-bereizlea aldatzea
3026 \begin_layout Standard
3027 Demagun (gaur irrifarre bihurri horrekin esnatu zarelako)
3028 \begin_inset Formula $\sqrt{\pi}$
3031 bezalako tarte bereizlea erabiltzea nahi duzula, zutabe artekoa noski.
3032 Kendu marra bertikala, eta eskuineko zutabeko argumentuen eremuan
3033 \begin_inset Quotes eld
3045 \begin_inset Quotes erd
3049 Orain taulak honen antza izango du:
3052 \begin_layout Standard
3054 \begin_inset Tabular
3055 <lyxtabular version="3" rows="3" columns="2">
3057 <column alignment="left" valignment="top" width="0pt">
3058 <column alignment="left" valignment="top" width="0in" special="@{\nobreakspace$\sqrt{\pi}$\nobreakspace}l">
3059 <row bottomline="true">
3060 <cell alignment="left" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3063 \begin_layout Standard
3069 <cell alignment="left" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3072 \begin_layout Standard
3080 <cell alignment="left" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3083 \begin_layout Standard
3089 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3092 \begin_layout Standard
3118 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3121 \begin_layout Standard
3145 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3148 \begin_layout Standard
3180 \begin_layout Description
3183 Itzultzailearen\InsetSpace ~
3186 : batzuetan, dokumentuak erabiltzen duen hizkuntzaren arabera, taula horretan
3187 sartu den aukerak LaTeX-eko erroreak ematen ditu.
3188 Antzeko erroreak euskarazko eta gaztelaniazko dokumentuetan gerta daitezke,
3190 Horrelakoren bat gertatzen bazaizu, saia zaitez beste hauetariko bat sarzen:
3194 \begin_layout LyX-Code
3202 \begin_layout Standard
3206 \begin_layout LyX-Code
3218 \begin_layout Standard
3224 \begin_layout Standard
3226 Aguirregabiria EHU-ko Fisika Teorikoa eta Zientziaren Historia Saileko
3227 irakaslea da, eta LaTeX euskaraz erabiltzeko bahyph.tex, basque.ldf eta basque.sty
3228 fitxategiak sortzeaz gain, liburua.cls dokumentu-klasea (euskarazko liburuak
3229 LaTeX-ekin jorratzeko) sortu zuen.
3235 eta Jean-Marc Lasgouttes
3239 \begin_layout Standard
3240 Jean Marc Lasgouttes LyX taldeko garatzailea da, eta pazientzia handiarekin
3241 egindako euskaraketak LyX-en barneratzen lagundu dit.
3247 azaldu zidaten batzuetan
3251 ikurra erabiltzeak arazoak ekartzen dituela.
3252 Hona hemen Juan M.ren hitzak:
3255 \begin_layout Quotation
3256 \begin_inset Quotes eld
3259 Niri ere agertu zait nohizean behin problemaren bat espazio apurtezina lortzeko
3260 tildea erabili dudanean: adibidez, fisikan zenbakia eta unitateak ezin
3261 dira banandu lerro desberdinetan, beraz, batzuetan 1~N erabili dut eta
3262 emaitza izan da 1Ñ eta ez nahi nuen 1 N.
3263 Horrelakoak erraz konpontzen dira {} bikote hutsa erabiliz, 1~{}N, eta
3264 modu berean konpontzen da zure problema.
3265 \begin_inset Quotes erd
3271 \begin_layout Standard
3272 Aipuan esaten den bezala, batzuetan
3280 kortxete bikotea sartzea komeni izaten da:
3285 Edo beste bide bat, Jean Marc-ek argitu zidana,
3299 \begin_layout Subsection
3300 Puntu dezimalean lerrokatutako zutabea sortzea
3303 \begin_layout Standard
3304 Ongi, azken adibidea oso xumea zen, baina oraingoarekin\SpecialChar \ldots{}
3306 Demagun puntu dezimalean lerrokatutako zutabea duen taula sortzea bururatu
3308 LaTeX arrunt baten trikimailua zenbaki osoak eskuinera lerrokatutako zutabe
3309 batean, eta zati dezimala berriz ezkerrera lerrokatutako zutabean, kokatzean
3311 Honen aldaketa bat dezimal puntua zenbaki osoa dagoen zutabean sartu, eta
3312 zutabeen arteko tartearentzako bereizle hutsa erabiltzea da.
3313 Ondoren azken aldaketa erakusten da:
3316 \begin_layout Standard
3318 \begin_inset Tabular
3319 <lyxtabular version="3" rows="5" columns="3">
3321 <column alignment="center" valignment="top" width="0pt">
3322 <column alignment="right" valignment="top" leftline="true" width="0pt">
3323 <column alignment="center" valignment="top" width="0pt" special="@{} l">
3324 <row bottomline="true">
3325 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3328 \begin_layout Standard
3334 <cell multicolumn="1" alignment="center" valignment="top" bottomline="true" leftline="true" usebox="none">
3337 \begin_layout Standard
3343 <cell multicolumn="2" alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3346 \begin_layout Standard
3354 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3357 \begin_layout Standard
3367 \begin_inset Formula $\pi$
3375 <cell alignment="right" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
3378 \begin_layout Standard
3402 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3405 \begin_layout Standard
3422 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3425 \begin_layout Standard
3435 \begin_inset Formula $\pi^{\pi}$
3443 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
3446 \begin_layout Standard
3470 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3473 \begin_layout Standard
3490 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3493 \begin_layout Standard
3503 \begin_inset Formula $(\pi^{\pi})^{\pi}$
3511 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
3514 \begin_layout Standard
3538 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3541 \begin_layout Standard
3549 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3552 \begin_layout Standard
3562 \begin_inset Formula $\pi^{\pi^{\pi}}$
3570 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
3573 \begin_layout Standard
3597 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
3600 \begin_layout Standard
3611 \begin_inset Formula $\times10^{18}$
3627 \begin_layout Standard
3628 Badirudi LyX-en nahiko barregarri agertzen dela, baina inprimatutako bertsioan
3629 bi zutabeko taula izango da; bertan goiburukoak erdira eta eskuineko zutabea
3630 puntu dezimalarekiko lerrokatuta agertzen diren.
3633 \begin_layout Standard
3634 Agian, hobeto izango da nola egin dudan azaltzea: lehenbizi 3
3635 \begin_inset Formula $\times$
3638 3 gelaxkadun taula sortu, eta kendu ertz guztiak.
3639 Gero, aurreneko errenkadaren azpiko ertza (marra) jarri, eta lehen zutabeko
3640 eskuineko ertza jarri.
3641 Lehenbiziko zutabean balioak idatzi eta bere lerrokadura erdira ezarri.
3643 \begin_inset Quotes eld
3651 \begin_inset Quotes erd
3655 \begin_inset Quotes eld
3663 \begin_inset Quotes erd
3671 \begin_inset Quotes erd
3675 \begin_inset Quotes eld
3682 ," balioak, ondoren zutabearen lerrokadura eskuinera ezarri.
3683 Idatzi beste balio hauek:
3694 \begin_inset Formula $\times10^{18}$
3705 Azkenik, Idatzi goiburukoko erdiko zutabean
3709 hitza, nabarmendu hitz hori, bere eskuineko zutabean sarrera hutsik utzi,
3710 hautatu bi zutabeon goiburukoak eta aktibatu
3719 \begin_layout Subsection
3720 Dezimalen lerrokadura hobea
3723 \begin_layout Standard
3724 Dezimalen lerrokadura lantzeko beste bide bat
3728 paketearen bitartez egitea da.
3729 LaTeX-eko hitzaurrean hau idatzi:
3732 \begin_layout LyX-Code
3738 \begin_layout LyX-Code
3741 newcolumntype{d}[1]{D{,}{,}{#1}}
3744 \begin_layout Standard
3745 Dezimalki lerrokatutako zutabe bat edukitzeko, idatzi hau
3749 leihoko argumentuen eremuan:
3752 \begin_layout LyX-Code
3753 d{datuen dezimal kopurua}
3756 \begin_layout Standard
3757 Zutabeen arteko tarte gehigarria edukitzeko
3761 argumentuan dezimal kopurua handitu.
3762 Gelaxka bakun batentzako zutabe anitzak atributua ezarriz lerrokadura dezimala
3763 sentikaitza bihurtzen du, eta honek bere erabilkortasuna edukitzen du.
3764 Bide honen ordaina hau da: lerrokadura dezimala duen zutabean matematika
3765 erak ez direla onartzen, zutabe anitza atributua gaitzen ez bada bederen.
3768 \begin_layout Standard
3773 paketearen malgutasun berdina eskaintzen du.
3774 Adibidez, norbaitek lerrokaduraren bereizlea alda dezake, eta zutabe bakoitzare
3775 ntzako lerrokadura bereizle ezberdin bat eduki dezake, hitzaurrean hainbat
3777 Sintaxia ondorengoa da:
3780 \begin_layout LyX-Code
3781 D{sarrerabereizlea}{irteerabereizlea}{kokapen dezimalak}
3784 \begin_layout Standard
3785 Xehetasun gehiagorako, irakurri
3789 paketearekin datorren dokumentazioa.
3792 \begin_layout Section
3793 Elementuen bulet hautapena
3794 \begin_inset LatexCommand label
3802 \begin_layout Standard
3808 \begin_layout Subsection
3812 \begin_layout Standard
3813 LyX-ek 216 bulet eskaintzen ditu, eta leiho batetik erabil daiteke.
3814 Leiho hori erabiliz elementuen zerrendako habiaratze-maila bakoitzean erabili
3815 nahi dituzunak zehatz ditzakezu.
3816 Ezarpen hauek dokumentu osoarentzat izaten denez, ezin duzu paragrafo bakoitzar
3817 entzat bulet ezberdinik zehaztu
3821 \begin_layout Standard
3822 Dena den, gaur egun LyX-ekin ezin izan arren, eskuz egin dezakezu.
3831 \begin_layout Subsection
3835 \begin_layout Standard
3841 iseinua\SpecialChar \menuseparator
3848 elkarrizketa-koadroa eta joan
3855 \begin_layout Standard
3856 Leihoak bulet irudiak dituen taula bat dauka.
3857 LyX-eko bertsio berrietan (1.3.x-tik goruntz)
3862 zerrenda ireki eta sei elementu dituela ikusiko duzu.
3863 Elementu horietariko bakoitzak panel bat irekitzen du.
3864 Panel horiek ireki aurretik, aukeratu zein habiaratze-mailatan aldatu nahi
3866 Ondoren, ireki buleten panel bat, hautatu eta agertzen diren horietatik
3868 Ohartuko zara nola aukeratu duzun habiaratze-mailako buleta aldatu den.
3869 Behin nahi dituzunak hautatutakoan, dokumentuan aldaketek eragina izan
3878 \begin_layout Standard
3879 Beste bulet batzuen forma erabili nahi baduzu, LaTeX-eko hitzaurrean dagokion
3880 paketea erabiltzeko zehaztu beharko diozu.
3883 \begin_layout Standard
3884 Sei panelak bakoitzari dagokien paketeen arabera sailkatu dira.
3885 Taula honek bulet formen izena eta LaTeX paketeak zerrendatzen ditu.
3888 \begin_layout Standard
3890 \begin_inset Tabular
3891 <lyxtabular version="3" rows="7" columns="2">
3893 <column alignment="center" valignment="top" leftline="true" width="0pt">
3894 <column alignment="center" valignment="top" leftline="true" rightline="true" width="0pt">
3895 <row topline="true" bottomline="true">
3896 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
3899 \begin_layout Standard
3923 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" rightline="true" usebox="none">
3926 \begin_layout Standard
3933 <row topline="true">
3934 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
3937 \begin_layout Standard
3945 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" rightline="true" usebox="none">
3948 \begin_layout Standard
3955 <row topline="true">
3956 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
3959 \begin_layout Standard
3974 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" rightline="true" usebox="none">
3977 \begin_layout Standard
3993 <row topline="true">
3994 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
3997 \begin_layout Standard
4028 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" rightline="true" usebox="none">
4031 \begin_layout Standard
4047 <row topline="true">
4048 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
4051 \begin_layout Standard
4082 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" rightline="true" usebox="none">
4085 \begin_layout Standard
4101 <row topline="true">
4102 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
4105 \begin_layout Standard
4136 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" rightline="true" usebox="none">
4139 \begin_layout Standard
4155 <row topline="true" bottomline="true">
4156 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" usebox="none">
4159 \begin_layout Standard
4190 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" leftline="true" rightline="true" usebox="none">
4193 \begin_layout Standard
4216 \begin_layout Standard
4217 LyX-ek ez dizu ukatuko ez daukazun paketeko buletak erabiltzea.
4218 LaTeX-ek erroreak ematen badizkizu, aurrebistan edo inprimatzerakoan, litekeena
4219 da pakete bat ez egotea.
4220 LyX-ek ez dizu hegorik ebakiko, horrela fitxategia etxean editatu eta beste
4221 nonbaitera eraman baitezakezu, agian bigarren leku horretan bulet berrien
4222 paketea instalatuta egon daitekeelako.
4225 \begin_layout Subsection
4229 \begin_layout Standard
4230 Hautatu aldatu nahi duzun habiaratze-sakoneraren buleta; Ondoren, aukeratu
4231 bulet irudi berria eta tamaina.
4232 Egiten dituzun aldaketak ez dira LyX-eko pantailan ikusiko, baizik eta
4241 programekin dokumentuaren aurrebistan.
4244 \begin_layout Standard
4245 Bulet baten irudia berrasieratzeko,
4253 nahikoa izaten da dagokion botoiaren gainean saguaren eskuineko botoiarekin
4258 \begin_layout Standard
4259 Itzultzailearen oharra: LyX 1.3.x edo bertsio garatuagoetan badirudi hau ezin
4260 dela egin, horretarako klikatu Erabili klase lehenetsia botoia.
4261 Eskuliburu hau LyX 1.3.3 bertsioarekin euskaratua izan da.
4262 Zure esku gelditzen da beraz hau ziurtatzea.
4263 Atal honetako informazio zati bat erabilgarria izan daitekeelakoan guztia
4273 \begin_layout Standard
4274 Egitan nahi baduzu paragrafo-multzoak bulet multzo ezberdinekin aritzea,
4275 orduan goazen eskuak zikintzera.
4276 Buleten leihoak lagundu diezazuke, zeren eta bulet irudi gehienen LaTeX
4277 kodea bistaratzen baitu.
4278 Zure paragrafoak pertsonalizatzeko, aukera hauek dituzu:
4281 \begin_layout Standard
4285 \begin_layout Standard
4301 \begin_layout Standard
4305 \begin_layout Standard
4327 \begin_layout Itemize
4328 Habiaratze-sakonera jakin batean bulet irudi berri bat zehazteko
4334 LaTeX komandoa erabili.
4335 Uneko buleta geroago berreskuratu ahal izateko gorde dezakezu, ikus hurrengo
4336 kodeko lehenbiziko lerroa.
4341 inguruneko zerrenda honetako lehenbiziko habiaratze-sakoneran erabiltzen
4342 den buleta aldatzeko honako kodea idatzi da:
4374 Jabetu zaitez elementuaren sakonera Erromatar letra-tipodun zenbakiekin
4381 komandoko zati gisa.
4384 \begin_layout Itemize
4388 \begin_layout Standard
4401 Banakako sarrera bakoitza zehazteko, idatzi elementuaren hasieran lauki-kortxet
4402 etan sartutako bulet irudia , ezarri eta TeX bezala.
4403 Adibidez, elementu hau honekin hasi dugu:
4416 \begin_layout Standard
4420 \begin_layout Standard
4436 \begin_layout Standard
4437 Elementuaren jatorriko buletera itzuli beharra daukazu, etor daitezkeen
4438 beste zerrendetan ohiko buleta erabiltzeko.
4439 Horretarako idatzi hau:
4452 \begin_layout Chapter
4453 Dokumentu-klase bereziak
4456 \begin_layout Section
4460 \begin_layout Standard
4466 \begin_layout Standard
4467 \begin_inset VSpace bigskip
4473 \begin_layout Standard
4475 AMS LaTeX diseinuak matematikako idazkientzat (Amerikar Matematika Elkarteako
4476 argitalpenera bidaltzeko) aholkatutako estiloen neurrira konfiguratuta
4478 Diseinuak ez daude aldizkari zehatz batzuentzako finkatuta, nahiz eta erraz
4480 Aldizkari bakoitzaren neurrira egokitzeko irakurri AMS-ko dokumentazioa,
4481 askotan TeX-eko irteeran lerro bakarra aldatzea nahiko izan ohi da.
4483 \begin_inset LatexCommand url
4484 target "http://www.ams.org"
4489 \begin_inset LatexCommand url
4490 target "ftp://ftp.ams.org/pub/tex/amslatex/"
4494 ftp gunean aurkituko duzu.
4495 Diseinu hauek matematikako idazkientzako oso erabilgarri eta baliagarriak
4497 Une honetan 4 AMS LaTeX diseinu ezberdin daude:
4500 \begin_layout Enumerate
4501 amsart: AMS artikulu estandarraren formatua.
4502 Emaitza eta sententzia guztiak
4503 \begin_inset Formula $(n.m)$
4506 bezala zenbatzen dira; bertan, lehenbiziko zenbakiak atala aipatzen du,
4507 eta bigarrenak, berriz, atal horretako emaitza-kopurua (teoremak, korolarioak,
4508 proposizioak, definizioak eta oharrak, eta e.a.) aipatzen du.
4509 Batzuetan behar dituzun zenbatu gabeko hainbat (baina ez guztiak) ingurune
4511 Gogoratu zenbatu gabeko inguruneak adierazteko izartxoa (*) edukitzen dutela
4515 \begin_layout Enumerate
4516 amsart-seq: Hemen sententzi bakoitzaren zenbaketak bere sekuentzia dauka,
4517 eta atalaren zenbakiari ez diote aipurik egiten.
4518 Batzuetan beharko dituzun zenbatu gabeko hainbat (baina ez guztiak) ingurune
4520 Zenbatu gabeko inguruneak adierazteko izartxo (*) bat edukitzen dute amaieran.
4523 \begin_layout Enumerate
4524 amsart-plain: Hau askoz ere laburragoa da, ingurune guztiak zenbatu gabekoak
4528 \begin_layout Enumerate
4529 amsbook: AMS liburu (monografikoak) estandarraren formatua.
4530 Zenbaketa amsart diseinuaren antzekoa erabiltzen du:
4531 \begin_inset Formula $(n.m.p)$
4534 ; bertan, lehenbiziko zenbakiak kapitulua adierazten du, bigarrenak atala,
4535 eta hirugarrenak berriz atal horretako emaitza-kopurua (teoremak, korolarioak,
4536 proposizioak, definizioak eta oharrak, e.a.) aipatzen du.
4537 Batzuetan beharko dituzun zenbatu gabeko hainbat (baina ez guztiak) ingurune
4539 Ez ahaztu zenbatu gabeko inguruneak adierazteko izartxoa (*) edukitzen
4543 \begin_layout Standard
4544 Edozein AMS diseinuko LyX fitxategia nahi den zenbakerara bihur daiteke,
4550 iseinua\SpecialChar \menuseparator
4557 leihoan dokumentu-klasea aldatuz.
4560 \begin_layout Subsection
4561 Diseinuok eskaintzen dutena
4564 \begin_layout Standard
4565 Diseinu hauek ematen dituzten hainbat ingurune zerrendatuko dira orain.
4566 Matematikako artikulu edo liburu gehienek ingurune hauek sententzia berezi
4567 bezala ezartzen dituzte, AMS LaTeX-ekin mugatu gabeko barietatea deklarazio
4568 bezala definitzeko aukera dago.
4569 Hala ere, LyX-en AMS-eko eskuragarri dauden inguruneak aholkatzen dira.
4570 Inguruneen zerrenda (
4572 atala, bibliografia, titulua, egilea, data
4574 bezalakoak ez dira zerrendatuko) hau da:
4577 \begin_layout Description
4582 ) Emaitza nagusietako sententzietan erabili ohi da.
4587 hitza letra lodiz agertzen da, automatikoki ezarritako zenbaki batekin
4588 (zenbatu gabeko bertsioentzat
4593 Testua letra etzanaz agertuko da.
4596 \begin_layout Description
4601 ) Aurreko sententziei zuzenean jarraitzen dien sententzietan erabiltzen
4603 Hemen ere, hauek emaitza nagusiak izan daitezke.
4608 bertsioa erabilgarri dago.
4611 \begin_layout Description
4616 ) Hauek beste sententziak frogatzeko behar diren emaitza txikiak (minoreak)
4620 \begin_layout Description
4625 ) Hauek emaitza nagusi minoreak dira, eztabaidatzen ari den teori orokorrari
4629 \begin_layout Description
4634 ) Justifikaziorik gabe dauden sententziak dira, egileak nola frogatu ez
4635 dakien arren badirudi egiak direla (egilearen ikuspuntutik bederen).
4636 Batzuek honi "hipotesia" ere deitzen diote.
4639 \begin_layout Description
4644 ) Beharrezko baldintza bat.
4647 \begin_layout Description
4652 ) Erabiliko den prozedura orokor bat.
4655 \begin_layout Description
4660 ) Hau eztabaidatzen ari den sisteman egiatzat hartzen den propietate edo
4664 \begin_layout Description
4669 ) Badakizu zertarako den.
4670 Letra-tipoa, bai pantailan bai inprimatuko den bertsioan, aurreko inguruneek
4671 dutenaren ezberdina izaten da.
4672 Izenburua ("definition") letra lodiarekin izaten jarraitzen du, zenbakiarekin
4673 jarraituz, baina beste guztia zutik egongo da.
4676 \begin_layout Description
4681 ) Definizioa bezala konposatzen da.
4684 \begin_layout Description
4692 \begin_layout Description
4700 \begin_layout Description
4708 \begin_layout Description
4713 ) Hau teorema mota berri bat da.
4718 hitza letra etzanez edukitzen du, eta beste guztia zutik.
4721 \begin_layout Description
4726 ) Oharra ingurunea bezala ezartzen da.
4729 \begin_layout Description
4737 \begin_layout Description
4745 \begin_layout Description
4753 \begin_layout Description
4761 \begin_layout Description
4766 ) Orokorrean argumentu luzeak zatitzeko erabiltzen dira, baldintza bateko
4767 instantzia zehatzak erabiliz.
4768 Kasuek zenbaketa propioa daukate, zenbatutako beste sententzietatik kanpo.
4771 \begin_layout Description
4779 \begin_layout Description
4787 \begin_layout Description
4796 hitza letra etzanez eta beste guztia zutik agertzen da.
4797 Ingurunearen amaieran (beste batzuk honetan abiarazi daitezke) QED ikur
4798 bat (gehienetan laukitxo bat izaten da, nahiz eta estilo ezberdinetan ager
4799 daitekeen) jartzen da.
4802 \begin_layout Description
4807 ) Egilearen helbide iraunkorra izan beharko luke.
4810 \begin_layout Description
4816 ) Egileak dokumentua bidaltzerakoan duen aldi bateko helbidea da,
4820 -ren ezberdina bada.
4823 \begin_layout Description
4830 ) Egilearen helbide elektronikoa.
4833 \begin_layout Description
4838 ) Egilearen web gunea, nahi izanez gero.
4841 \begin_layout Description
4846 ) Artikuluan eztabaidatzen den gai zehatza identifikatzeko erabiltzen den
4847 gako hitzak edo esaldiak.
4850 \begin_layout Description
4855 ) Hauek AMSko Gai-sailkapenei aipamena egiten diote,
4857 Mathematical Reviews
4859 -en argitaratu eta azaltzen den bezala.
4860 Interneten ere arestian zerrendatutako AMSko zitak eskuragarri daude.
4863 \begin_layout Description
4872 \begin_layout Description
4880 \begin_layout Description
4888 \begin_layout Standard
4889 Gainera, AMS LaTeX eta AMS letra-tipoen paketeek ingurune hauek automatikoki
4891 Ingurune hauek erabiltzeko zure sisteman paketeok eskuragarri egon beharko
4895 \begin_layout Section
4899 \begin_layout Standard
4900 Dokumentu-klase hau,
4904 , alemanierako itunarekin bat datozen gutun motentzako erabiltzen da.
4907 .../lyx/share/templates
4909 direktorioan aurkituko duzu, abiapuntu bezala erabiltzeko.
4912 \begin_layout Section
4916 \begin_layout Standard
4921 dokumentu-klaseak) artikulu estandarra klasearen ordezko aukera eskaintzen
4923 Antzeko erabilgarritasuna eskaintzen duen arren, diseinu hau (atal, izenburu
4924 eta bestelakoak sans serif-ekin lantzeko) erabiltzea nahiago izango duzu.
4927 \begin_layout Section
4931 \begin_layout Standard
4937 \begin_layout Subsection
4941 \begin_layout Standard
4944 Astronomy and Astrophysics
4947 \begin_inset LatexCommand url
4948 target "http://www.edpsciences.fr/aa"
4952 ) aldizkari zientifikora bidaltzeko LyX-ekin artikuluak nola idatzi azaltzen
4957 dokumentu-klasearen 5.01 bertsioa erabiliz.
4958 Pakete hau helbide honetatik jaitsi dezakezu:
4961 \begin_layout Standard
4962 \begin_inset VSpace medskip
4968 \begin_layout Standard
4970 \begin_inset LatexCommand url
4971 target "ftp://ftp.edpsciences.org/pub/aa/readme.html"
4978 \begin_layout Standard
4979 \begin_inset VSpace medskip
4985 \begin_layout Standard
4986 Paketearekin eskuliburu bat dator, eta atal honek jatorrizko eskuliburua
4987 ordezteko asmorik ez dauka, atal hau artikuluarentzako inprimaki egoki
4988 bat nola sortzen den azaltzen duen gida laburra besterik ez baita.
4991 \begin_layout Standard
4992 Aldizkariaren argitaletxea 2001.
4993 urtean Springer-tik EDP Sciences-ra aldatu zen.
4994 Ondorioz, estiloen fitxategietan zenbait aldaketa gertatu ziren, batik
4995 bat tesaurus komandoa kentzea.
5000 klaseak fitxategi hauen azken bertsioak, V 5.01, onartzen ditu.
5001 Bertsio zaharragoa edukiz gero, hobe da eguneratzea.
5002 Konpatibilitatea dela eta, diseinu zaharra (4.
5003 bertsiokoa) article (A&A V4) bezala mantendu da.
5006 LyXDir/layouts/aapaper.layout
5011 \begin_layout Subsection
5015 \begin_layout Standard
5016 LyX-ekin datorren txantiloitik hastea aholkatzen da.
5017 Txantiloia ez baduzu erabiltzen, irakurri honako hauek:
5020 \begin_layout Itemize
5025 (A&A) dokumentu-klasea,
5027 Diseinua\SpecialChar \menuseparator
5030 erabili (nahiko erraza izan da hau).
5033 \begin_layout Itemize
5038 aukera: utzi "lehenetsi" (default) bezala.
5039 Diseinu guztia makroekin egingo da, ez zenuke besterik aldatu behar.
5042 \begin_layout Subsection
5046 \begin_layout Standard
5047 Lehenbizi goiburukoari dagokion informazioa sartu behar da.
5048 Zazpi sarrera ditu, eta batzuk aukerazkoak dira.
5052 \begin_layout Itemize
5060 \begin_layout Itemize
5068 \begin_layout Itemize
5076 \begin_layout Itemize
5084 \begin_layout Itemize
5089 (Offprints): [aukerazkoa] egile bat baino gehiago diren kasuan; artikuluaren
5090 zatiei buruz egileekin harremanetan jartzeko da.
5093 \begin_layout Itemize
5098 (Mail): [aukerazkoa] harremanetarako gutun-helbidea.
5101 \begin_layout Itemize
5107 Aholkatutako egitura
5109 Jasota:<data>; Onartuta <data>
5114 \begin_layout Standard
5121 komandoa azaldu beharrik, goiburukoa amaitzen denean, LyX-ek automatikoki
5123 Nahiz eta goiburuko bakarreko sarreren ordenak arazorik ez eman, arestiko
5124 sekuentzia mantentzeko aholkua ematen da, benetako dokumentuaren diseinutik
5125 gertuenik eta optika hoberena lortzeko.
5128 \begin_layout Standard
5129 Goiburukoaren zatian oin-oharrak sartu nahi badituzu, adib.\InsetSpace ~
5134 \begin_layout Standard
5143 uneko helbidea azaltzeko, erabili ohiko oin-oharra
5148 xertatu\SpecialChar \menuseparator
5156 Kasu horretan LyX-ek automatikoki
5165 \begin_layout Standard
5166 Gainera, makroek LyX-en antzekoak ez dauden LaTeX-eko hiru komando erabiltzen
5170 \begin_layout Itemize
5177 izen ezberdinak bereizteko, egile eta institutu bat baino gehiagoentzako,
5181 \begin_layout Itemize
5188 egile/institutu bikotea markatzeko.
5189 Institutuak sekuentzialki zenbatzen dira Helbidea eremuan agertzen diren
5190 ordenan; beraz, egile bakoitzari marka bat jarri beharko diozu.
5193 \begin_layout Itemize
5200 helbide elektroniko bat ordezteko; harreman azkarrentzako.
5203 \begin_layout Standard
5204 Kasu guztietan, komando guztiak LyX-en LaTeX kodea bezala sartu behar dira.
5208 \begin_layout Subsection
5212 \begin_layout Standard
5213 Laburpena goiburukoa zatiaren ondoren jarraitu behako luke.
5215 bertsioarekin laburpena ingurunea komando batera aldatu zen, eta orain
5216 paragrafo batera mugatzen da.
5217 Horretaz gain, gako-sarrera bat eduki beharko luke.
5218 Hori oraindik LyX-en ez dago garatuta.
5219 Hori dela eta, LaTeX-eko
5225 komandoa eskuz sartu beharko duzu, eta LaTeX kodea bezala markatu.
5226 Ikus artikuluaren adibidea.
5229 \begin_layout Subsection
5230 Onartutako inguruneak
5233 \begin_layout Standard
5234 A&A artikuluaren diseinuak zure testua egitura dezan, ondorengo inguruneak
5238 \begin_layout Itemize
5244 \begin_layout Itemize
5250 \begin_layout Itemize
5256 \begin_layout Itemize
5262 \begin_layout Itemize
5268 \begin_layout Itemize
5274 \begin_layout Itemize
5280 \begin_layout Itemize
5286 \begin_layout Itemize
5292 \begin_layout Itemize
5298 \begin_layout Itemize
5304 \begin_layout Itemize
5310 \begin_layout Subsection
5311 LyX-ek onartzen ez dituen komandoak
5314 \begin_layout Standard
5319 diseinuko zenbait komando ez ditu oraindik onartzen.
5320 Batzuk aipatu dira, guztiak hemen zerrendatzen dira:
5323 \begin_layout Itemize
5331 \begin_layout Itemize
5339 \begin_layout Itemize
5347 \begin_layout Itemize
5355 \begin_layout Itemize
5363 \begin_layout Itemize
5371 \begin_layout Itemize
5379 \begin_layout Itemize
5387 \begin_layout Standard
5388 Komando horietariko bat edo beste erabili nahi badituzu, zeuk sartu beharko
5392 Ez ahaztu LaTex-eko kodea bezala ezartzea!
5395 \begin_layout Subsection
5396 Irudi eta taula mugikorrak
5399 \begin_layout Standard
5416 ingurune mugikorrekin lan egiteko euskarria daukanez, ez dugu hemen gauza
5420 Erabiltzailearen Gida
5423 Gogoratu taulek ezkerrera lerrokatua egon behar dutela.
5424 Horretarako, hautatu taula bat eta aldatu lerrokadura
5429 iseinua\SpecialChar \menuseparator
5439 \begin_layout Standard
5440 Gauza berezi bat badago: alboan epigrafeak dituzten irudiak.
5441 Honelako irudi bat sortzeko, ondorengoa landu:
5444 \begin_layout Enumerate
5445 Sortu irudi mugikor handi bat:
5447 Txertatu\SpecialChar \menuseparator
5452 ugikorra\SpecialChar \menuseparator
5456 Ondoren, klikatu saguaren eskuineko botoiarekin irudian eta hautatu
5464 \begin_layout Enumerate
5465 Sartu epigrafearen testua.
5468 \begin_layout Enumerate
5473 kurtsorea epigrafearen gainean kokatzeko.
5476 \begin_layout Enumerate
5480 \begin_layout Enumerate
5481 Kokatu kurtsorea irudiaren ondoren eta txertatu lerro betetzaile bat:
5486 xertatu\SpecialChar \menuseparator
5492 erezia\SpecialChar \menuseparator
5498 \begin_layout Enumerate
5499 Txandakatu LaTeX egoerara:
5506 \begin_layout Enumerate
5519 \begin_layout Enumerate
5520 Kokatu kurtsorea epigrafeko testuaren atzean, txandakatu LaTeX egoerara
5521 eta ixteko kortxetea idatzi:
5533 \begin_layout Standard
5538 ) adibideko irudiak baita ere.
5541 \begin_layout Subsection
5542 Diseinua gainbegiratzea
5545 \begin_layout Standard
5546 Bidaltzeko, artikulua tarte bikoitz berezidun diseinuarekin egituratzen
5548 Horretarako, dokumentu-klasean
5552 aukera eman behar duzu.
5569 \begin_layout Subsection
5570 Artikuluaren adibidea
5573 \begin_layout Standard
5574 Examples direktorioak LyX-en idatzitako artikulu baten adibidea dauka.
5575 Jatorrizko makroen paketearekin datorren artikulu-adibidea da, LyX-era
5577 Erabil ezazu burutazioak eskuratzeko, eta konparatu LaTeX-eko jatorrizko
5578 kodea eta LyX-en idatzita dagoena.
5581 \begin_layout Section
5585 \begin_layout Standard
5591 \begin_layout Subsection
5595 \begin_layout Standard
5596 AASTeX Amerikar Elkarte Astronomikoak sortutako makro-multzo bat da, argitaratze
5597 n duten hiru aldizkarietara idazki elektronikoak bidaltzeko.
5598 Hauek dira aldizkariak: "Astrophysical Journal" (gutunak eta osagarriak
5599 barne), "Astronomical Journal" eta " Publications of the Astronomical Society
5601 LyX-ek makro hauen 5.0 bertsioa (edo garatuagoa) eskatzen du.
5602 Bertsio zaharkituak LaTeX2.09-ekin erabiltzeko dira, eta ia erabat ezinezkoa
5603 da LyX-en erabiltzea.
5604 AASTeX paketea AAS-ren ftp gunetik eskura dezakezu:
5607 \begin_layout Standard
5608 \begin_inset VSpace medskip
5614 \begin_layout Standard
5616 \begin_inset LatexCommand url
5617 target "ftp://ftp.aas.org/pubs"
5624 \begin_layout Standard
5625 \begin_inset VSpace medskip
5631 \begin_layout Standard
5632 Pakete honek erabiltzailearen gida oso bat dauka, eta LyX-en artikulu-mota
5633 hauek idazten hasi aurretik xehetasun guztiak ezagutu beharko zenituzke.
5634 LyX-ek ez du AASTeX-eko komando guztientzako irtebideen beharra konponduko,
5635 bertan testua idazten bakarrik lagunduko dizu.
5636 Artikulua bidali aurretik esportatzen den LaTeX dokumentuak aldizkariak
5637 eskatzen dituen betebeharrak osatzen dituela ziurtatzeko ardura zure eskuetan
5641 \begin_layout Subsection
5642 Artikulu berri bat hastea
5645 \begin_layout Standard
5646 AASTeX txantiloiarekin hasteko aholkatzen dizut.
5652 itxategia\SpecialChar \menuseparator
5660 menuan klikatu, hautatu
5664 txantiloia eta gorde dokumentua izen berri batekin.
5665 Idazkian erabiltzen diren eremu gehienak aurkeztuko dizkizu.
5666 Daukan testua informazio berriarekin gainidatzi (kortxete barnekoak ere
5668 AASTeX-eko komando eta ingurune gehientsuenak LyX-en erabil daitezke; beste
5669 batzuk, ez, ordea: batik bat
5681 ; horiek sumindutako irudi bat bezala hedatzen dira baldin eta txantiloi
5683 Horiek bezalako komandoentzako zuzenean LaTeX kodea sartu eta era horretan
5685 Komando-mota horiei ERT (Inpernuko Testu Gorria edo "Evil Red Text") deritze.
5686 Saiatu naiz dokumentuetan ERT kopurua ahalik eta gehien minimizatze, tamalez
5687 nahi baino baino gehiago egoten jarraitzen dute.
5690 \begin_layout Subsection
5694 \begin_layout Standard
5695 Atsegin duzun informazioa sartu ondoren, eta aurrebista ongi badago, prozesatze
5696 ondorengo zenbait urrats landu behar dira, aldizkarira bidali aurretik.
5699 \begin_layout Enumerate
5700 Artikulua LaTeX fitxategi bezala esportatu (
5705 itxategia\SpecialChar \menuseparator
5710 sportatu\SpecialChar \menuseparator
5721 \begin_layout Enumerate
5726 fitxategia nahi duzun testu editorearekin.
5730 \begin_layout Enumerate
5737 komandoa duen lerroaren aurretik dauden iruzkin guztiak.
5740 \begin_layout Enumerate
5745 usepackage...{fontenc}
5747 lerroa, agertzen bada (gehienetan
5753 -en atzetik agertu ohi da).
5754 Agertzen bada, ezabatu
5763 \begin_layout Enumerate
5776 komandoen artean dagoen guztia, komandoak barne.
5777 LaTeX hitzaurrean zeuk sartutako komandoak ez ezabatu, ordea, (normalki
5782 fitxategi batean "User specified LaTeX commands" iruzkinaren atzetik agertu
5786 \begin_layout Enumerate
5793 komandoaren agerpen bakoitza eta "FileName" dagokion fitxategiaren benetako
5797 \begin_layout Enumerate
5804 komandoak, beharrezkoa bada (ikus
5805 \begin_inset LatexCommand ref
5806 reference "apzi:zitak"
5815 \begin_layout Enumerate
5816 Emaitza LaTeX-etik exekutatu, egokiro prozesatzen dela ziurtatzeko.
5819 \begin_layout Enumerate
5820 Berrirakurri aldizkariaren eskakizunak, zure fitxategiaren izena eta formatuak
5821 egokiak direla ziurtatzeko.
5824 \begin_layout Enumerate
5828 \begin_layout Subsection
5829 Komando zehatzei buruzko oharrak
5832 \begin_layout Standard
5833 Ez dut xehetasunez azalduko AASTeX-eko komando bakoitza: AASTeX-eko
5835 Erabiltzailearen Gida
5841 ) bakoitzaren argibide onak azaltzen ditu.
5842 Niretzat errazena da gidan aurkitu dudan zerrendara joatea eta behar den
5843 lekuan oharrak ematea.
5844 Has gaitezen, bada,\SpecialChar \ldots{}
5848 \begin_layout Subsubsection
5849 Aurreikusi bezala lantzen dira
5852 \begin_layout Standard
5856 \begin_layout Standard
5868 \begin_layout Standard
5869 Uste zenuen bezala lantzen direnez, komandoak zerrendatuko ditut, eta zein
5870 ataletan aurkitzen ziren ere bai:
5964 begin{thebibliography}
5996 (2.14.4, eta beste leku batzuetan ere bai),
6023 \begin_layout Standard
6024 Estilo-aukera hauek ere egokiro lantzen dira:
6046 iseinua\SpecialChar \menuseparator
6060 \begin_layout Standard
6064 \begin_layout Standard
6076 \begin_layout Subsubsection
6077 Badabiltzanak, baina iruzkinak behar dituztenak
6080 \begin_layout Standard
6081 Ondorengo elementuak badabiltza, baina azalpen gehiago eskatzen dute:
6084 \begin_layout Itemize
6085 Elementu hauek aldizkariko argitaratzaileak erabiltzeko diren arren, LaTeX-eko
6086 hitzaurrean jar ditzakezu osatuagoa dagoela pentsatzen baduzu:
6116 (guztiak 2.1.3 atalean)
6119 \begin_layout Itemize
6120 Elementua hauek LaTeX-eko hitzaurrean jartzen dira, eta txantiloi fitxategian
6121 zuriuneak bezala daude:
6142 \begin_layout Itemize
6149 (2.3)-- "bakarka" soilik erabiltzen da, ez paragrafo baten erdian.
6150 Erabili ERT lerro batean barneratzea nahi baduzu.
6153 \begin_layout Itemize
6160 (2.3) -- atzetik {} osagarria edukiko du.
6161 Honek ez luke errorerik eman beharko.
6164 \begin_layout Itemize
6171 (2.6) --"bakarka" soilik erabiltzen da, ez paragrafo baten erdian.
6172 Erabili ERT lerro batean barneratzea nahi baduzu.
6175 \begin_layout Itemize
6182 (2.8) -- ezin zaio erreferentzia gurutzatu markarik txertatu, marka eskuz
6183 idatzi beharko duzu.
6186 \begin_layout Itemize
6202 \begin_layout Itemize
6209 (2.9) -- atzetik {} osagarria edukiko du.
6210 Honek ez luke errorerik eman beharko.
6213 \begin_layout Itemize
6220 (2.10) -- atzetik {} osagarria edukiko du.
6221 Honek ez luke errorerik eman behako.
6224 \begin_layout Itemize
6231 (2.13.2) -- azkenengo LaTeX fitxategian aukerazko argumentua eskuz editatu
6235 \begin_layout Subsubsection
6236 Garatu gabe daudenak, erabili ERT
6239 \begin_layout Standard
6243 \begin_layout Standard
6255 \begin_layout Standard
6278 setcounter{equation}
6292 (2.12), aldizkariaren izen laburrak (2.12.4),
6328 (2.14.4, txertatu hau nahi duzun lekuaren ondorengo ezkerreko gelaxkako lehenbizi
6330 Taulan LyX-eko araurik ez erabili),
6342 (2.14.5), gehienak Misc-en (2.15,
6354 ezik; ikus arestian),
6381 \begin_layout Standard
6385 \begin_layout Standard
6397 \begin_layout Subsubsection
6398 Garatu ezin daitezkeenak
6401 \begin_layout Standard
6402 \SpecialChar \ldots{}
6403 hauek ahazteko aholkatuko nizuke.
6412 (2.14) inguruneak dira.
6413 Erabat beharrezkoa baduzu deluxetable erabiltzea, beste testu editore batekin
6414 fitxategi bereizi batean editatzea ahokatuko nizuke, ondoren, LyX dokumentuan
6420 xertatu\SpecialChar \menuseparator
6433 fitxategia honen adibide bat aztertzeko.
6436 \begin_layout Subsection
6437 MEG, iradokizunak, trikimailuak eta bestelako hausnarketak
6440 \begin_layout Subsubsection
6441 LyX eta AASTeX elkarlanean jartzea
6444 \begin_layout Standard
6445 Maltzurtasun piska bat behar da LyX-ek diseinu eta dokumentu-klase berri
6447 Guzti honek huts egiten duenean, saiatu hau egiten:
6450 \begin_layout Enumerate
6451 Ziurtatu LaTeX-ek AASTeX aurkitzen duela.
6460 ere bai) AASTeX banaketatik LaTeX edo AASTeX-ekin inolako zerikusirik ez
6461 duen direktorio batean kopiatu, eta landu LaTeX
6468 \begin_layout Enumerate
6473 fitxategia direktorio hauetariko batean agertzen dela:
6477 \begin_layout LyX-Code
6478 /usr/.../share/lyx/layouts
6481 \begin_layout Standard
6485 \begin_layout LyX-Code
6490 \begin_layout Enumerate
6496 ditatu\SpecialChar \menuseparator
6503 menua, ondoren LyX berrabiatu.
6506 \begin_layout Enumerate
6507 Ireki fitxategi arrunt berri bat, txantiloirik ez erabili.
6512 leihoko dokumentu-klaseen zerrendan?
6515 \begin_layout Standard
6516 Abisu bat jasotzen baduzu, AASTeX motako dokumentu bat dagoelarik ezin duela
6517 AASTeX diseinurik aurkitu edo "You should not mix title layouts with normal
6518 ones" bezalako mezu bat, orduan gauzak ez dira ongi instalatu.
6521 \begin_layout Subsubsection
6522 LaTeX errorea taula bat prozesatzean
6525 \begin_layout Standard
6526 LyX-ek, lehenetsi gisa, taulako izenburu/epigrafea erdira lerrokatzea saiatzen
6528 Badirudi hau AASTeX-ekin gaizki konpontzen dela.
6529 Hori dela eta, klikatu izenburu/epigrafean eta ondoren hautatu
6534 iseinua\SpecialChar \menuseparator
6542 Gero, lerrokadura eremuko zerrendan
6550 \begin_layout Standard
6553 Itzultzailearen oharra
6555 : agian LyX-en zenbait bertsiotan
6559 (Block) ez duzu aurkituko.
6564 aukerarekin gauzak konpontzen al diren.
6570 Egokitzapen honekin LyX niregatik arduratuko da.
6573 \begin_layout Subsubsection
6575 \begin_inset LatexCommand label
6583 \begin_layout Standard
6587 \begin_layout Enumerate
6588 Ohartarazi nahiko nuke erreferentzien sarrerako testuetan tarteekin gauza
6589 bitxiak gertatzen direla.
6590 Bibliografiako elementu bat sartzen duzunean, ziurtatu azken egile eta
6591 urtea duen parentesien artean tarterik ez uztea: adib.\InsetSpace ~
6598 M.Davis\InsetSpace ~
6604 \begin_layout Enumerate
6605 Nahiko goibel sentitzen naiz ezin dudalako
6617 automatikoagoak egin, LyX-eko iturburuak aldatzea eskatzen baitu.
6618 Oraingoz bi hauetariko bat landu dezakezu:
6622 \begin_layout Enumerate
6628 xertatu\SpecialChar \menuseparator
6633 itazio-erreferentzia
6636 Horrela behintzat automatikoki txertatuko duzu.
6637 Gero editatu (beste testu editore batekin) esportatutako LaTeX fitxategia
6656 komandoetara aldatu, fitxategia bidali aurretik (
6668 -ren baliokidea denez, ez daukazu aldatu beharrik).
6672 \begin_layout Enumerate
6673 zure zitazioak zuzenean ERT erabiliz sar ditzakezu, bibliografiako elkarrizketa-
6674 koadroan erabiltzen dituzun argumentuentzako gako berdinak erabiliz, adibidez
6684 \begin_layout Standard
6685 Bide hauek erosoak ez izan arren, LyX-ek zitazioak ulertzeko natbib tresna
6686 daukanez, honekin moldatu beharko gara.
6690 \begin_layout Enumerate
6691 Guztientzako erreferentziak sartzea ez da hain garbia.
6692 Errazena dokumentuaren amaieran zure lehenbiziko erreferentzia idaztea
6698 Honek kutxa gris bat jarriko dizu kurtsorea kokatuta zegoen lekuan.
6699 Klikatu kutxan bestelako informazioa betetzeko.
6700 Erreferentzia berrientzako, joan dagoen erreferentzia baten amaierara eta
6706 Horrela lerro berri bat sortuko da, bere kutxa eta guzti, e.a.
6709 \begin_layout Subsubsection
6710 EPS fitxategiak gehitzea
6713 \begin_layout Standard
6718 eta AASTeX paketea idazten lagundu zuten guztiei begirunea diegun arren,
6719 irudiak kudeatzeko tresnak kirats nazkagarria dario.
6727 irudi mugikorren kutxako ERTeko komando bezala, baina nik neuk ez dut inoiz
6728 zorterik izan diseinu egokirik lortzeko.
6729 Nire aholkua hau da: ez gehitu EPS motako irudirik idazkian, aldizkarira
6731 Horren ordez, erabili LyX-ek duen EPS fitxategiak gehitzeko tresna estandarra
6732 aurrebista dotoreak egin nahi dituzunean.
6733 LyX-ek LaTeX-eko hitzaurrean
6737 usepackage{graphics}
6739 komandoa jartzen du eta irudiak LaTeX2e-ko modu estandarrean kudeatzen
6741 Hala ere, jakin behar da AASTeX 5.0 motako idazki bat inprimatzea nahi bada
6742 LaTeX2e banaketa instalatuta eduki behar dela, eta horrela izanik, zergatik
6743 ez gara irudiak kudeatzeko tresna mila bider hobeagoa den batekin arituko?
6744 Beraiek LaTeX2e edo grafikoen paketeengatik kexuka badabiltza, galantena
6747 Lamport\InsetSpace ~
6750 bigarren argitalpenean aipatu zela, eguneratzeko nahiko denbora izan zuten
6754 \begin_layout Subsubsection
6755 Egin nitzakeenak, egin gabe
6758 \begin_layout Standard
6759 Gauza gutxi "politt" batzuk garatu nitzaken, baina ez egitea erabaki nuen.
6760 Adibidez, LyX-eko leihoko testuan ez nituen testu artean tarte bikoitzik
6761 ikusi, nahiz eta inprimatutako bertsioan tarte bikoitza agertu.
6762 Gainera, preprint eta preprint2 estiloentzako bereizitako diseinurik ez
6763 egitea erabaki nuen.
6764 Dena den, denbora gehiena idazki soil batean igarotzen duzulakoan konturatu
6765 nintzenetik honekin disko gogorrarekin dantzan ez ibiltzea erabaki nuen.
6766 Egi-egitan uste baduzu diseinu hauek garatu behar nituela Mudgeeraba Creek-eko
6767 Zaldi eta Boomerang Jaurtitze Elkartekoak oinarritzen diren arauen arimetara
6771 \begin_layout Quotation
6772 "Epaitegien erabakia erabatekoa izango da, baldin eta aurkitzen den entzulegoak
6773 izugarrizko esku-altxatze-olatua-sortuz batekin ez badu isiltzen.
6774 Arerioak ezingo du gehikeria edo hizkuntza lizunik erabili epaikideekin,
6775 edo alderantziz, epaitegiko epaikideek arerioari zuzentzerakoan (boomerang
6776 batek buruan jotzen ez badio bederen)."
6779 \begin_layout Subsection
6785 \begin_layout Standard
6790 -en ordenagailuen algoritmoei buruzko zita zital bat lapurtuko diot, "Hau
6791 probatu dut ongi dagoela ikusteko, egia esanda, ez naiz saiatu ere egin".
6792 Sinisten dut, izar eta galaxia guztiengatik, arestiko prozedurak AASTeX
6793 dokumentu onargarri bat sortuko duela, baina honen azken eguneraketa (2000.eko
6794 urtarrilak 25), hau erabiltzen duen artikulurik ez dut bidali.
6795 Agian, patuak laguntzen banau, hemendik hilabete batzuetara\SpecialChar \ldots{}
6799 \begin_layout Section
6803 \begin_layout Standard
6806 Panayotis Papasotiriou
6809 \begin_layout Subsection
6813 \begin_layout Standard
6818 paketea makroen multzo bat da, World Scientific-ek kaleratzen duen
6820 International Journal of Modern Physics D
6822 aldizkarira idazki elektronikoak bildatzeko erabiltzen da.
6823 Dokumentu-klasearen izena ws-ijmpd.cls da.
6824 Artxiboa, dokumentazio eta guzti,
6825 \begin_inset LatexCommand url
6826 target "http://www.worldscinet.com/ijmpd/mkt/guidelines.shtml"
6830 gunetik jaitsi daiteke.
6835 , "artikulua" (article) pakete estandarraren moldaketa bat da.
6836 LyX-ek bere ezaugarri gehienak onartzen ditu.
6837 Duela gutxi LyX arrakastaz erabili dut artikulu bat
6839 International Journal of Modern Physics D
6841 aldizkarira bidaltzeko.
6844 \begin_layout Subsection
6848 \begin_layout Standard
6849 Artikulu bat idazteko modurik erosoena txantiloi bat erabiltzea da.
6855 itxategia\SpecialChar \menuseparator
6868 Honek dokumentua ia hutsik agertzen du, idazkian aurkitzen diren eremu
6870 Dagoen testua (<> kortxeteak barne) dagokion informazioarekin gainidatzi.
6871 Gogoan eduki ondorengo oharrak.
6874 \begin_layout Enumerate
6875 LyX-ek ez dizu dokumentuaren letra-tamaina eta orri-estiloak aldatzen utziko,
6880 paketeak ez baitu horrelako moldaketarik onartzen.
6883 \begin_layout Enumerate
6888 paketeak dokumentuaren hizkuntza aldatu gabe jarraitzea eskatzen du.
6889 Artikulua aurreikusi aurretik ziurtatu babel paketea ez dela erabiltzen.
6890 Hori egiteko, klikatu
6895 ditatu\SpecialChar \menuseparator
6908 Erabili\InsetSpace ~
6925 aldaketa hau betirako edukitzea nahi baduzu) klikatu.
6928 \begin_layout Enumerate
6929 Bi ingurune berri erabilgarri dituzu,
6948 \begin_layout Enumerate
6949 Artikuluan eranskinak gehi daitezke.
6950 LyX-ek ingurune berezia eskaintzen du,
6958 ) izenekoa, eta eranskinaren hasiera markatzen du.
6959 Eranskin batek atal, azpiatal edo azpiazpiatal normal bat eduki dezake.
6962 \begin_layout Enumerate
6967 paketeak taulen epigrafeak LyX-ek lantzen dituen ezberdin bideratzen ditu.
6968 Ondorioz, LyX-ekin sortutako taula bat ongi inprimatzen da, baina epigrafeei
6969 jaramonik ez zaie egiten.
6970 Epigrafeak dituzten taulak behar badituzu, taula mugikor osoa
6974 fitxategian garatu beharko duzu, gero fitxategi hori LyX dokumentuan gehitu
6980 xertatu\SpecialChar \menuseparator
6993 taula nola sortzen den buruzko xehetasunak
6997 fitxategian aurkituko duzu, eta
7001 paketearen barruan dago.
7004 \begin_layout Subsection
7005 Artikulua bidaltzeko prestatzea
7008 \begin_layout Standard
7009 Artikulua bidali aurretik LyX-eko dokumentua LaTeX motako fitxategi bezala
7010 esportatu behar duzu,
7015 itxategia\SpecialChar \menuseparator
7020 sportatu\SpecialChar \menuseparator
7032 emaitzeko fitxategian ondorengoak aldatu:
7035 \begin_layout Enumerate
7042 komandoaren aurreko iruzkin lerroak.
7046 \begin_layout Enumerate
7059 komandoen arteko (hauek barne) guztia, LaTeX-eko hitzaurrean zeuk sartutakoak
7063 \begin_layout Standard
7068 fitxategia behar adina aldiz gorde eta LaTeX-etik prozesatu.
7069 Egiaztatzeko, sortzen den
7073 dokumentua begiratu.
7076 \begin_layout Subsection
7080 \begin_layout Standard
7081 ERTen erabilera aukerazkoa da, eta hiru komandoetara laburtzen da, orrialdearen
7082 itxurari eragiten diote.
7087 txantiloiarekin idazten hasi bazara, beharrezko ERT eremua jadanik bere
7088 kokapenean egongo da, eta normalki ez duzu zer ezabatu beharrik izango.
7089 Lehenbiziko ERT kutxaren edukia aldatzea komeni zaizu, inprimatuko den
7090 bertsiorako orrialde bakoiti eta bikoitien goiburukoaren informazioa zehaztuz
7091 (egilearen izena eta artikulu motzaren titulua hurrenez hurren).
7096 markboth{Egileen izenak}{Artikuluaren titulu laburtua}
7098 antzeko itxura edukiko du.
7101 \begin_layout Section
7105 \begin_layout Standard
7108 Panayotis Papasotiriou
7111 \begin_layout Subsection
7115 \begin_layout Standard
7120 paketea Kluwer Academic Publishers-ek sortutako makro multzo bat da, beraiek
7121 argitaratzen dituzten aldizkarietara idazki elektronikoak bidaltzeko.
7122 Argitaratzen dituzten aldizkarietatik hauek dira ospetsuenak (interesgarrienak
7123 iruditzen zaizkidanak bederen):
7125 Astrophysics and Space Science
7131 , baina batituzte gehiago ere (ikus zerrenda osoa
7132 \begin_inset LatexCommand url
7133 target "http://www.wkap.nl/jrnllist.htm/JRNLHOME"
7143 \begin_inset LatexCommand url
7144 target "http://www.wkap.nl/kaphtml.htm/STYLEFILES"
7148 gunetik jeitsi dezakezu.
7149 Pakete horretan erabiltzailearen gida oso bat aurkituko duzu (bananduta
7150 ere jaitsi daiteke).
7153 \begin_layout Standard
7154 LyX-ek pakete honen ezaugarri asko onartzen ditu.
7155 Hala ere, paketeko komando "bitxi" batzuentzako ERT erabili behar da (ikus
7157 \begin_inset LatexCommand ref
7158 reference "azpiatal:kluwer_berezitasunak"
7163 Duela gutxi LyX erabili dut artikulu bat idatzi eta
7165 Astrophysics and Space Science
7167 -ra bidaltzeko, inolako arazorik gabe.
7170 \begin_layout Subsection
7174 \begin_layout Standard
7175 Artikulu bat idazteko biderik goxoena Kluwer txantiloi batean oinarritzea
7182 itxategia\SpecialChar \menuseparator
7195 Honek dokumentu ia hutsik agertzen du, idazkian aurkitzen diren eremu guztiekin.
7196 Txantiloi gehienetan bezala, dagoen testua (<> kortxeteak barne) dagokion
7197 informazioarekin gainidatzi.
7201 \begin_layout Subsection
7202 Artikulua bidaltzeko prestatzea
7205 \begin_layout Standard
7206 AASTeX paketearen antzera, artikulua bidali aurretik " hurrengo prozesuak"
7207 landu behar dituzu, irakurri datozen urrtatsak.
7210 \begin_layout Enumerate
7211 Esportatu artikulua LaTeX fitxategi gisa.
7217 itxategia\SpecialChar \menuseparator
7222 sportatu\SpecialChar \menuseparator
7233 \begin_layout Enumerate
7238 fitxategia beste testu editore batekin editatu eta ondorengo aldaketak
7243 \begin_layout Enumerate
7250 komandoaren aurreko iruzkin lerroak.
7254 \begin_layout Enumerate
7267 komandoen arteko (hauek barne) guztia, LaTeX hitzaurrean zuk sartutakoak
7271 \begin_layout Standard
7280 \begin_layout Enumerate
7285 fitxategia behar adina aldiz gorde eta LaTeX-etik prozesatu.
7289 \begin_layout Enumerate
7294 dokumentuan, horretarako
7298 erabili dezakezu, eta guztia ongi dagoela ziurtatu (halaxe egongo da baldin
7299 eta akatsik ez baduzu egin).
7302 \begin_layout Subsection
7304 \begin_inset Quotes eld
7308 \begin_inset Quotes erd
7312 \begin_inset LatexCommand label
7313 name "azpiatal:kluwer_berezitasunak"
7320 \begin_layout Standard
7321 Kluwer paketeak ondorengo
7322 \begin_inset Quotes eld
7325 berezitasunak" ditu:
7328 \begin_layout Enumerate
7329 Hainbat artikulu LaTeX fitxategi berdinean idatz daiteke
7333 \begin_layout Standard
7334 Hau egiteko arrazoi egokirik ez zait bururatzen.
7344 (article) ingurunean sartuta egon beharko du.
7345 Zoritxarrez, ingurune hau ezin da ahaztu, nahiz eta artikulu bakar bat
7347 Beraz, artikulu bakoitza
7353 komandoarekin hasi behar da, eta noski,
7359 komandoarekin amaitu.
7360 Nahiz eta hau LyX-en garatu daitekeen, ez dut gehitu, zatarra gelditzen
7361 delako eta erabiltzaile hasiberrientzako korapilotsua gerta dakiekeelako.
7362 Hortaz, zeuk zuzenean sartu eta LaTeX kode gisa ezarri beharko dituzu (hain
7363 ezaguna den ERT erabiliz).
7366 \begin_layout Enumerate
7367 Artikuluaren hasieran ematen den informazioa (adib.
7368 titulua, azpititulua, egilea, instituzioa, titulu laburtua, egile laburtua,
7369 laburpena eta gakoak) "
7373 " (opening) izeneko ingurunean sartu behar dira.
7374 Hau LyX-en garatuta ez dagoenez, zeuk sartu beharko dituzu titulu, azpititulu
7375 eta bestelakoak bi ERT lerroartean:
7390 \begin_layout Enumerate
7391 Erabiltzailearen eskuliburuari jarraituz, bibliografiako elementu bakoitzaren
7392 etiketa honela idatzi behar da:
7396 \begin_layout LyX-Code
7413 \begin_layout Standard
7418 txantilioak "berezitasun" hauei buruzko ardura hartzen du.
7419 Artikulua txantiloi honetan oinarrituz idazten baduzu, ez daukazu ezer
7420 berezirik egin beharrik.
7424 \begin_layout Enumerate
7425 Ez ezabatu txantiloian dauden ERT eremuak.
7428 \begin_layout Enumerate
7429 Kopiatu txantiloian agertzen den bibliografiako elementua, eta aldatu behar
7430 dituzun bibliografiako hainbat elementu berri sartzeko.
7433 \begin_layout Section
7437 \begin_layout Standard
7443 \begin_layout Subsection
7447 \begin_layout Standard
7450 article (koma-script)
7454 report (koma-script)
7468 dokumentu-klaseak LaTeX-eko Koma-Script familiako
7484 dokumentu-klaseei dagokie, hurrenez hurren.
7501 dokumentu-klase estandarren ordezkoak dira, eta Europako tipografia hitzarmenek
7502 o dezimaldun zenbakietara moldatzen dira.
7505 \begin_layout Itemize
7506 Letra-tamaina estandarra 11pt-koa da
7508 article (koma-script)
7512 report (koma-script)
7518 dokumentu-klaseeten, eta 12pt-koa
7520 letter (koma-script)
7525 \begin_layout Itemize
7526 Izenburuak, azalpena ingurunearen etiketak, eta
7528 letter (koma-script)
7530 klaseko elementu kopuru bat sans serif letra lodiz ezarrita daude
7534 \begin_layout Standard
7535 Ezberdintasun handia dago sans serif-eko
7539 letra-tipo zaharkitua eta
7543 letra-tipo berrien artean, goiburukoetan bereziki.
7544 Elkarrekin konparatuz,
7548 -ko sans serif letra lodiak meheagoak dirudite.
7553 -ek prestatutako LaTeX
7557 paketeak "ohiko" itxura sortzen laguntzen du,
7561 letra-tipoak erabiltzerakoan.
7567 Kapituluen izenburuak atalen izenburuak bezala zenbatzen dira, hau da,
7568 "Kapitulua\SpecialChar \ldots{}
7569 " lerro gehigarririk gabe.
7570 Gainera, izenburuen itxura aldatzeko
7575 iseinua\SpecialChar \menuseparator
7582 sortzen duen leihoko Aukerak eremua erabil daiteke.
7583 Alemanieraz idatzitako xehetasunak (aukera hauei buruzkoak) Koma-Script
7588 gidan aurkituko dituzu.
7592 \begin_layout Itemize
7593 Koma-Script-eko dokumentu-klaseen area diseinatzeko gauzarik garrantzitsuenak
7602 aukerak dira (LyX-en Aukerak eremuan sartu behar dira).
7603 Hauek ahalik eta orrialdeen marjinen moldaketa garbiena egiten dute,
7607 leihoko aukerek egiten duten gisa.
7608 Alemanieraz idatzitako hauei eta beste idazte-areako aukerei buruzko xehetasuna
7609 k Koma-Script dokumentazioko
7613 gidan aurkituko dituzu.
7616 \begin_layout Itemize
7617 Koma-Script familiako LaTeX dokumentu-klaseek komando gehigarriak definitzen
7619 LyX-en zentzua dutenak dagokien paragrafo motetan garatuak izan dira.
7622 \begin_layout Standard
7623 Koma-Script familiako LaTeX paketeen xehetasunak, alemanieraz, Koma-Script-eko
7628 gidan aurkitzen dira
7632 \begin_layout Standard
7633 Badago ingelesezko itzulpena,
7637 , baina ez dago osatuta.
7643 Hurrengo atalek LyX-en erabiltzen direnak soilik argituko dute.
7646 \begin_layout Subsection
7647 article (koma-script), report (koma-script), eta book (koma-script)
7650 \begin_layout Standard
7653 article (koma-script)
7657 report (koma-script)
7663 dokumentu-klaseak diseinuko
7675 fitxategietan hurrenez hurren garatuta daude.
7676 Hauek dokumentu-klase estandarrei (artikulua edo
7688 ) dagokien paragrafo-mota guztiak (apur bat eraldatuak) dituzte, LyX-en
7693 mota izan ezik (gaitasun berdina duen
7697 (Labeling) mota berriagatik ordeztua izan delarik).
7702 motaren aurretik paragrafo mota berriak gehitu dira.
7705 letter (koma-script)
7707 dokumentu-klaseko kide.
7710 \begin_layout Itemize
7735 inguruneen baliokideak dira, hurrenez hurren, gaien aurkibideari sarrera
7747 article (koma-script)
7752 \begin_layout Itemize
7777 inguruneen jokaera dute, kapitulu eta atalen zenbaketarik ez dute azaltzen.
7784 article (koma-script)
7790 \begin_layout Standard
7803 report (koma-script)
7805 dokumentu-klaseetan, baina
7809 ingurunearen berdina denez, ez da LyX-en garatua izan.
7818 \begin_layout Itemize
7823 : zuzenean izenburu bat sortzen du hurrengo paragrafoaren gainean, letra-tamaina
7824 estandarrarekin eta dokumentuaren egituran eraginik egin gabe.
7827 \begin_layout Itemize
7830 Epigrafea\InsetSpace ~
7831 gainean (Captionabove)
7835 Epigrafea\InsetSpace ~
7836 azpian (Captionbelow)
7838 epigrafe bereziak dira, eta elementu baten gainean edo azpian behar den
7839 tarteak mantentzen dituzte (tipografien arautegiak jarraitzen badituzu,
7840 taulei dagokien epigrafeak beti taulen gainean kokatzea nahiko dituzu).
7845 aukera ere erabil dezakezu, honek taulentzako epigrafea ingurunea
7849 motara, eta irudientzako epigrafea azpian motara, bihurtuko du.
7850 Hau erabiltzeko gutxienez
7852 Koma-Script\InsetSpace ~
7855 bertsioa beharko duzu.
7858 \begin_layout Itemize
7863 : esaera edo zita bat kapitulu hasieran sartzeko erabiltzen da.
7864 Aukerazko argumentua erabiltzen baduzu (
7866 Txertatu\SpecialChar \menuseparator
7870 ), hemen esaeraren egilea txerta dezakezu.
7871 Esaera eta egilea lerro batez bereizten dira.
7872 Hau erabiltzeko gutxienez
7874 Koma-Script\InsetSpace ~
7877 bertsioa beharko duzu.
7880 article (koma-script)
7885 \begin_layout Standard
7886 Hurrengo ingurune motek,
7898 estandarrekin batera, dokumentuko tituluaren gunea osatzen dute.
7899 Lehenbiziko paragrafo "arrunta"-ren aurretik sartu behar dira
7903 \begin_layout Standard
7904 Dagokien LaTeX komandoak
7910 komandoaren baino lehenago agertu behar dute.
7917 Mota bakoitza behin baino gehiagotan erabiltzen direnean, azkenaren erabilerak
7918 osatutakoa gainidazten du, hau da, mota bakoitzentzako erabilitako azkena
7919 izango da baliagarria.
7920 Mota ezberdinen ordenak,
7932 bezala, sortzen den dokumentuan ez dute eraginik.
7935 \begin_layout Itemize
7940 : titulu arruntaren (
7952 ) gainean erdira lerrokatutako paragrafoa sortzen du, dokumentuaren gaia
7956 \begin_layout Itemize
7959 Argitaratzaileak (Publishers)
7961 : titulu arruntaren (
7973 ) azpian erdira lerrokatuako paragrafoa sortzen du, argitaratzaileen izenentzako.
7976 \begin_layout Itemize
7979 Eskaintza (Dedication)
7983 report (koma-script)
7989 klaseetan bere orrialde bereizian erdira lerrokatutako paragrafoa sortzen
7992 article (koma-script)
7994 klasean titulu arruntaren azpian (
8010 ) erdiratutako paragrafoa sortzen du eskaintzarentzako.
8013 \begin_layout Itemize
8016 Tituluburua (Titlehead)
8018 : titulu arruntaren gainean (
8034 ) ezkerrera lerrokatutako paragrafoa sortzen du, dokumentuaren goiburukoarentzak
8038 \begin_layout Itemize
8041 TituluAtzekoGoian (Uppertitleback)
8045 report (koma-script)
8051 klaseetan alde bietako inprimaketan ezkerrera lerrokatuta, eta titulu orriaren
8052 atzealdean eta goian, paragrafoa sortzen du.
8053 Ez du eraginik alde bakarreko inprimaketan edo
8055 article (koma-script)
8060 \begin_layout Itemize
8063 TituluAtzekoBehean (Lowertitleback)
8067 report (koma-script)
8073 klaseetan alde bietako inprimaketan ezkerrera lerrokatuta eta titulu orriaren
8074 atzealdean eta behean paragrafoa sortzen du.
8075 Ez du eraginik alde bakarreko inprimaketan edo
8077 article (koma-script)
8082 \begin_layout Itemize
8085 TituluOsagarria (Extratitle)
8087 : uneko dokumentuaren aurrean orrialde "zikin" bat sortzen du, egitura berezirik
8088 ez duen paragrafo batekin.
8091 \begin_layout Standard
8092 Diseinu fitxategiek,
8094 article (koma-script)
8098 report (koma-script)
8109 Zure motak definitzeko lekua bezala pentsatua dago.
8114 zure diseinuen direktorioan eta editatu fitxategia!
8117 \begin_layout Subsection
8118 letter (koma-script)
8121 \begin_layout Standard
8125 \begin_layout Standard
8137 \begin_layout Standard
8140 letter (koma-script)
8146 diseinu fitxategian garatuta dago.
8151 (gutuna) dokumentu-klaseak dituen paragrafo-ingurune guztiak ditu, piska
8152 bat eraldatuta, LyX-en berariazkoak diren
8168 (Labeling) mota berriarekin ordeztuak izan baitira.
8185 ingurune estandarrak ditu.
8186 Horretaz gain, badaude gutunentzako bereziki zehaztutako ingurune berri
8190 \begin_layout Standard
8194 \begin_layout Standard
8206 \begin_layout Standard
8207 Dokumentu-klase honek sortzen duen gutunaren itxura LaTeX-eko hainbat komandorek
8208 in egokitu daiteke (
8213 iseinua\SpecialChar \menuseparator
8220 menuak zabatzen duen
8222 Dokumentu\InsetSpace ~
8233 \begin_layout Standard
8234 Adibidez, gutunetako goiburukoen (izen eta helbidea ditu) itxura estandarra
8235 nahiko burugogorra izan ohi da.
8236 Goiburuko "arrunt" bat sortzeko, sartu ondorengo LaTeX komandoak hitzaurrean:
8239 \begin_layout LyX-Code
8249 \begin_layout LyX-Code
8265 \begin_layout LyX-Code
8275 \begin_layout LyX-Code
8296 Alemanieraz idatzitako xehetasunak, LaTeX-en komandoei buruzkoak bezalakoak,
8305 dokumentazioan aurki daiteke.
8306 Berorrekin, gutunaren egileak gutun diseinu pertsonalizatu bat sor dezake.
8309 \begin_layout Standard
8318 (Opening) inguruneek gutunaren hasiera definitzen dute, eta gutun bakoitzean
8320 Hauek LyX-eko dokumentu-klasean nabarmentzeko,
8328 hizkiekin markatzen dira ezkerreko marjinan.
8329 Fitxategi bakar batean hainbat gutun idazteko aukera dago.
8334 inguruneak helbide berdina erabiliz gutun berri bat hasten du, eta
8338 -k berriz helbidea aldatzeko aukera eskaintzen du.
8355 paragrafo-ingurune arruntak dira, eta gutun bakarrean nahi adina aldiz
8359 \begin_layout Itemize
8364 (Letter): helbideentzako paragrafoa sortu eta gutunarean hasiera definitzen
8368 \begin_layout Itemize
8373 (Opening): helbidearen paragrafoa sortzen du eta inplizitoki gutun berria
8377 \begin_layout Itemize
8382 (Closing): itxierako paragrafoa sortzen du.
8385 \begin_layout Itemize
8390 : postscript-arentzako paragrafoa sortzen du.
8393 \begin_layout Itemize
8398 : banaketa zerrendarako paragrafoa sortzen du.
8401 \begin_layout Itemize
8406 (Encl): eranskinentzako paragrafoa sortzen du.
8409 \begin_layout Standard
8450 inguruneek informazioa sartzeko etiketa bat eskaintzen dute (sarrera motakoa
8451 deituko diegu), eta dokumentu-klaseak landuko du
8455 \begin_layout Standard
8464 inguruneek zentzugabeko gauza bezala ikustea, arestian aipatutako etiketak
8465 ez baitituzte jartzen.
8466 Ingurune hauen zeregin berezia dela eta, ezkerrean marka bat jartzen duten
8467 paragrafo arrunt bezala garatu ditut.
8476 inguruneek bestelako itxura edukiz gero, nire simetriaren zentzua hautsiko
8483 Ingurune hauek dagokien
8487 baino lehenago erabili behar dira.
8490 \begin_layout Standard
8491 Ingurune hauen WYSIWYG itxurako garapenak badirudi zentzurik ez duela, zeren
8492 eta sortzen den gutunaren benetako itxura ez baitago mota berezi bat erabiltzea
8493 ren arabera , beste faktore batzuk daude jokoan.
8498 ingurunearekin sartutako sinadura bat, gutun horretan
8502 erabiltzen denean, jokaera estandar batekin agertuko litzateke sortzen
8508 ingurunean sartutako balioa jokaera estandarrarekin sortzen den gutunean
8510 Gutun baten izenburua diseinatzeko askatasuna beheko oin-oharrean azaltzen
8514 \begin_layout Standard
8515 Sarrera motak paragrafo hutsen gisa erabil daitezke.
8516 Adibidez, honen zentzua
8520 ingurunean gerta daiteke.
8521 Ez bada sinadurarik erabili behar, beraren ordez Izena inguruneko balioa
8522 erabiliko da; bertan,
8526 hutsa erabiliz sinadura gabeko balioa definitzen da.
8529 \begin_layout Standard
8530 Sarrera motakoak erabiliz gutunaren txantiloi bat idazteko aukera dago,
8531 eta bete beharreko eremuek zure datu pertsonalak (izena, helbidea, e.a.)
8532 edukiko ditu;sarrera hutsak, berriz, sartu nahi dituzun bestelako datuak.
8535 \begin_layout Itemize
8540 (Name): bidaltzailearen izena, jokaera estandarrarekin gutunaren izenburuan
8541 erdira lerrokatutako paragrafo bezala agertuko da, maiuskula-txiki letra-tipoek
8545 \begin_layout Itemize
8550 (Signature): bidaltzailearen sinadura, jokaera estandarrarekin
8554 ren azpian agertzen da.
8559 rik erabiltzen, horren ordez Izena-ren balioa erabiliko da.
8562 \begin_layout Itemize
8567 (Address): bidaltzailearen helbidea, jokaera estandarrarekin gutuneko izenburua
8568 n eta bidaltzaile-izenaren azpian erdira lerrokatutako paragrafoan agertuko
8572 \begin_layout Itemize
8577 (Telephone): bidaltzailearen telefono-zenbakia, jokaera estandarrarekin
8584 aldagaia ezartzen du soilik.
8588 \begin_layout Itemize
8593 (Place): gutuna idatzi den lekua.
8596 \begin_layout Itemize
8601 (Date): gutuna idatzi den data.
8610 , jokaera estandarrarekin, gutuneko helbidea eremuaren azpiko lerroan eta
8611 eskuinera lerrokatuta agertzen dira.
8616 hutsik egonez gero, ez dira agertuko ez tokia ez data, eta berdin dio
8620 eremuak balioren bat al daukan edo ez.
8625 rik ez bada erabiltzen, gutuna sortzen den egunari dagokion data agertuko
8629 \begin_layout Itemize
8632 Itzulerako\InsetSpace ~
8635 (Backaddress): bidaltzailearen itzulerako helbidea, jokaera estandarrarekin
8636 helbidea eremuaren gainean agertzen da, sans serif motako letra-tipo txikiekin.
8639 \begin_layout Itemize
8645 (Specialmail): gutunaren informazio berezia, jokaera estandarrarekin itzulerako
8646 helbidearen azpian eta helbidea eremuaren gainean azpimarratuta agertzen
8650 \begin_layout Itemize
8655 (Location): informazio gehigarria, jokaera estandarrarekin helbide eremuaren
8656 azpian eta eskuinera lerrokatuta agertzen da.
8659 \begin_layout Itemize
8664 (Title): gutunaren izenburua, jokaera estandarrarekin gaiaren gainean sans
8665 serif letra-tipo lodia eta handiz agertzen da.
8668 \begin_layout Itemize
8673 (Subject): gutunaren gaia, jokaera estandarrarekin
8677 paragrafoaren gainean letra lodiz agertuko da.
8680 \begin_layout Standard
8704 inguruneek negozio-gutuna sortzen dute.
8709 lerroaren gainean "Your ref.", "Your letter of", " Our ref.", "Customer no.",
8710 "Invoice no.", eta "Date" jartzen ditu.
8715 inguruneko balioa erabiltzen du.
8716 "Negozio-gutuneko" ingurune hauetariko bat erabiltzen baduzu,
8720 inguruneko balioa ez da agertuko, LaTeX-eko
8726 aldagaia ezarriko da bakarrik.
8727 Toki eta dataren irteera arrunta (helbide azpian eskuinera lerrokatutakoak)
8729 Hauek sarrera motakoen antzera etiketa jartzen dute, eta dagokien
8733 ingurunea baino lehenago erabili behar dira.
8736 \begin_layout Itemize
8742 (Yourref): zure erreferentzia.
8745 \begin_layout Itemize
8751 (Yourmail): zure gutuna.
8754 \begin_layout Itemize
8760 (Myref): gure erreferentzia.
8763 \begin_layout Itemize
8768 (Customer): bezero zenbakia.
8771 \begin_layout Itemize
8776 (Invoice): faktura zenbakia.
8779 \begin_layout Subsection
8780 Gutun klase berria: letter (koma-script v.2)
8783 \begin_layout Standard
8789 \begin_layout Standard
8790 \begin_inset VSpace bigskip
8796 \begin_layout Standard
8802 bertsioak gutun klase berri bat ekarri du:
8807 Honek orain euskarririk ez daukan
8812 LaTeX-en ikuspegitik interfaze eraberritua dauka, eta klase zaharkituarekin
8814 Horrela, LyX-ek biak onartzen dituen arren, berriena erabiltzea aholkatzen
8818 \begin_layout Standard
8824 -ek zuen funtzionalitate berdina, askoz ere gehiago, egia esan behar bada.
8825 Oinarrizko elementuak
8829 (jasotzailearen, diseinu zaharreko
8844 Hurrengo\InsetSpace ~
8847 inguruneak gutun berri bat hasten du (dokumentu batean hainbat gutun idatz
8848 ditzakezula gogoratu).
8849 Elementu berriak bidaltzailearen
8865 dira eta goiburukoan
8869 erabiltzeko aukera dago (
8874 xertatu\SpecialChar \menuseparator
8880 \begin_layout Standard
8881 Hobekuntza handiena gutunaren diseinua edozein beharretara konfiguratzeko
8883 Horretarako, erabili
8891 fitxa, edo estilo fitxategi berezi bat (Letter Class Option,
8895 luzapenekoa) klase aukera baten antzera irakurria izango dena
8899 \begin_layout Standard
8904 paketea oinarrizko hainbat
8908 fitxategirekin dator.
8909 Adibidez, alemanierako konposaketa estiloa jarraitzen duen
8917 klase zaharkituaren diseinua eskaintzen duen
8926 klase aukerarekin kargatu daiteke,
8942 \begin_layout Standard
8947 txantiloia, LyX-eko txantiloien artean dago.
8948 Xehetasunak Koma-Script-en dokumentazioan (
8955 \begin_layout Subsection
8959 \begin_layout Standard
8964 motako dokumentu-klaseak LyX-en bistaratzen direnean LyX barneko arazo
8965 batzuk sortzen dira.
8968 \begin_layout Itemize
8969 Kapituluaren zenbatzailea (
8973 inguruarena) kapituluko izenburuari dagokion lerroaren azpian agertzen
8974 da, lerro berdinean agertu ordez.
8975 Horren arrazoia LyX-ek bere barnean diseinu fitxategiko
8979 etiketarentzako jokabidean datza.
8982 \begin_layout Itemize
8991 ingurunetako izenburuak LaTeX-en "egitazko" gaien aurkibidean agertzen
8992 dira, baina ez LyX-ekoan (
8997 kusi\SpecialChar \menuseparator
9004 \begin_layout Itemize
9009 dokumentu-klasean, bereiztutako jauzi batekin agertzen dira, baina ez koskatuta.
9010 Hau jokabide estandarra da, ez da LaTeX-eko komando berezirik behar horretarako.
9020 iseinua\SpecialChar \menuseparator
9027 botoiak Koska adierazten du.
9028 Jauzia eremua gaitzen bada, tartea sartzeko dokumentuan LaTeX-eko komando
9029 osagarriak txertatzea dakar, baina kasu honetan hau ez dugu nahi.
9032 \begin_layout Section
9033 Springer aldizkariak (svjour)
9036 \begin_layout Standard
9042 \begin_layout Subsection
9046 \begin_layout Standard
9047 Diseinu hauek Springer Verlag etxeko aldizkarien formatuak dira, eta
9048 \begin_inset LatexCommand url
9049 target "http://www.springer.de/author/tex/help-journals.html"
9053 gunean zerrendatuta daude, hortik ere klaseen fitxategiak jaitsi ahal izango
9054 dituzu (bai, LaTeX2e-entzako prestatuta daude).
9055 Sistema modular bat da: aldizkari guztientzako orokorrak diren gauza guztiak
9060 fitxategian aurkitzen dira, eta aldizkari zehatz bateko (adib.
9065 , Journal of Geodesy aldizkarikoa) diseinu fitxategiak gehitu dezake.
9068 \begin_layout Standard
9069 Haren gunean zerrendatu ez den Springer-en beste aldizkari baterako euskarria
9070 garatzea nahi izanez gero, nahikoa duzu
9082 fitxategiak erakutsiko dizu.
9085 \begin_layout Standard
9086 Diseinu hau ongi baino hobekiago egiaztatu da Journal of Geodesy-rako.
9095 LyX banaketa estandarrarekin batera dator.
9096 Klase garrantzitsuen fitxategia instalatu (Springer-en gunetik jeitsi)
9097 direktorio egoki batean, birkonfiguratu LaTeX (teTeX-en kasuan
9101 exekutatuz, agian supererabiltzaile bezala egin beharko duzu --- LyX oraindik
9102 ez al da honetaz arduratu?), birkonfiguratu LyX eta kitto! Oso ongi ibili
9106 \begin_layout Subsection
9110 \begin_layout Standard
9111 Teoremen antzeko estilo kopuru handia ---
9121 \SpecialChar \ldots{}
9125 \begin_layout Standard
9129 \begin_layout Standard
9141 \begin_layout Itemize
9153 \begin_layout Itemize
9165 \begin_layout Itemize
9177 \begin_layout Itemize
9180 LaTeX_Titulu_Laburtua
9186 (Running_LaTeX_Title)
9189 \begin_layout Itemize
9200 \begin_layout Itemize
9212 \begin_layout Itemize
9224 \begin_layout Itemize
9236 \begin_layout Itemize
9248 \begin_layout Itemize
9260 \begin_layout Itemize
9272 \begin_layout Standard
9276 \begin_layout Standard
9288 \begin_layout Standard
9289 Xehetasun gehiagorako, ikus Springer klaseko fitxategien dokumentazioa.
9292 \begin_layout Subsection
9293 Onartutako aldizkariak
9296 \begin_layout Itemize
9308 \begin_layout Itemize
9311 Probability Theory and Related Fields
9317 --- Jean-Marc Lasgouttes
9320 \begin_layout Standard
9321 Gehitu zurea, ez da hain zaila!
9324 \begin_layout Subsection
9328 \begin_layout Standard
9329 Fitxategi hauek zati batean
9333 zaharrean oinarrituta daude, azken hori Springerren LaTeX 2.09 bertsio zaharrera
9334 ko prestatua zegoen estilo fitxategian oinarrituta zegoen.
9335 Guzti hauek ez dute jarraipenik.
9338 Jean-Marc Lasgouttes
9340 jaunak ikaragarri lagundu dit LyX-en diseinu fitxategi sisteman inguruko
9344 \begin_layout Subsection
9348 \begin_layout Standard
9350 Hala ere, ziurrenik LaTeX
9354 zaharrak baino askoz ere gutxiago edukiko ditu.
9357 \begin_layout Standard
9358 Murriztapenak: ez ditu teoremen zenbaketak bistaratzen,
9365 \begin_layout Section
9366 AGU aldizkariak (aguplus)
9369 \begin_layout Standard
9375 \begin_layout Subsection
9379 \begin_layout Standard
9380 Diseinu fitxategi hauek American Geophysical Society-ko aldizkari batzuena
9382 Hau erabiltzeko bai AGU-ko klase fitxategiak bai
9386 instalatuta eduki behar dituzu (
9387 \begin_inset LatexCommand url
9388 target "ftp://ftp.agu.org/journals/latex/journals"
9392 gunetik jeitsi ahal dituzu).
9395 \begin_layout Subsection
9399 \begin_layout Standard
9408 berriro definitu dira.
9409 LyX-eko interfaze grafikoan oraindik horrela deitzen zaie, baina beraien
9410 LaTeX-eko baliokideak (AGU klaseetan)
9421 \begin_layout Standard
9422 Berriro definitu diren estilo berriak hauek dira:
9459 Hauek idazki gehienen atributuak dira, eta AGU klasearen dokumentazioan
9463 \begin_layout Standard
9465 Uste dut oraindik hau ez daukadala osatua.
9468 \begin_layout Subsection
9472 \begin_layout Standard
9486 (Table_Caption) berri bat daukagu.
9489 \begin_layout Subsection
9490 Onartutako aldizkariak
9493 \begin_layout Itemize
9496 Journal of Geophysical Research
9507 \begin_layout Standard
9508 Gehitu zurea, ez da horren zaila! Ikus
9519 \begin_layout Subsection
9520 Akatsak eta gogoratu beharrekoak
9523 \begin_layout Standard
9524 Diseinu berri hauekin lan egiterakoan, gogoratu dokumentu berri batean egin
9525 beharrekoak zein diren:
9528 \begin_layout Standard
9540 AGUrentzako artikuluak beti ingelesez izaten dira.
9541 Beraz, ez hautatu beste hizkuntzarik.
9544 \begin_layout Standard
9546 Sartu jgrga dokumentuaren
9557 \begin_layout Standard
9563 bibliografia estiloa erabiltzen ari zarela, BibTeX-eko bigarren eremuan
9565 Estilo estandarretako inork ezin du egin.
9568 \begin_layout Section
9569 EGS aldizkariak (egs)
9572 \begin_layout Standard
9578 \begin_layout Subsection
9582 \begin_layout Standard
9583 Diseinu hau European Geophysical Society-ko aldizkarientzako da.
9589 \begin_inset LatexCommand url
9590 target "www.copernicus.org"
9594 gunetik eskura daiteke.
9597 \begin_layout Subsection
9601 \begin_layout Standard
9639 Uneko diseinu fitxategia, zoritxarrez, ez da batere modularra, eta onura
9644 motako fitxategi batzuk erabiliz gero.
9647 \begin_layout Section
9648 Gardenkiak (edo SliTeX)
9649 \begin_inset LatexCommand label
9657 \begin_layout Standard
9663 \begin_layout Subsection
9667 \begin_layout Standard
9668 Atal honek proiektoreekin aurkezpenak egiteko LyX nola erabiltzen den azaltzen
9669 du, gardenkiak sortzeko alegia.
9670 Hau egiteko bi dokumentu-klase daude:
9679 Atal honek lehenbizikoa argitzen du.
9682 \begin_layout Standard
9683 Berriro esango dut, ozen eta garbi, gaizki ez dadin ulertu:
9686 \begin_layout Standard
9687 \begin_inset VSpace bigskip
9693 \begin_layout Standard
9698 \begin_inset Quotes eld
9706 \begin_inset Quotes erd
9716 \begin_layout Standard
9717 \begin_inset VSpace bigskip
9723 \begin_layout Standard
9724 "slides (FoilTeX)" buruzko dokumentuazioaren bila bazalbiltza, ikus
9725 \begin_inset LatexCommand ref
9726 reference "atal:foiltex"
9736 klasea ("slides (FoilTeX)" ) gaur egun, atal honetan dokumentatzen den,
9737 slides klasea baino zerbait hobeagoa da
9741 \begin_layout Standard
9742 \SpecialChar \ldots{}
9743 edo hainbat aldiz errepikatu dut honen alde eginez.
9744 Inoiz erabili ez dudanez, ez dakit aldarrikapen hau egia al den edo ez.
9752 \begin_layout Standard
9757 pakete zaharrean oinarritutako hobekuntza bat da, LaTeX2e-entzako prestatuta.
9758 LaTeX2e banaketa bakoitzak klase hau (hemendik aurrera
9762 bezala deituko diot) edukitzen duenez,zure sisteman derrigorrez eduki beharko
9764 Arestian aipatu dudanez, badaude beste klase batzuk,
9768 bezalakoak, gardenkiak sortzen dituztenak, eta agian lan hobea egiten dutenak.
9773 klaseak egin ditzakeen gauza batzuk, besteek ezin dituztenak egin.
9774 Jarraitu irakurtzen!
9777 \begin_layout Subsection
9779 \begin_inset LatexCommand label
9780 name "atal:gardenkonfig"
9787 \begin_layout Standard
9788 Argi dago dokumentu-klase hau erabiltzeko
9792 leihoan "slides (default)" hautatu behar duzula.
9793 Klase honi buruz jakitea komeni zaizkizun gauza batzuk daude:
9796 \begin_layout Itemize
9797 Alferrik ibiliko zara
9809 aukera aldatzen, inola ere ez baitaude
9816 \begin_layout Itemize
9825 aukerak jokaera ezberdina dauka klase honentzako.
9826 Ondoren, dauden aukerak eta zer egiten duten zerrendatzen dira:
9830 \begin_layout Description
9831 plain: azken irteerako dokumentuan orrialdeak zenbatuta agertzen dira, azpiko
9835 \begin_layout Description
9836 headings: plain antzera, sartzen dituzun denboraren markatzaileak inprimatzen
9838 Hau lehenetsitako estiloa da.
9841 \begin_layout Description
9842 empty: irteerako dokumentuan ez dira orrialdeen zenbakirik, denbora markatzailer
9843 ik edo lerrokadura markatzailerik inprimatzen.
9847 \begin_layout Itemize
9852 klaseak aukera osagarri bat dauka:
9872 \begin_layout Standard
9873 Aukera hau erabiliz Ohar inguruneetan denbora markatzaileak gehi ditzakezu.
9874 Xehetasun gehiagorako ikus
9875 \begin_inset LatexCommand ref
9876 reference "atal:gardenOhar"
9884 \begin_layout Standard
9885 Dokumentu batek automatikoki slides klasea erabil dezan, "
9889 " txantiloitik sortzea aholkatzen dizut: hautatu
9894 itxategia\SpecialChar \menuseparator
9903 Txantiloi honek klase honetan erabiltzen diren paragrafo-ingurune berezi
9904 batzuen adibideak ditu.
9907 \begin_layout Subsection
9908 Paragrafoen inguruneak
9911 \begin_layout Subsubsection
9912 Onartutako inguruneak
9915 \begin_layout Standard
9916 Gardenkia sortzerakoan ohartuko zara beste letra-tipo eta tamaina bat erabiltzen
9922 letra-tipoko "Handiena" tamainaren baliokidea izanik.
9923 Irteeran erabiltzen dena da.
9924 Har ezazu hori "eredu bisuala" bezala, gardenki batekin lanean ari zarela
9926 Irteerako gardenkiak letra-tamaina handiagoa erabiltzen du, eta beraz,
9927 leku gutxiago daukazu.
9928 Noski, pantailan agertzen den lehenetsitako letra-tipo handiena ez da WYSIWYG,
9929 gauzak oroitzeko bakarrik erabiltzen da.
9932 \begin_layout Standard
9933 Nabarmena den beste gauza bat zer da: paragrafoen inguruneak alda ditzakezula.
9934 Beste dokumentu-klase batzuetan ikusi izan dituzun ingurune asko ez dira
9936 Beste bost berri daude.
9941 klaseak zenbait paragrafo-ingurune bakarrik onartzen dituelako da:
9944 \begin_layout Standard
9948 \begin_layout Standard
9960 \begin_layout Itemize
9966 \begin_layout Itemize
9972 \begin_layout Itemize
9978 \begin_layout Itemize
9984 \begin_layout Itemize
9990 \begin_layout Itemize
9996 \begin_layout Itemize
10002 \begin_layout Itemize
10008 \begin_layout Itemize
10014 \begin_layout Itemize
10020 \begin_layout Itemize
10026 \begin_layout Standard
10030 \begin_layout Standard
10042 \begin_layout Standard
10043 Bestelako ohiko inguruneak, ataleko izenburuen inguruneak barne, ez dira
10048 klasean erabiltzen.
10051 \begin_layout Standard
10052 Horretaz gain, hauek dira dauden ingurune berriak:
10055 \begin_layout Standard
10059 \begin_layout Standard
10063 begin{multicols}{2}
10071 \begin_layout Itemize
10077 \begin_layout Itemize
10083 \begin_layout Itemize
10089 \begin_layout Itemize
10095 \begin_layout Itemize
10101 \begin_layout Standard
10105 \begin_layout Standard
10117 \begin_layout Standard
10118 Bost ingurune hauek LyX-en berezitasuna dela-eta "bitxikeri" motakoak dira.
10119 LyX-ek ez dizu uzten paragrafo bat beste paragrafo huts baten barruan habiaratz
10121 Hori dotore eta sofistikatua da, baina gardenki bat hasteko derrigorrez
10122 testu batekin hasi beharko zatekeen.
10127 hau kudeatzeko, "LaTeX-en sorginkeria" landu dut.
10130 \begin_layout Subsubsection
10131 Ingurune berrien bitxikeriak
10132 \begin_inset LatexCommand label
10133 name "atal:gardenkBitxi"
10140 \begin_layout Standard
10141 Uneko LyX-en murriztapenak direla eta, bost ingurune berri hauek nahiko
10143 Esan bezala, LyX-ek ingurune bat beste ingurune batekin hastea galarazten
10149 ingurunea ez da paragrafo-ingurune bat.
10152 \begin_layout Standard
10165 elementuak "sasi-inguruneak" direla suposatu.
10166 Horiek ataleko izenburuaren edo
10170 ren antzeko itxura dute, baina egitan paragrafo-ingurune bat hasten dute
10171 (eta beharrezkoa izanez gero, aurrekoa itxi ere bai).
10180 "sasi-inguruneak" bezala hartu behar dituzu.
10183 \begin_layout Standard
10184 Bost ingurune horien ezaugarri orokorra da etiketa nahiko luzea dutela.
10185 Etiketa honi jarraitzen dion testuak (era arruntean esanda, paragrafo-ingurunee
10186 n edukia) garrantzirik ez du
10207 LyX-ek ezikusi egiten die.
10208 Izan ere, bost ingurune horiek hutsik utz ditzakezu.
10211 \begin_layout Standard
10212 Nahiz eta etiketa luze samar horien ondoren testua eduki beharrik ez izan,
10213 litekeena da xede hori izatea.
10218 inguruneko azalpen labur bat da, adibidez.
10219 Egoera horretan, sartu zure azalpenari buruzko iruzkina eta
10223 sakatu, ohi den bezala.
10226 \begin_layout Standard
10227 Bestalde, azalpeneko testua idatzi nahi ez baduzu, LyX-eko beste bitxikeri
10228 bat hauta dezakezu.
10229 LyX-ek ez dizu paragrafo-ingurune berri bat hasten utziko baldin eta aurrekoan
10230 ez baduzu zerbait idazten.
10231 Horretarako, hau egin:
10234 \begin_layout Itemize
10235 Hasi testua sartzen:
10255 inguruneei jarraituz.
10258 \begin_layout Itemize
10259 Orain kokatu kurtsorea paragrafo horren hasieran.
10262 \begin_layout Itemize
10270 \begin_layout Itemize
10271 Azkenik, aldatu paragrafo berri huts hau
10294 \begin_layout Standard
10295 LyX-en etorkizuneko bertsioetan, zorionez, bitxikeria horiek konpontzeko
10296 ahaleginak egingo dira\SpecialChar \ldots{}
10300 \begin_layout Subsection
10301 Gardenkia, Gainjarria eta Ohar-ekin aurkezpena egitea
10304 \begin_layout Subsubsection
10305 Gardenkia ingurunea erabiltzea
10308 \begin_layout Standard
10309 Atal honek aurkezpen bat nola egiten den erakutsiko dizulakoan bazaude,
10311 Atal honetan, aurkezpen baten materialak prestatzeko slides klaseak nola
10312 lagun diezazukeen azalduko da.
10313 Edukiak betetzea zure esku dago, LyX-en izaera baita.
10316 \begin_layout Standard
10321 ingurunea aukeratzeak (
10322 \begin_inset LatexCommand ref
10323 reference "atal:gardenkBitxi"
10328 atalean azaldu den moduan) LyX-i gardenki berri bat hasteko esaten dio.
10329 Sasi-ingurune honen etiketa urdin koloreko "ASCII marra" bat da, eta jarraian
10330 "NewSlide" izena agertzen da.
10331 Etiketa honen ondoren doan testu edo paragrafo-ingurune guztia gardenki
10336 \begin_layout Standard
10337 Ziur asko, gardenkiak izango dira orrialde bakoitza ixtera derrigortzen
10338 duen klase bakarra (hau
10342 diseinua leihoan zehatz dezakezu).
10343 Izan ere, gardenki baten edukia sartutakoan nahiko duzu orria amaitzea,
10344 ez? Gardenki batean, fisikoki sartzen diren testuak baino testu gehiago
10345 sartzen baduzu, soberan dagoen testua gardenki berri batera bidaliko da.
10346 Ez dut hau egitea aholkatzen, zeren eta soberakoa dagoen orria ez baitago
10348 Gainera, neurriz gainezka dagoen Gardenkia laguntzeko jarri dezakezun
10352 ingurunearekin oztopatzen da.
10355 \begin_layout Standard
10368 antzera lantzen dira.
10369 Bi horiek "ASCII marra" sortzen dute, "NewOverlay:" eta "NewNote:" izeneko
10370 etiketekin, hurrenez hurren.
10371 Urdina izan beharrean, arrosa kolorea erabiltzen dute, eta "ASCII marrak"
10372 itxura ezberdina dauka, bai estiloan bai luzeran.
10373 Hirukoteko bakoitzaren letra-tipoa ere elkarrengatik bereizten da.
10376 \begin_layout Standard
10389 -ren edukia gardenki baten edo paperaren tamaina fisikoa gainditzen badute,
10390 gainezka egiten duen testu-zatia orri berri batean ezarriko da.
10391 Berriro diot, hori saihesten ahalegindu zaitez.
10400 -ren xedea izurra dezake.
10403 \begin_layout Subsubsection
10404 Gardenkiarekin Gainjarria erabiltzea
10407 \begin_layout Standard
10412 baten atzean dagoen kontzeptua honako hau da: gardenki bat beste gardenki
10413 baten gainean jartzea.
10418 nagusian irudi bat aurkeztea nahiago duzu dagokion testua agertu aurretik.
10419 Hori burutzeko bide bat da zinta itsaskor batekin kartulina beltz bat geroago
10420 gardenkiaren aurkezpenean nahi duzun zatiaren gainean ipintzea.
10421 Metodo honek, ordea, huts egiten du grafiko bat beste baten gainean jarri
10422 nahi duzunean, adibidez.
10423 Orduan, hitz egiten ari zaren bitartean, kartulina hori kendu eta bi grafikoak
10424 elkarrekiko lerrokatzeko
10428 gainjartzen arituko zara.
10433 ingurunea bi kasuetan erabiltzea askoz errazagoa da.
10434 Gainjarri bakoitzak bere gurasoaren orri-zenbakia jasotzen du, "
10442 \begin_layout Standard
10443 Antza denez, hainbat
10451 gurasoaren orri-zenbakietan "
10464 erantsita edukiko dute.
10478 edukiak gardenki fisiko bakarrean jartzea nahiko dituzula.
10487 baten zati bezala hartzea.
10488 Noski, LyX-en slides klaseak jarraibide bisuala eskaintzen du:
10496 ingurunearen baino motzagoa da.
10497 Azkenik, inprimatzeko irteera sortzen duzunean, bai
10505 orrietako ertz guztietan lerrokatzeko markak aurkituko dituzu.
10506 Bi gardenki fisikoak elkarrekiko zentratzen lagunduko dizute.
10509 \begin_layout Standard
10510 Bi gardenki gainjartzearen arazorik handiena bien edukiak zentratzean datza.
10511 Zenbateko tartea utzi behar duzu bigarren gardenkiaren grafikoarentzako?
10512 Edo okerrago, zer gertatzen da bigarren gardenkian grafiko bat eta sententzia
10513 (testua) eduki nahi badituzu, baina gardenki nagusiko testuak bien artean
10514 agertu behar badu? Nahi baduzu tamaina egokiko tarte bertikala sartzen
10516 Biderik egokiena, ordea,
10527 \begin_layout Standard
10528 Beraien izenek dioten bezala,
10536 bi paragrafo-inguruneko komandoak dira, eta ondorioz testua ikustezina
10537 eta ikuskor jartzen dute, hurrenez hurren.
10539 \begin_inset LatexCommand ref
10540 reference "atal:gardenkBitxi"
10545 ataleko oharra: nola nahi ere, bi ingurune horien
10552 \begin_layout Standard
10557 sortzen duzunean, berak orrialdean erdira lerrokatutako urdin-argia koloreko
10558 etiketa ("<Invisible Text Follows>") txertatzen du.
10559 Etiketa honi jarraitzen dioten paragrafoek
10567 , berdin dio) egon beharko luketena, eta tarte hutsez ordezkatzen dira.
10568 Hau da, gardenki nagusian
10572 -ko testua ez da agertuko, eta
10576 gardenkian, ordea, agertuko dira.
10579 \begin_layout Standard
10584 sortzen duzunean berak orrialdean erdira lerrokatutako berde-argia koloreko
10585 etiketa ("<Visible Text Follows>") txertatzen du.
10586 Etiketa horri jarraitzen dioten paragrafoak jokaera normala dute, hots,
10591 -ko testua agertuko da, baina ez
10600 orrian agertzeko, gainjarri horretan
10604 inguruneko testua idatzi beharko duzu.
10605 Hori guztia azaltzea batere erraza ez denez, egokiena Tomas Deunaren bidea
10606 jarraitzea da: ikusi ondoren sinetsiko dut.
10611 txantiloia eta DVI aurrebista ireki.
10612 Mirarietan sinisten hasiko zara! .
10615 \begin_layout Standard
10628 berri baten hasierak
10632 bat desgaitzen duela automatikoki.
10637 baten amaieran ez daukazu
10644 \begin_layout Standard
10645 Oraingoz, gardenkiak elkarren gainean sortzeko
10661 nola erabili garbi gelditu da:
10664 \begin_layout Enumerate
10669 bat, bertan agertu behar duen guztiarekin, gardenki nagusian edo
10676 \begin_layout Enumerate
10681 batean agertu behar duen irudi edo paragrafo bakoitzaren aurretik txertatu
10687 Beharrezkoa bada, txertatu
10695 -ren ondoren (testuentzako soilik).
10698 \begin_layout Enumerate
10707 bati zuzenean jarraituz.
10710 \begin_layout Enumerate
10722 \begin_layout Enumerate
10723 Gainjarrian, aldatu
10731 ingurunera, eta alderantziz.
10734 \begin_layout Standard
10743 \begin_layout Standard
10744 Arazo bat dago LyX-eko slides klasea diseinatzeko modu honekin: ezin duzu
10745 paragrafo baten erdiko testua ikuskaitz bihurtu, ezta ere ikuskaitza den
10746 paragrafo baten erdiko testua berriro ikuskor bihurtu.
10747 Hori lantzeko, LaTeX kode batzuk erabili beharko dituzu
10751 \begin_layout Standard
10752 Hauek dira komando interesgarriak:
10755 \begin_layout Itemize
10760 invisible \SpecialChar \ldots{}
10764 \begin_layout Itemize
10769 visible \SpecialChar \ldots{}
10773 \begin_layout Standard
10774 \SpecialChar \ldots{}
10775 eta TeX bezala (ERT) markatu behar dira.
10776 "Ikusgarritasuna" aldatzea nahi duzun testuak kortxete artean joan behar
10789 komandoen ondoren).
10790 Ez badakizu TeX gisa nola markatzen diren, ikus dagokion atala Erabiltzailearen
10799 \begin_layout Subsubsection
10800 Gardenkiarekin Ohar erabiltzea
10801 \begin_inset LatexCommand label
10802 name "atal:gardenOhar"
10809 \begin_layout Standard
10810 Gainjarri baten antzera,
10818 batekin elkartzen da.
10823 klaseak jarraibide bisuala ematen du.
10828 baten etiketa, arrosa kolorekoa,
10832 rena baino motzagoa da (baina
10836 baten baino luzeagoa).
10837 Gainera, inprimatutako
10845 gurasoaren orri zenbakia dauka,
10846 \begin_inset Quotes eld
10854 \begin_inset Quotes erd
10858 \begin_inset Quotes eld
10866 \begin_inset Quotes erd
10870 \begin_inset Quotes eld
10878 \begin_inset Quotes erd
10891 eduki ditzakezu, eta badaiteke ohar luzeak zatitu nahi izatea, orri bakun
10895 \begin_layout Standard
10896 Ohar baten xedea nahiko garbia da: gardenkiari buruz mintzatzea, nahi duzunaren
10897 informazio osagarria edukitzen du.
10898 Gardenki baten oroigarrietarako orri bezala ere erabil daiteke.
10899 Azken kasuan, denbora-markak erabiltzea nahi izango duzu.
10900 Une honetan, LyX-eko slides klaseak ez dauka denbora marken euskarririk.
10901 Horretarako, erabili LaTeX kodea.
10904 \begin_layout Standard
10905 Denbora-markak erabiltzeko,
10909 aukera osagarria zehaztu behar duzu (
10910 \begin_inset LatexCommand ref
10911 reference "atal:gardenkonfig"
10917 Aukera honek denbora markak gaitzen ditu, eta sortzen duzun
10921 bakoitzaren azpi-ezkerreko ertzean agertzen da.
10922 Denbora markatzailean zer agertu behar duen ezartzeko, erabili LaTeX-eko
10936 Bi komandoetako argumentua segundotan neurtzen dira.
10943 " komandoak emandako ordu batekin jartzen du denbora-marka.
10950 " komandoak denbora-marka zenbatzaile batekin gehitzen du, zeuk ezartzen
10951 duzu zenbatzaile hori.
10956 rak erabiltzean, zeure buruari gogorarazten diozu
10960 bakoitzean hitz egin dezakezun denbora.
10963 \begin_layout Standard
10964 Azken ezaugarri bat azaldu behar dugu.
10973 guztiak paper gardenetan inprimatzea nahiko duzu, eta
10977 rak berriz paper zurietan.
10986 gurasoari jarraitu behar dio.
10990 \begin_layout Standard
10991 Zorionez, badaude bi LaTeX komando zer inprimatzea nahi duzun hautatzeko.
10992 Biak dokumentuaren hitzaurrean sartu behar dira.
11009 soilik inprimatuko dira.
11018 " komandoarekin berriz
11022 rak bakarrik inprimatuko dira.
11026 \begin_layout Description
11031 : egokiena da hasieratik bi komando horiek hitzaurrean sartzea, eta iruzkin
11033 Ondoren, aurkezpen guztiaren aurrebista landu dezakezu.
11034 Behin aurkezpena idaztea amaitzen duzunean, kendu bi komandoetariko bati
11035 iruzkina egoera (inprimatu nahi duzuna hautatzeko).
11036 Nire ohitura (zuretzako ere baliagarria izan daiteke): "
11044 "-ri iruzkina egoera kendu eta inprimatuko den fitxategiaren izenari "
11049 Gero, aurreko komandoa berriro iruzkin egoeran jartzen dut eta beste komandoari
11058 ") iruzkin egoera kentzen diot.
11063 " fitxategian inprimatzen dut.
11064 Hori egin ostean, bi fitxategiok inprimagailura bidaltzen ditut, dagokionari
11065 gardenak edo zuriak diren paperak emanez.
11068 \begin_layout Standard
11069 Bi komandoentzako ("
11081 ") argumentuak eman ditzakezu.
11082 Xehetasun gehiagorako, irakurri LaTeX liburu on bat.
11085 \begin_layout Subsection
11086 Gardenkiaren txantiloia
11089 \begin_layout Standard
11094 " izeneko txantiloia erabilgarri dago LyX-en, eta slides klasea erabiltzen
11096 Zure aurkezpena txantiloi honekin lantzeko, zoaz
11101 itxategia\SpecialChar \menuseparator
11102 Berria\InsetSpace ~
11110 LyX-en aurkezpen berriak
11122 hirukotearen adibideak edukiko ditu.
11139 ren adibideekin datoz.
11140 Azkenik, hitzaurreak ondorengoa edukiko du
11144 \begin_layout Standard
11145 \begin_inset Quotes eld
11150 Uncomment to print out only slides and overlays
11152 " esaldiak hau adierazten du:
11154 Kendu iruzkina (% ikurra) gardenki eta gainjarriak bakarrik inprimatzeko
11157 Iruzkina kenduta honela geldituko da:
11166 \begin_layout Standard
11169 Uncomment to print out only notes
11171 " berriz beste hau:
11173 Kendu iruzkina oharrak bakarrik inprimatzeko
11176 Iruzkinik gabe honela geldituko da:
11190 \begin_layout LyX-Code
11191 % Uncomment to print out only slides and overlays
11194 \begin_layout LyX-Code
11198 \begin_layout LyX-Code
11208 \begin_layout LyX-Code
11209 % Uncomment to print out only notes
11212 \begin_layout LyX-Code
11216 \begin_layout LyX-Code
11224 \begin_layout Description
11230 : klase hau LaTeX2e "SliTeX emulation" klasea onartzeko garatu dut, LaTeX2e
11231 barneko klasetariko bat.
11232 Ez nik ez LyX Taldeko beste inork slides klase hau erabiltzera ez zaitugu
11233 derrigortuko edo debekatuko, erabiltzaile bakoitzak erabakitzen baitu.
11234 Erabiltzea nahi duenarentzako dago hemen.
11235 Aurkezpenak egiteko badaude beste LaTeX2e klase batzuk,
11240 \begin_inset LatexCommand ref
11241 reference "atal:foiltex"
11250 paketea (zenbait TeX banaketetan ageri da).
11251 Azken hori ez da LyX-en onartzen
11255 \begin_layout Standard
11256 Agian zeregin hori har dezakezu\SpecialChar \ldots{}
11263 Beste klase horiei buruzkorik ez dakit ezer.
11264 Saiatu bestekin nolako aukerabidea eskaintzen duten ikusteko.
11267 \begin_layout Section
11268 Foils (edo FoilTeX)
11269 \begin_inset LatexCommand label
11270 name "atal:foiltex"
11277 \begin_layout Standard
11283 \begin_layout Subsection
11287 \begin_layout Standard
11288 Atal honetan proiektoreentzako aurkezpenak egiteko LyX nola erabili azaltzen
11290 Horretarako bi dokumentu-klase daude: lehenetsitako slides klasea eta
11295 Atal honek azkenengo klasea dokumentatzen du.
11304 klasea deituko diot.
11307 \begin_layout Standard
11308 Berriro esango dut, garbiago baina ez ozenago, ongi ulertuta gelditu dadin:
11311 \begin_layout Standard
11312 \begin_inset VSpace bigskip
11318 \begin_layout Standard
11323 \begin_inset Quotes eld
11331 \begin_inset Quotes erd
11343 \begin_layout Standard
11344 \begin_inset VSpace bigskip
11350 \begin_layout Standard
11351 "slides (default)"-en dokumentazioaren bila bazabiltza, zoaz
11352 \begin_inset LatexCommand ref
11353 reference "atal:slitex"
11359 Zure sistemak ez badu
11363 klasea (" slides (FoilTeX)") instalatuta, orduan baliteke slides klasea
11364 erabili nahi izatea, nahiz eta foils bezain ona ez izan.
11367 \begin_layout Standard
11376 fitxategiaren 2.1 bertsioarekin lan egiteko diseinatuta dago, orain LaTeX2e-reki
11380 \begin_layout Subsection
11384 \begin_layout Standard
11385 Ohikoa denez, dokumentu-klase hau erabiltzeko
11387 Dokumentu-ezarpenak
11393 " hautatu behar duzu.
11394 Leiho horretan ezagutzea komeni zaizun klase honi buruzko zenbait ezarpen
11398 \begin_layout Itemize
11401 Dokumentu-ezarpenak
11416 klaseak jaramonik ez baitie egingo.
11419 \begin_layout Itemize
11420 Lehenetsitako letra-tamaina 20pt da; beste aukeretan 17pt, 25pt eta 30pt
11424 \begin_layout Itemize
11425 Lehenetsitako letra-tipoa
11429 da, matematikako ekuazioetan, ordea, ohiko letra-tipo erromatarra erabiltzen
11433 \begin_layout Itemize
11442 (Letter) paper-tamainen euskarria edukitzeaz gain, 35mm tamainako gardenkiekin
11443 ere lan egin dezake.
11444 Ez ditu A5, legala edo exekutiboa paper-tamainak onartzen.
11447 \begin_layout Itemize
11452 kokapenaren ezarpenak aldatzen, zeren eta edozein modutan baztertuak izango
11454 Mugikor guztiak testuan definitzen diren lekuan agertuko dira.
11457 \begin_layout Itemize
11462 bestelako jokaera bat zehazten du.
11467 -ek orri-oinaren eta goiburukoaren gaitasun zabala eskaintzen du, erabiltzaileak
11468 definitutako logoa barne.
11469 Xehetasun gehiagorako ikus
11470 \begin_inset LatexCommand ref
11471 reference "atal:orriburuak"
11477 Tituluaren orria dokumentuko beste orrien ezberdin lantzen da, eta
11481 zenbatu gabea da eta logotipoa (txertatzen bada bederen)
11485 orriaren behean erdira lerrokatuta doa.
11486 Ondoren, dauden orrien estiloak eta zer egiten duten zerrendatzen da:
11490 \begin_layout Description
11491 empty Irteerako dokumentuak ez du zenbatutako orririk, ezta ere goiburukorik
11492 edo orri-oinik (oin-oharrak bai, noski!).
11495 \begin_layout Description
11496 plain Irteerako orriak zenbatuta daude, orriaren behean eta erdira lerrokatuta.
11497 Oin-oharrak ez diren izenbururik edo orri-oinarik ere ez dute.
11500 \begin_layout Description
11501 foilheadings Orrien zenbakiak behe eta eskuineko ertzean doaz.
11502 Goiburuko eta orri-oin gehigarriak ere bistaratzen dira.
11503 Hau lehenetsitako estiloa da.
11506 \begin_layout Description
11511 paketea erabiltzeko sarbidea eskaintzen dizu.
11516 -en egileak, ordea,
11520 -ekin ez erabilzeko aholkatzen du, zenbait bateraezintasun gertatzen direlako.
11524 \begin_layout Subsubsection
11528 \begin_layout Standard
11531 Dokumentu-ezarpenak
11537 eremuan jar ditzakezu:
11540 \begin_layout Description
11541 35mmSlide Honek orriaren diseinua 7.33 hatz x 11 hatz tamainuko paper-motarentzat
11542 prestatzen du, eta 35mm motako gardenkiaren itxura-erlazio berdina du,
11543 euskarri honekin lan egitea erraztuz.
11546 \begin_layout Description
11547 headrule Tituluaren orrian izan ezik, beste orri guztietan marra horizontal
11548 bat jartzen du goiburukoaren azpian.
11551 \begin_layout Description
11552 footrule Titulu orrian izan ezik, beste orri guztietan marra horizontal
11553 bat jartzen du orri-oinaren gainean.
11556 \begin_layout Description
11557 dvips Hau automatikoki ezartzen da foils dokumentu berri bat sortzen den
11567 kontrolatzailea erabiltzeko esaten dio, horizontalki egon behar duten orriak
11571 \begin_layout Description
11572 landscape Orriaren dimentsioak aldatzen ditu horizontaleko orrientzat, baina
11573 ez du biraketarik egiten.
11574 Honela, aukera hau erabiltzen baduzu orri bakoitza biratzeko edo zure inprimaga
11575 iluari orriak horizontalki emateko kanpoko programa bat erabili beharko
11577 Jabetu zaitez aukera honek
11585 inguruneen zeregina alderantzikatzen duela.
11586 Ez kezkatu, azkenengo bi ingurune horiek hurrengo atalean argitzen dira.
11589 \begin_layout Description
11590 leqno Ekuazioan zenbakiak ezkerrera lerrokatuak.
11593 \begin_layout Description
11594 fleqn Ezkerrera lerrokatutako ekuazioak.
11597 \begin_layout Subsection
11598 Onartutako inguruneak
11601 \begin_layout Standard
11602 Beste klaseetan dauden ohiko ingurune gehienak foils klasean onartuta daude.
11603 FoilTeX-ek hainbat ingurune gehiago eskaintzen ditu, eta LyX-ek beste pare
11604 bat gehitzen dizkio.
11605 Orain beste klaseekin partekatzen diren inguruneak zerrendatzen dira:
11608 \begin_layout Standard
11612 \begin_layout Standard
11616 begin{multicols}{2}
11624 \begin_layout Itemize
11630 \begin_layout Itemize
11636 \begin_layout Itemize
11642 \begin_layout Itemize
11648 \begin_layout Itemize
11654 \begin_layout Itemize
11660 \begin_layout Itemize
11666 \begin_layout Itemize
11672 \begin_layout Itemize
11678 \begin_layout Itemize
11684 \begin_layout Itemize
11690 \begin_layout Itemize
11696 \begin_layout Itemize
11702 \begin_layout Itemize
11708 \begin_layout Itemize
11714 \begin_layout Itemize
11720 \begin_layout Itemize
11726 \begin_layout Itemize
11732 \begin_layout Standard
11736 \begin_layout Standard
11748 \begin_layout Standard
11749 Hau da, atalen inguruneak izan ezik beste ingurune nagusi gehienak daude.
11750 Gardenki mota hauek beraien barnean titulu eta gorputzak ataletan zatituta
11751 dutenez, gardenki berriak hasteko
11755 -ek komando berezi hauek eskaintzen ditu:
11758 \begin_layout Itemize
11761 Orriburua (Foilhead)
11764 \begin_layout Itemize
11767 BiratuOrriburua (Rotatefoilhead)
11770 \begin_layout Standard
11771 LyX-ek ere moldatutako bi ingurune hauek eskaintzen ditu:
11774 \begin_layout Itemize
11777 OrriburuLaburra (ShortFoilhead)
11780 \begin_layout Itemize
11783 BiratuOrriburuLaburra (ShortRotatefoilhead)
11786 \begin_layout Standard
11787 eta horien arteko ezberdintasunak hurrengo atalean argituko dira.
11790 \begin_layout Standard
11791 Gardenkiak (edo diapositibak) burutazio edo teorema berriak aurkezteko ere
11792 erabiltzen direnez, FoilTeX-ek aurkezpen dotoreak egiteko beste hauek eskaintze
11796 \begin_layout Standard
11800 \begin_layout Standard
11804 begin{multicols}{2}
11812 \begin_layout Itemize
11818 \begin_layout Itemize
11824 \begin_layout Itemize
11830 \begin_layout Itemize
11836 \begin_layout Itemize
11842 \begin_layout Itemize
11848 \begin_layout Itemize
11854 \begin_layout Itemize
11860 \begin_layout Itemize
11866 \begin_layout Itemize
11872 \begin_layout Itemize
11878 \begin_layout Standard
11882 \begin_layout Standard
11894 \begin_layout Standard
11895 Izartxoak dituztenak zenbatutako inguruneak dira; izartxorik ez dutenak,
11896 berriz, zenbatu gabekoak dira.
11897 LyX-ek zerrendentzako beste bi ingurune gehitu ditu:
11900 \begin_layout Itemize
11903 ZerrendaMarka (TickList)
11906 \begin_layout Itemize
11909 ZerrendaGurutzea (CrossList)
11912 \begin_layout Standard
11917 -ek goiburukoaren eta orri-oinaren gaitasun ahaltsua ematen du, horiek dokumentu
11918 ko edozein lekutan jar daitekeen arren, egokiena hitzaurrean ezartzea izango
11920 Dokumentuan ezarpen hauek aldatu nahi badituzu, lekurik egokiena gardenkiaren
11921 goian egotea da, adibidez, orriburuaren ondoren.
11924 \begin_layout Standard
11925 Xede horretarako, estilo-komando hauek eskaintzen dira
11932 \begin_layout Standard
11936 \begin_layout Standard
11940 begin{multicols}{2}
11948 \begin_layout Itemize
11952 Logora (My\InsetSpace ~
11956 \begin_layout Itemize
11959 Murrizketa (Restriction)
11962 \begin_layout Itemize
11965 EskuinOrri-Oina (RightFooter)
11968 \begin_layout Itemize
11971 EskuinGoiburukoa (RightHeader)
11974 \begin_layout Itemize
11977 EzkerGoiburukoa (LeftHeader)
11981 \begin_layout Standard
11987 \begin_layout Standard
11991 \begin_layout Standard
12003 \begin_layout Standard
12004 FoilTeX-ek eskaintzen dituen beste komando batzuk zuzenean LyX-ek ez ditu
12005 onartzen, baina zer egiten duten eta nola erabili
12006 \begin_inset LatexCommand ref
12007 reference "atal:foils-onargabeak"
12012 atalean esango dizut.
12015 \begin_layout Subsection
12016 Gardenki-multzoa sortzea
12019 \begin_layout Standard
12020 Atal honetan gardenki-multzo bat sortzeko hainbat ingurune nola erabili
12022 Gardenki-multzo baten adibidea ikusi nahi baduzu, hautatu
12031 itxategia\SpecialChar \menuseparator
12045 \begin_layout Subsubsection
12046 Eman titulu-orri bat
12049 \begin_layout Standard
12066 inguruneak eskaintzen dituzte;
12070 -ek, ordea, bere kasa orri batean titulua sortzen du.
12075 ingurunea uzten baduzu LaTeX-ek uneko data ordeztuko du (irteera birsortzen
12079 \begin_layout Subsubsection
12080 Hasi gardenki berri bat
12083 \begin_layout Standard
12084 Arestian aipatu dudanez, gardenki batekin hasteko lau bide daude.
12085 Gardenki bertikalentzako
12093 erabili beharko zenuke.
12094 Bi ingurune horien arteko ezberdintasuna hau da: orriaren (orriburua) titulu
12095 eta orriaren gorputzaren arteko tartea.
12098 \begin_layout Standard
12105 BiratuOrriburuLaburra
12112 Bi horien arteko ezberdintasuna orriburu eta gorputzaren arteko tartea
12114 Bi laburren bertsioek orriburu eta gorputzaren arteko tartea 0.5 hatz-etakoa
12118 \begin_layout Standard
12119 Gardenki horizontalekin dagoen arazo bakarra da
12123 kontrolatzailea erabili behar duzula, PostScript® motako irteera sortzeko,
12124 bestela gardenkiak ez baitira biratuko.
12125 Aukera dago eskatzen den
12129 kontrolatzailerik gabe gardenki horizontalak lortzeko, inprimagailuan paperak
12130 albotaka sartuz ;-)
12133 \begin_layout Subsubsection
12134 Teoremak, lemak, frogapenak eta bestelakoak
12137 \begin_layout Standard
12138 LyX-eko akats ttipi bat dela medio, ezin dituzu antzeko bi ingurune horietarikor
12139 ik bata bestearen ondoren erabili.
12140 Zerbaitek banatu behar ditu.
12141 Saiatzen bazara, aurreneko ingurunea hedatuko da, bi inguruneak bateratuta
12142 egongo balira bezala.
12143 Beraz, nola konpondu arazo hau? Aukerarik errazena da bi inguruneen artean
12144 testuren bat txertatzea, edo bien artean LaTeX ingurune bat"%" duelarik
12145 txertatzea (ikur horrek lerroaren atzetik datorrena iruzkina dela adierazten
12147 Honela LyX bi inguruneak bereiztera derrigortzen da, eta LaTeX irteera
12149 Honen adibidea LyX banaketan dagoen adibide-fitxategia da.
12150 Gogoratu, arazo hau baldin eta bi antzeko ingurune (teorema bezalakoak)
12151 bata bestearen segidan jarriz gero gertatzen da.
12154 \begin_layout Subsubsection
12158 \begin_layout Standard
12159 Beste klaseetan onartuta dauden zerrenda ingurune gehienak eskuragarri edukitzea
12160 z gain beste bi berri dituzu.
12161 Berri horiek bakarrik azalduko ditut.
12162 Beste zerrenda inguruneei buruzko informazioa jakiteko, irakurri
12164 Erabiltzailearen Gida
12171 ingurunea erabiltzea nahi baduzu, eta erabiltzen dituen buletak nola zehatz
12172 ditzakezun jakiteko, irakurri arestiko
12173 \begin_inset LatexCommand ref
12174 reference "atal:bulet"
12182 \begin_layout Standard
12183 Bi zerrenda berriak,
12191 , zereginen eta zer-ez-eginen edo ongi eta gaizki-ri buruzko zerrendak sortzeko
12192 baliabideak dira, zerrendaren etiketeta bezala baieztapen marka bat edo
12193 gurutze bat jartzeko erabiltzen dira.
12198 ingurunearen ondorioak dira.
12199 Hala ere, hauek paketea instalatuta edukitzea eskatzen dute.
12202 \begin_layout Subsubsection
12206 \begin_layout Standard
12211 -ek berriro definitzen ditu taula eta irudi mugikorrak; hori dela eta, hauek
12212 txertatzen diren lekuan agertuko dira inprimatutako bertsioan.
12213 Izan ere, mugikor bateko kokalekuaren ezarpena aldatzen baduzu, jaramonik
12217 \begin_layout Subsubsection
12218 Orriaren goiburukoak eta orri-oinak
12219 \begin_inset LatexCommand label
12220 name "atal:orriburuak"
12227 \begin_layout Standard
12236 orri-oinaren ezkerreko testu katea kontrolatzeko erabiltzen diren komandoak
12238 Lehenbizikoak zure gardenkian logotipo grafiko bat txertatzeko aukera eskaintze
12239 n dizu, lehenetsi gisa "-Typeset by FoilTex" jartzen baitu.
12240 Bigarrenak, berriz, entzuleen sailkapena egiteko balio du, adib.\InsetSpace ~
12242 Lehenetsi gisa hutsik egoten da.
12245 \begin_layout Standard
12246 Oroitzapenerako orriaren ertzak
12250 (orriak zenbatzeko lehenetsia da),
12258 erabiliz bete ditzakezu.
12261 \begin_layout Subsection
12262 FoilTeX-eko onartu gabeko funtzioak
12263 \begin_inset LatexCommand label
12264 name "atal:foils-onargabeak"
12271 \begin_layout Standard
12272 Ondoren aipatzen diren komandoak LaTeX ingurunean edo TeX eran (beste ingurune
12273 batekin) ezarri behar izaten dira.
12276 \begin_layout Subsubsection
12280 \begin_layout Standard
12299 komandoarekin egokitzen dira.
12300 luzeraizena aldatzeko, nahi duzun luzeraren izenarengatik ordeztu behar
12301 da, eta luzeraberria luzeraren balio berria da.
12302 Luzera guztien balioak hatzetan (
12314 ) edo beste dokumentu batetiko edo letra-tipoaren luzeroan oinarrituz (
12320 bezala) zehaztu behar dira.
12323 \begin_layout Standard
12324 Gardenkiaren goiburuko eta gorputzaren arteko tartea aldatzeko aukera dago,
12331 -ekin luzera egokituz.
12332 Adibidez, goiburuko guztiak beraien gorputzengandik 0,5 hatz gerturatzeko,
12333 hitzaurrean ondorengo komandoa idatzi:
12339 foilheadskip}{-0.5in}
12342 \begin_layout Standard
12343 Mugikorren arteko tartea egokitzeko, ezarri honako luzera hauek:
12346 \begin_layout Labeling
12347 \labelwidthstring 00.00.0000
12354 Testu eta mugikorraren gainaren arteko tartea
12357 \begin_layout Labeling
12358 \labelwidthstring 00.00.0000
12365 Mugikorra eta epigrafearen arteko tartea
12368 \begin_layout Labeling
12369 \labelwidthstring 00.00.0000
12376 Epigrafea eta jarraitzen dion testuaren arteko tartea
12379 \begin_layout Labeling
12380 \labelwidthstring 00.00.0000
12387 Luzero hau egokituz epigrafeak inguruko testuen baino estuago jar ditzakezu.
12394 definitzea izan daiteke.
12397 \begin_layout Standard
12398 Badaude hainbat tituluko orriekin zerikusia duten luzerak, titulu luzea
12399 edo hainbat egile zerrendatzeko baliagarri aurkituko dituzunak:
12402 \begin_layout Labeling
12403 \labelwidthstring 00.00.0000
12418 -tik banatzeko tartea
12421 \begin_layout Labeling
12422 \labelwidthstring 00.00.0000
12440 \begin_layout Labeling
12441 \labelwidthstring 00.00.0000
12455 \begin_layout Labeling
12456 \labelwidthstring 00.00.0000
12474 \begin_layout Labeling
12475 \labelwidthstring 00.00.0000
12493 \begin_layout Standard
12494 Aipatutako azken luzera komandoak zerrenda motako ingurune guztiei eragiten
12496 Zerrenda motako ingurune baten barruan
12502 jartzen baduzu, zerrendako elementuen arteko tarte bertikala kendu egingo
12504 Ohartu zaitez hau ez dela luzera bat, komando bat baizik, eta beraz ez
12511 , arestian azaldu den bezala.
12514 \begin_layout Subsubsection
12515 Goiburukoak eta orri-oinak
12518 \begin_layout Standard
12531 komandoek emandako orri batean
12536 noiz agertu behar duen, edo noiz ez, kontrolatzen dute.
12543 jartzen baduzu, gardenki batek berak ere ez du logotiporik edukiko.
12544 Gardenki batean logorik ez baduzu nahi, gardenki horretako goiburuko baten
12551 zuzenean eta jarri zuzenean
12557 hurrengo goiburukoaren ondoren.
12560 \begin_layout Standard
12565 orri-estiloa erabiltzea erabaki baduzu (
12567 Dokumentu-ezarpenak
12569 leihoan), ziurrenik hitzaurrean
12579 jarri beharko duzu, horrela gardenki horizontaletako goiburukoak eta orri-oinak
12580 egokiro biratuko dira.
12589 klasearen artean zenbait gatazka sortzen direlako gertatzen da.
12592 \begin_layout Section
12593 Latex8 (IEEE jardunaldiko idazkiak)
12596 \begin_layout Standard
12602 \begin_layout Subsection
12606 \begin_layout Standard
12607 Klase hau IEEEk babesten (laguntzen) dituen jardunaldietara idazkiak bidaltzeko
12608 prestatuta dago, beraien
12610 Egileen Tresna-jokoa
12612 ren (Authors Kit) kopia bat eskuratzea aholkatzen dizut.
12613 Tresna-joko horretan
12617 paketea eta dagokion bibliografia estiloko fitxategia barneratuta daude.
12620 Egileen Tresna-jokoa
12622 k posta elektronikoz bidaltzen da, behin zure hasierako bidalketa onartua
12626 Egileen Tresna-joko
12628 an informazio erabilgarri ugari dago, murriztapenak nola formateatu eta
12629 bestelakoak azalduz, eta suposatzen dut hori irakurri duzula, beraz ez
12630 dut gehiago errepikatuko.
12633 \begin_layout Subsection
12637 \begin_layout Standard
12639 hau bete beharra dago)
12642 \begin_layout Subsection
12643 Onartutako inguruneak
12646 \begin_layout Standard
12650 \begin_layout Standard
12654 begin{multicols}{2}
12662 \begin_layout Itemize
12668 \begin_layout Itemize
12674 \begin_layout Itemize
12680 \begin_layout Itemize
12687 \begin_layout Itemize
12693 \begin_layout Itemize
12699 \begin_layout Itemize
12705 \begin_layout Itemize
12711 \begin_layout Itemize
12717 \begin_layout Standard
12721 \begin_layout Standard
12733 \begin_layout Subsection
12734 Pantaila eta paperaren arteko ezberdintasunak
12737 \begin_layout Standard
12738 Ezberdintasun arin batzuk daude itxura nagusian aurkezpeneko atalen zenbatzailee
12740 Pantailan ataleko zenbakiaren puntuen aztarnak galdu egiten dira, baina
12741 irteerako bertsioan agertzen dira.
12742 Beraz, ez zaitez kezkatu.
12745 \begin_layout Section
12746 Hollywood (Hollywood gidoi berezia)
12749 \begin_layout Standard
12755 \begin_layout Subsection
12759 \begin_layout Standard
12760 Hollywood gidoiaren egitura bat lortzea "iraganeko erritual" bat da.
12761 Irakurleak edukian zentratzeko eta aktoreek era eroso eta ezagun batean
12762 irakurtzeko diseinatuta dago.
12763 Gidoiaren orri bakoitzak pelikulako minutu bati dagokio (gutxi gorabehera).
12764 Gidoiak pantailan ikusi edo entzungo duzunik ez dago.
12765 Letra-tipoa 12pt tamainako courier mota erabiltzen da.
12766 Ez dago letra etzanik.
12769 \begin_layout Subsection
12773 \begin_layout Standard
12774 Hizlarien lerroak INOIZ ere ez dira sententziaren erdian eteten.
12775 Hizlari baten lerroak orri-jauzi baten ondoren jarraitzen badu, errepikatu
12780 (Speaker) titulua "(Cont-d)" edo ("Jarraitzen du") batekin.
12783 \begin_layout Subsection
12787 \begin_layout Standard
12792 izenak etiketa bezala, gero izena txertatzeko etiketari dagokion erreferentzia
12793 gurutzatua erabili.
12794 Erreferentzia gurutzatuaren elkarrizketa-koadroak uneko antzezleen zerrenda
12796 Hau historioaren kontaketan hizlariaren izena sartzeko ere erabil dezakezu.
12799 \begin_layout Subsection
12800 Paper tamaina eta marjinak
12803 \begin_layout Standard
12805 gutuna (US\InsetSpace ~
12806 letter), ezkerretik 1.6in, eskuinetik 0.75in, goitik 0.5in, azpitik
12810 \begin_layout Subsection
12814 \begin_layout Standard
12815 Hurrengo inguruneen euskarriak ditu.
12820 fitxategia erabil dezakezu eskuinean zerrendatzen diren laster-teklak lortzeko.
12823 \begin_layout Itemize
12830 Hau erabili, besterik ez badu funtzionatzen.
12831 Saiatu hau sahiezten.
12834 \begin_layout Itemize
12837 IREKI_IRAUNGIZ (FADE_IN
12847 Normalki, honen ondoren
12848 \begin_inset Quotes eld
12851 Arantxa esnatzerakoan
12852 \begin_inset Quotes erd
12855 antzeko zerbaitek jarraitzen dio.
12858 \begin_layout Itemize
12867 Kamararentzat BARRUKO berri bat sartzen du.
12868 Beti EGUNA edo GAUA, edo antzerako zerbaitekin argitasuna definituz jarraitzen
12870 Lerro honetako guztia MAIUSKULETAN.
12873 \begin_layout Itemize
12882 Kamerarentzat KANPOKO berri bat sartzen du.
12883 Lerro honetako guztia MAIUSKULAZ.
12886 \begin_layout Itemize
12895 Hitzegiten duen pertsonaia.
12898 \begin_layout Itemize
12901 Parentesikoa (Parenthetical)
12907 Hizlariarentzako instrukzio edo azalpenak.
12908 () ikurrak automatikoki txertatzen dira, baina LyX-en ( ikurra bakarrik
12909 erakusten da, nahiz eta biak inprimatuko diren.
12912 \begin_layout Itemize
12915 Elkarrizketa (Dialogue)
12919 Hizlariak (Speaker) zer esten duen.
12922 \begin_layout Itemize
12925 Iragapena (Transition)
12931 Kamara mugitzeko xehetasunak (instrukzioak).
12932 Adibz.\InsetSpace ~
12933 HONEN HURBILEKO PLANOA:
12936 \begin_layout Itemize
12939 ITXI-IRAUNGIZ (FADE OUT):
12944 \begin_layout Itemize
12952 \begin_layout Itemize
12960 \begin_layout Itemize
12968 \begin_layout Subsection
12972 \begin_layout Itemize
12973 (O.S) --- pantailatik kanpo (off screen)
12976 \begin_layout Itemize
12977 (V.0) --- gaineko ahotsa (voice over)
12980 \begin_layout Itemize
12982 --- atzeko planoa (background)
12985 \begin_layout Itemize
12987 --- hurbileko planoa (close-up)
12990 \begin_layout Itemize
12991 PAN --- kamara mugimendua
12994 \begin_layout Itemize
12995 INSERT --- sartu hurbileko planoa (cut to close-up of)
12998 \begin_layout Section
13002 \begin_layout Standard
13008 \begin_layout Subsection
13012 \begin_layout Standard
13017 antzezlanak idazteko dokumentu-klase bat da.
13022 -en baino apaingarriagoa da, eta ez dago hain estandarizatua.
13023 Formatu hau lantegientzako egokia izan daiteke.
13026 \begin_layout Subsection
13030 \begin_layout Standard
13038 \begin_layout Subsection
13042 \begin_layout Standard
13047 izenak etiketa bezala, gero, izena txertatzeko, etiketarentzako
13049 Erreferentzia gurutzatua
13054 Erreferentzia gurutzatua
13056 ren elkarrizketa-koadroak uneko antzezlarien zerrenda erakutsiko dizu.
13059 \begin_layout Subsection
13060 Paper tamainak eta marjinak
13063 \begin_layout Standard
13065 gutuna (US\InsetSpace ~
13066 letter), ezkerretik 1.6in, eskuinetik 0.75in, goitik 0.5in, behetik
13070 \begin_layout Subsection
13074 \begin_layout Standard
13075 Ondorengo inguruneak erabil ditzakezu.
13076 Eskuinean zerrendatzen diren laster-teklak lortzeko, erabili broadway.bind
13080 \begin_layout Itemize
13087 Ez zenuke hau erabili beharko, beste guztiak huts egiten dutenean soilik.
13090 \begin_layout Itemize
13093 Kontakizuna (Narrative)
13099 Dekorazioa eta ekintza deskribatzeko erabiltzen da.
13100 Hizlarien izenak lehen aldiz erabiltzerakoan MAIUSKULAZ egon behar dute.
13103 \begin_layout Itemize
13112 Automatikoki zenbatzen da.
13113 Pantailan zenbaki arabierekin dago, baina erromatar zenbakiekin inprimatzen
13117 \begin_layout Itemize
13126 -rentzako azpitituluak.
13127 Erdira lerrokatutako testua.
13130 \begin_layout Itemize
13139 Ez da automatikoki zenbatzen.
13140 Zeuk sartu behar dizkiozu zenbakiak.
13141 Nola egin ez dakidalako da.
13144 \begin_layout Itemize
13147 IGOTZEAN (AT_RISE):
13153 Kontakizunaren egoera berezia, antzoki-oihala igotzean dekorazioa eta ekintza
13157 \begin_layout Itemize
13166 Hizlariaren (aktorearen) izenburua, MAIUSKULETAN.
13169 \begin_layout Itemize
13172 Parentesikoa (Parenthetical)
13178 Hizlariarentzako instrukzioak.
13179 Parentesiak automatikoki txertatzen dira.
13180 Nahiz eta pantailan ( ikurra bakarrik agertu, biak inprimatzen dira.
13185 -ren barruan bakarrik erabil daiteke.
13188 \begin_layout Itemize
13191 Elkarrizketa (Dialogue)
13197 Hizlariak zer dioen.
13200 \begin_layout Itemize
13209 Antzokiko oihala jeistea.
13212 \begin_layout Itemize
13220 \begin_layout Itemize
13228 \begin_layout Itemize
13236 \begin_layout Standard
13237 Kaixo entzule zoragarria.
13240 \begin_layout Section
13244 \begin_layout Standard
13250 \begin_layout Standard
13251 \begin_inset VSpace bigskip
13257 \begin_layout Standard
13263 dokumentu-klasea American Physical Society-ren RevTeX 4.0 klasearekin (1999.go
13264 maiatzean kaleratu zen
13265 \begin_inset Formula $\beta$
13268 bertsioarekin) lan egiten du.
13271 \begin_layout Standard
13276 dokumentu-klaseak RevTeX 3.1 bertsioarekin lan egiten du.
13277 Hala ere, 3.1 bertsioa nahiko zaharkitua dago, eta LaTeX 2.09 bertsioarekin
13279 Horrek esanahi du ez dela oso ongi konpontzen LyX-ekin, zeren eta LyX-ek
13280 LaTeX2e eskatzen baitu, nahiz eta lan egiteko era zikin batean bateratua
13282 RevTeX 4.0 bertsioa LaTeX2e-rekin askoz ere egokiago lan egiteko diseinatuta
13285 RevTeX\InsetSpace ~
13288 dokumentu-klasea erabiltzea nahiko erraza izan beharko luke.
13291 \begin_layout Standard
13292 Dokumentazio hau RevTeX 4.0-ren eskuliburuekin batera erabiltzeko asmoz idatzi
13293 da, eta ondorioz ez ditugu RevTeX-en makro berezirik azalduko, eta suposatzen
13294 da badakizula hitzaurrean zein komando idatzi behar dituzun.
13295 Zalantzaren bat edukiz gero, joan zaitez RevTeX-en dokumentazioa irakurtzera,
13296 gauzak xehetasun gehiagoz argitzen baititu.
13299 \begin_layout Subsection
13303 \begin_layout Standard
13306 RevTeX\InsetSpace ~
13309 instalatzeko eskatzen den guztia paketeko
13313 fitxategian aurkituko duzu.
13315 \begin_inset LatexCommand url
13316 name "RevTeX 4, web gunea"
13317 target "http://publish.aps.org/revtex4/"
13321 gunetik jaitsi beharko duzu.
13322 Instalatu LaTeX-ek aurkitu dezakeen lekuren batean.
13327 \begin_layout Standard
13330 Itzultzailearen oharra
13332 : UNIX antzeko sistema eragileetan, "etxea" erabiltzailearen direktorio
13333 pertsonalari deitzen zaio.
13338 RevTeX\InsetSpace ~
13339 4 dokumentu bat sortu eta LaTeX-etik prozesatzeko egiaztatu ezazu.
13340 Egokiro instalatuta dagoenean, birkonfiguratu LyX, berak aurkituko du klasearen
13341 fitxategia eta RevTeX\InsetSpace ~
13342 4 dokumentu-klasea erabiltzen utziko dizu.
13345 \begin_layout Standard
13346 Agian, hasteko biderik erosoena RevTeX\InsetSpace ~
13351 -ekin inportatzea izango litzateke, edo RevTeX\InsetSpace ~
13352 4 txantiloia erabiltzea.
13355 \begin_layout Subsection
13359 \begin_layout Standard
13366 komandoarentzako aukerazko argumentuak,
13376 Dokumentu-ezarpenak
13382 eremuan joan behar dute.
13383 Gogoratu RevTeX batek aukerazko argumentu bat behintzat eskatzen duela!
13386 \begin_layout Standard
13387 Beti bezala, hitzaurreko gauzak,
13393 eta bestelakoak, LaTeX-en (
13395 Dokumentu-ezarpenak
13404 \begin_layout Subsection
13409 \begin_layout Standard
13412 Itzultzailearen oharra
13414 : Atal honetan egilea "diseinuari" buruz ari da, baina gehienetan LyX-eko
13415 dokumentazioan erabili dugun hitza adieraziko luke: "ingurunea" edo " paragrafo
13425 \begin_layout Standard
13426 Diseinuak beraien oinarrian RevTeX\InsetSpace ~
13427 4.0-eko komandoei dagokie.
13430 Helbide elektronikoa
13438 komandoari dagokio.
13439 Jakin ezazu (RevTeX\InsetSpace ~
13440 4.0 Beta bertsioan bederen)
13448 inguruneak baliokideak direla, eta ez zenuke biak erabili beharrik izango
13452 \begin_layout Standard
13453 Jakinguraz bazaude, biak barneratuta daude, eta
13478 \begin_layout Subsection
13479 Ohar garrantzitsuak
13482 \begin_layout Standard
13483 RevTeX 4-ko zenbait ezaugarri garrantzitsu daude, arazoak sor ditzaketenak
13484 eta ondorioz LyX erabiltzerakoan burua nahastu dezakete.
13487 \begin_layout Standard
13505 LyX-eko baliokidea den banatutako
13515 ingurunean ez idatzi oin-oharrik, bestela urtzia buru gainera eroriko baitzaizu.
13516 Xehetasun gehiagorako, ikus RevTeX\InsetSpace ~
13517 4-ren dokumentazioa.
13520 \begin_layout Standard
13538 ingurunearen eta dagokion
13542 (edo baliokidea den
13546 ) ingurunearen artean jarri behar dira.
13556 ondoren jartzen baduzu, LaTeX-ek ez du konpilatuko.
13559 \begin_layout Subsection
13563 \begin_layout Standard
13564 Diseinu honek duen eragozpenik nagusiena da
13573 bezalako diseinuentzako aukerazko argumenturik ezin duzula erabili.
13574 Arazo hau ez dagokio diseinu honi bakarrik; ezin duzu
13578 ingurunearentzako aukerazko argumenturik erabili.
13579 Horrek esanahi du fitxategia LaTeX-era esportatu (honetarako aldi baterako
13580 APS-ra igorri beharko duzu) ondoren LaTeX fitxategia editatu beharko duzula,
13581 eta aukerazko argumentuak (titulu laburtuentzako edo orrialdeen goiburukoentzak
13582 o, adiz.) eskuz ezarri beharko dituzula.
13583 Diseinu horien faltan
13589 (eta baliokidea den
13595 ) erabilgaitza egiten dute, eta dagokien diseinuak ez daudenez, eskuz gehitu
13601 \begin_layout Standard
13609 : une honetan, LyX 1.3.0 bertsioak honelako aukerazko argumentu batzuk onartzen
13610 ditu, baina diseinu hauek oraindik ez dira eguneratu, eta ondorioz, beraien
13611 abantailekin oraingoz ezingo dugu jolastu.
13619 \begin_layout Section
13620 Artikulua (mwart), liburua (mwbk) eta txostena (mwrep)
13621 \begin_inset OptArg
13624 \begin_layout Standard
13637 \begin_layout Standard
13643 \begin_layout Standard
13644 \begin_inset VSpace bigskip
13650 \begin_layout Standard
13664 dokumentu-klaseak LaTeX-eko
13676 klaseei dagokie, hurrenez hurren.
13689 dokumentu-klaseen ordezkoak dira, hurrenez hurren, polonieraren tipografia
13690 hitzarmeneko zenbaki dezimalekin lan egiteko egokitua dago.
13694 \begin_layout Standard
13695 Oinarrizko ezberdintasunak:
13698 \begin_layout Itemize
13699 Zenbatu gabeko atalak (izartxoa dutenak, adib.\InsetSpace ~
13704 ) gaien aurkibidean gehitzen dira.
13707 \begin_layout Itemize
13708 Beste orri-estiloak:
13712 \begin_layout Description
13713 uheadings goiburuak bereiztutako lerroetan.
13716 \begin_layout Description
13717 myheadings goiburu pertsonalizatuak, komando hauekin definitzen dira:
13732 \begin_layout Description
13733 myuheadings goiburu pertsonalizatuak bereiztutako lerroetan.
13736 \begin_layout Description
13737 outer orrialdearen zenbakia orriaren kanpokaldean kokatzen da.
13741 \begin_layout Itemize
13746 \begin_layout Description
13747 rmheadings serif letra-tipodun tituluak --- lehenetsia.
13750 \begin_layout Description
13751 sfheadings sansserif letra-tipodun tituluak.
13754 \begin_layout Description
13755 authortitle titulu orrialdean lehenbizi egilea kokatzen da, eta ondoren
13756 titulua ---lehenetsia.
13759 \begin_layout Description
13760 titleauthor titulu orrialdean lehenbizi titulua kokatzen da, gero egilea.
13763 \begin_layout Description
13764 withmarginpar orrialdeetan marjinentzako lekua gordetzen da.
13768 \begin_layout Section
13769 Elsevier aldizkariak
13772 \begin_layout Standard
13778 \begin_layout Standard
13779 \begin_inset VSpace bigskip
13785 \begin_layout Standard
13787 Elsevier Science Publishers B.V.-ek beraien aldizkarietara artikuluak bidaltzeko
13788 LaTeX-eko dokumentu-klase estandar bat eskaintzen du:
13793 Fitxategi hau beraien gunetik jeitsi daiteke:
13794 \begin_inset LatexCommand url
13795 target "http://authors.elsevier.com/"
13800 Instrukzioak fitxategiarekin batera datoz, eta argitaratzaileen xehetasunak
13802 LyX-ek pakete hau dauka, klase hau erabiltzeko, bai diseinu bat bai txantiloi
13804 Klase fitxategiaren instalazioa LaTeX-eko beste paketeen antzera egiten
13805 da; instrukzioak Elsevier-en dokumentazioan aurkitzen dira.
13808 \begin_layout Standard
13813 dokumentu-klasea erabiltzeko
13817 fitxategia hornitzen da.
13818 Elsevier klasea batik bat artikulu klasean oinarrituta dagoenez, ohiko
13819 funtzionalitatearen gehiengoa eskaintzen da.
13820 Elsevier klaseak AMS-ko inguruneen antzekoak diren hainbat matematikarako
13821 ingurune definitzen ditu.
13822 Komando hauek Elsevier-en dokumentazioan argitzen dira, eta LyX-en eskuragarri
13826 \begin_layout Standard
13827 Elsevier estiloko dokumentuak sortzeko biderik erosoena paketearekin datorren
13828 txantiloian oinarritzea da.
13833 orri-estiloa edo geometriaren paketea ez erabiltzea da, Elsevier berak
13834 definituta baitauzka antzeko funztioak.
13835 Egokiena da Elsevier-eko dokumentazioan agertzen diren pakete gehigarriak
13836 bakarrik erabiltzea, bestelakorik ez erabili.
13837 Berez, Elsevier-ek ahalik eta LaTeX fitxategi
13841 eskatzen du, zeren eta bidaltzen zaien artikulua aldizkari bakoitzarentzako
13842 bereziki prestatutako klasera bihurtzen baitute.
13843 Hots, dokumentu baten egitura prestatzen denbora asko ez dela galdu behar,
13844 dena den argitaratzerakoen beti moldatua izango baita.
13845 Diseinu honen erabilera artikulu estandarraren oso antzekoa da.
13846 Elseveir-ek zer egin dezakeen (edo zer ez) jakiteko, dagokion dokumentazioa
13850 \begin_layout Section
13851 Memorandum (Memoir)
13854 \begin_layout Standard
13860 \begin_layout Subsection
13864 \begin_layout Standard
13869 ) ahalmen handiko eta beti hedatzen doan klase bat da.
13870 Hau fikzio edo ez-fikziozko literaturarentzat adeitasunez diseinatuta dago.
13871 Bere xedea dokumentuko konposaketaren gainean erabiltzaileak kontrol handiena
13877 liburu klase estandarrean oinarrituta dago, baina artikulu gisa ere moldatu
13878 daiteke (ikusi behean).
13881 \begin_layout Standard
13882 Peter Wilson, Memorandumaren (Memoir) garatzailea LaTeX arloko pakete ugari
13883 garatzen dituelako ezagutzen da.
13884 Horietariko gehienak
13888 -en bateratuak izan dira.
13889 Horrela, gaien aurkibidea, eranskinak, kapituluen inguruneak eta antzekoak
13890 diseinatzea errazagoa da.
13891 LyX-ek, halere, jatorriz ez ditu ezaugarri guztiak onartzen.
13892 Batzuk etorkinuzeko LyX bertsioetan gehituko dira
13896 \begin_layout Standard
13897 Bidali iradokizunak hona:
13898 \begin_inset LatexCommand url
13899 target "lyx-devel@lists.lyx.org"
13908 , beste asko litekeena da inoiz ez barneratzea, LyX-eko lan-moldearen murriztap
13910 Ezaugarri hauek LaTeX-eko komandoekin (ERT
13914 \begin_layout Standard
13916 \begin_inset LatexCommand ref
13917 reference "atal:txertat-LaTeX-kodea"
13922 atalean ikus ditzakezu.
13927 ) erabil ditzakezu.
13928 Atal honetan, LyX onartzen dituen ezaugarriak bakarrik zerrendatuko ditugu.
13929 Azalpen sakonagoak irakurtzeko (eta beste ezaugarriak ikasteko) joan
13933 klaseko dokumentaziora.
13934 Dokumentazio hori ez da erabiltzailearen gida soil bat, horretaz gain konposake
13935 ta onak egiteko azalpenak eta konposaketa dotore baten adibidea dauzka.
13938 \begin_layout Subsection
13939 Oinarrizko ezaugarriak eta murriztapenak
13942 \begin_layout Standard
13943 Memorandumak (Memoir) liburua klaseak dituen ezaugarri guztiak onartzen
13944 ditu, gutxi gorabehera.
13945 Ezberdintasun batzuk daude ordea:
13948 \begin_layout Description
13953 -ek letra-tipoen barruti zabal hau dauka: 9, 10, 11, 12, 14, 17
13956 \begin_layout Description
13961 orri-estiloa ez du onartzen,
13969 paketearen arteko gatazka dela eta (biak komando bat izen berdinarekin
13970 definitzen dute, eta LaTeX zoratu egiten da).
13975 -ek bere orri-estilo multzoarekin etortzen da (ikus
13977 Dokumentu-ezarpenak
13984 Kapituluen orrietan erabili nahi badituzu,
13990 komandoa testu nagusian edo hitzaurrean jarri beharko duzu (adib.
13995 chapterstyle{companion}
14000 \begin_layout Description
14001 Testu-atalak: Testua zatitzaileak (kapitulua, atala, azpiatala, e.a.) klase
14002 estandarreko aukerazko argumentuekin datoz.
14003 Honekin, gaien aurkibideko eta goiburukoen (titulua luzegia bada, adib.)
14004 aukerazko titulua zehaz dezakezu.
14005 LyX-en hau kapitulu/atal batean jartzeko,
14010 xertatu\SpecialChar \menuseparator
14011 Titulu\InsetSpace ~
14014 menutik egin dezakezu.
14019 -ek bigarren aukerazko argumentua bat dauka, horrela gaien aurkibidea goiburukoe
14020 tatik bereiztu daiteke.
14021 Titulua hiru eratara defini dezakezu: bat testu nagusiarentzako, bestea
14022 gaien aurkibidearentzako eta azkenekoa goiburuentzako.
14023 Zoritxarrez, LyX-ek ez ditu bi aukerazko argumentu onartzen.
14024 Baina LyX-i adarra jo diezaiokezu.
14025 Sartu kortxete bikote bat ERT eran (
14029 ), lehenbiziko eta bigarren argumentuen artean.
14030 Hori da eta! Idatzi
14032 Titulu\InsetSpace ~
14037 titulu laburtua gaien aurkibidearentzat
14041 titulu laburtua goiburukoentzat
14043 > (non ][ TeX eran dagoen).
14046 \begin_layout Description
14047 GAurk./TaulaZer./IrudiZer.: Klase estandarretan (eta beste klase batzuetan
14048 ere) gaien aurkibideak, irudien zerrendak eta taulen zerredak automatikoki
14049 orri berri bat hasten dute.
14054 -ek ez du joera hau jarraitzen.
14055 Orri-jauzi bat zeuk txertatu beharko duzu, bat eduki nahi baduzu, bederen.
14058 \begin_layout Description
14059 Titulu-orria: Arrazoi ezezagun bat dela medio,
14063 -ek titulu-orrian orrialdeztapena erabiltzen du (klase estandarretan titulu-orri
14064 ak "hutsak" egoten dira, adib.
14070 hutsa eduki nahi baduzu, hitzaurrean idatzi
14074 \begin_layout LyX-Code
14077 aliaspagestyle{title}{empty}
14081 \begin_layout Description
14082 Artikulua: article klaseko aukerarekin (
14084 Dokumentu-ezarpenak
14090 eremuan sartzeko), artikuluaren estiloa emulatzeko aukera izango duzu.
14091 Hau da, zenbatzaileak (oin-oharrena, irudiena, taulena, e.a.)
14099 berrietan ez dira berrasieratuko, kapituluek ez dute orrialde berri bat
14100 hasiko (hemen kapituluak onartzen dira, benetako artikulu batean gertatzen
14101 ez dena), nahiz eta liburuetan beraien orri propioa eduki.
14104 \begin_layout Description
14105 Letra-tipo\InsetSpace ~
14106 komando\InsetSpace ~
14107 zaharrak: Lehenespenez,
14111 -ek ez du letra-tipoen komando zaharkituak erabiltzen uzten, LaTeX 2.09 bertsio
14112 zaharkituan erabiltzen zirenak (adib.\InsetSpace ~
14126 Komando hauetariko bat agertzen denean LaTeX-ek errore bat sortzen du eta
14132 klaseko aukerak komando hauek erabiltzea eskaintzen du, eta abisuak jaurtitzen
14133 ditu (horrela LaTeX ez da gelditzen).
14134 Oraindik pakete askok, eta batik bat BibTeX-ek, komando hauek erabiltzen
14135 dituztenez, aukera hau lehenetsi gisa erabiltzea erabaki dugu.
14138 \begin_layout Subsection
14139 Ezaugarri osagarriak
14142 \begin_layout Standard
14143 LyX-ek onartzen dituen ezaugarriak azalduko dituzu, egia esanda, gaur egun
14144 ez dira ezaugarri asko.
14145 Xehetasunak jakiteko
14153 \begin_layout Standard
14154 Gune honetan aurkituko duzu:
14155 \begin_inset LatexCommand url
14156 target "CTAN:/macros/latex/memoir/memman.pdf"
14169 \begin_layout Description
14170 Laburpena: Nolatan laburpena ezaugarri osagarri bat den galdetzen ariko
14172 Egia da liburu klasean dagoela.
14173 Normalki, liburuek ez dute laburpenik izaten.
14179 Nahi duzun lekuan eta nahi adina aldiz erabil dezakezu.
14182 \begin_layout Description
14183 KapituluZehaztua\InsetSpace ~
14184 (Chapterprecis): Kapitulu baten edukia tituluaren azpian
14185 laburki azalten da, eta baita gaien aurkibidean ere (adib.
14188 Txanogorritxu basoan; lagun berria; otsoaren iruzurra
14195 inguruneak hau egiten du.
14196 Honela, kapitulu baten azpian bakarrik erabiltzen da.
14199 \begin_layout Description
14200 KapituluEpigrafea\InsetSpace ~
14205 \begin_layout Standard
14206 Itzultzailearen\InsetSpace ~
14207 oharra: epigrafe mota honi "KapituluEpigrafea" deitzen diot,
14208 zeren eta beste klase batzuetan irudi eta taulentzako epigrafeak baitaude,
14209 horrela hauetatik nabarmentzen dut.
14215 : Epigrafe mota hau kapitulu baten hasierako lema txiki bat da.
14220 inguruneak kapituluaren lema batentzako konposaketa dotore bat eskaintzen
14222 Lema bera (testua) eta bere egilea (jatorria) lerro motz batekin banatzen
14224 Zoritxarrez, berriro LyX-i adarra jo beharko diogu, ingurune honek bi argumentu
14225 behar dituelako (testu eta jatorria).
14226 Kasu honetan, kortxete kizkurrak erabili behar ditugu (TeX eran) bi argumentuen
14238 \begin_layout Description
14239 Olerki-titulua\InsetSpace ~
14244 -ek olerkiak konposatzeko bide asko ditu (oso konplexuak diren irudizko
14245 olerkietaraino), LyX-ek gutxi batzuen euskarria dauka.
14250 da: olerkien tituluak erdira lerrokatzen ditu, eta gaien aurkibidean ere
14251 gehitzeko aukera du (
14255 olerkientzako ingurune estandarra da.
14264 ren bertsio hobetu batzuk ditu, baina horientzako ERT erabili beharko duzu,
14269 ingurune arruntean habiaratu behar direlako, eta hori LyX-en ezinezkoa
14273 \begin_layout Description
14274 Olerki-titulua\InsetSpace ~
14279 gisakoa da, baina gaien aurkibidean ez du sarrerarik gehitzen.
14282 \begin_layout Chapter
14283 Beste fitxategi formatuak inportatu eta esportatzea.
14285 \begin_inset OptArg
14288 \begin_layout Standard
14289 Inportatu eta esportatzea
14297 \begin_layout Section
14301 \begin_layout Standard
14302 LyX-en dokumentuak inportatzea (edo esportatzea), beste formatu batzuetatik
14305 Erabiltzailearen Gida
14307 n laburki azalduta dago.
14313 itxategia\SpecialChar \menuseparator
14325 itxategia\SpecialChar \menuseparator
14332 menuetako elementuak hautatzerakoan zer gertatzen den xehetasun gehiagoz
14336 \begin_layout Section
14337 Beste formatuetatik inportatzea
14340 \begin_layout Subsection
14344 \begin_layout Standard
14345 LaTeX-eko fitxategi bat LyX formatura bihurtzeko
14349 izeneko script bat lantzen da.
14350 Nahiz eta bere kasa programa bat izan eta komandoen lerrotik deitu dezaiokezun
14351 arren, LyX-ek LaTeX-eko dokumentu bat inportatzerakoan automatikoki deitzen
14354 \begin_inset LatexCommand ref
14355 reference "atal:reLyX"
14360 atalean aurkituko duzu.
14361 Erabiltzaileak LyX-en
14365 -entzako aukerazko argumenturik ezin ditu erabili.
14368 \begin_layout Subsection
14372 \begin_layout Standard
14373 ASCII motako testu soila inportatzen denean, fitxategia irakurtzeko bi metodo
14375 "Lerro gisa" inportatzeak ASCII-ko lerro-jauziak mantentzen ditu, eta gero
14376 LyX-en lerro bakoitza paragrafo bat bezala agertzen da.
14377 " Paragrafo gisa" inportatzen denean, jarraian dauden lerroak (lerro-jauzi
14378 bakarrarekin) paragrafo bat bezala onartzen dira.
14379 Paragrafo berria antzemateko, tartean lerro zuri edo hutsa egon behar du.
14380 Hots, hainbat lerro-jauzi jarraian eta testurik gabe egotea, paragrafoen
14381 mugatzaile bezala onartzen dira.
14384 \begin_layout Subsection
14388 \begin_layout Standard
14393 : argi dago hau idatzi beharrekoa dela, bolondresik bai? --- mer)
14396 \begin_layout Section
14397 Beste formatuetara esportatzea
14400 \begin_layout Subsection
14404 \begin_layout Standard
14405 LyX-ek bi LaTeX mota sortzen ditu: batak oinarrizko ezaugarriak ditu, prozesatze
14411 kusi\SpecialChar \menuseparator
14418 , e.a.), eta gehienetan erabiltzaile batek sortzen den fitxategi hau ez du
14423 \begin_layout Standard
14424 Emaitzeko fitxategia LaTeX fitxategi baliogarria bat izaten da; hala ere,
14425 hitzaurreak nahiko itxura bitxia edukiko du, LyX-ek erabiltzen dituen zenbait
14426 definizio baitauzka, eta hauek erabiltzaileen dokumentuetan ez ditu inoiz
14432 ; besteak gizakiok irakurri ahal izan dezagun formatuan kaleratzen du, eta
14433 horrela lagunartean bana daiteke.
14434 Bihurketak egiteko zehaztu daitekeen gauza bakarra lerroaren luzera da.
14435 Lehenetsi gisa 65 karakteretara mugatuta dago, baina
14440 ditatu\SpecialChar \menuseparator
14449 Irteerako\InsetSpace ~
14453 eremuan ezar dezakezu.
14456 \begin_layout Subsection
14457 DVI fitxategiak (Gailutik askeak)
14460 \begin_layout Standard
14465 (edo DVI fitxategiak) sortzeko zure dokumentua LaTeX-etik igaroz lortzen
14466 da (nolabaiteko konpilaketa bat gertatzen da).
14467 Ez ditu aukeren ezarpenik, beraz erabiltzaile batek ezin du ezer aldatu.
14470 \begin_layout Subsection
14474 \begin_layout Standard
14475 Bihurketa katearen hurrengo urratsa DVI fitxategi bat PostScript®-era bihurtzean
14482 itxategia\SpecialChar \menuseparator
14487 sportatu\SpecialChar \menuseparator
14495 itxategia\SpecialChar \menuseparator
14503 Azkena erabiltzen baduzu, jabetu zaitez dvips programari zenbait aukera
14504 igortzeko eta zenbait efekturekin inprima dezan zehazteko,
14516 azpifitxan nahi duzun bezala konfigura dezakezula.
14519 \begin_layout Subsection
14523 \begin_layout Standard
14524 ASCII gisa esportatzerakoan dokumentuaren "izaera" ahalik eta gehien mantentzen
14525 saiatzen da, baina erdira lerrokatzea edo koskatze antzeko gauzak baztertu
14526 egiten dira; paragrafoak lerro
14530 (edo lerro hutsez) bereizten dira.
14531 Atalen zenbaketa, eta erreferentzia gurutzatuak egokiro lantzen direnez,
14532 emaitzeko testua irakurtzeko formatu polita lortzen du.
14533 Aldatu dezakezun aukera bakarra, LaTeX-eko ireteeran bezala, lerroen luzera
14537 \begin_layout Subsection
14541 \begin_layout Standard
14542 LyX dokumentuak hipertestu markatu formatuko dokumentuetan bihur daitez
14543 ke, horretarako lehenbizi LaTeX-era bihurtzen da, eta ondoren HTML-ra.
14544 Gaur egun LyX-ek hiru LaTeX
14545 \begin_inset Formula $\rightarrow$
14548 HTML bihurtzaile ezagutzen ditu:
14561 Halere hauek autodetektatuak izaten direnez, hobespenetan nahi duzuna erabil
14571 Fitxa honetan komando lerroko aukera gehiago sar ditzakezu.
14574 \begin_layout Subsection
14578 \begin_layout Standard
14586 \begin_layout Standard
14587 \begin_inset VSpace bigskip
14593 \begin_layout Standard
14595 Oinarrizko PDF fitxategi bat (etiketa markarik gabe, estekarik gabe, e.a.)
14596 sortzeko biderik erosoena, LyX-eko edozein bertsioetan, dokumentua PostScript®
14597 fitxategi bezala gordetzea da, gero fitxategi hori
14601 komandoari igortzea.
14602 LyX-eko 1.1.6 bertsioan, bidea errazteko,
14607 itxategia\SpecialChar \menuseparator
14612 sportatu\SpecialChar \menuseparator
14619 menuko elementua gehitu zen.
14620 Letra-tipoekin dauden zenbait berezitazun gogoan eduki behar dituzu: ikus
14622 \begin_inset LatexCommand ref
14623 reference "atal:letra-zatarrak"
14629 Gainera, 1.1.6 bertsiotik honantz fitxategi askoz ere sofistikatuagoak sortzeko
14630 metodo hobeago bat garatu zen.
14633 \begin_layout Subsubsection
14637 \begin_layout Standard
14642 programarekin zure EPS formatuko irudiak PDF formatura bihurtu behar dituzu,
14648 Bestalde, pdfLaTeX programarekin JPEG edo PNG formatudun irudiak zuzenean
14649 txerta ditzaketzu, edo TrueType motako letra-tipoak erabili, eta abar.
14652 \begin_layout Subsubsection
14653 Zergatik ikusten da testua hain gaizki Acrobat Reader-ekin?
14654 \begin_inset LatexCommand label
14655 name "atal:letra-zatarrak"
14660 \begin_inset OptArg
14663 \begin_layout Standard
14664 Letra-tipo zatarrak Acrobat Reader-en
14672 \begin_layout Standard
14673 Arazoa da Acrobat Reader-en bitmap motako letra-tipoak gaizki bistaratzen
14675 LyX motako fitxategi batetik PDF fixtategi bat sortzen denean, letra-tipo
14676 bektorialak erabili behar dituzu, lehenetsitako bitmap letra-tipoen ordez
14677 (izan ere, PostScript® fitxategietan ere letra-tipo bektorialak erabil
14679 Azken LaTeX banaketek letra-tipo estandarren (Computer Modern) Postscript®
14680 Type 1 bertsioarekin datoz.
14685 -ek lehenespenez letra-tipo hauek erabiltzen ditu.
14690 programak, berriz, lehenespenez ez ditu letra-tipo hauek erabiltzen.
14691 Letra-tipo hauek erabil ditzan zure
14695 fitxategian ondorengo lerroak gehitu behar dituzu:
14698 \begin_layout LyX-Code
14702 \begin_layout LyX-Code
14706 \begin_layout Standard
14707 LaTeX-en letra-kodeketa lehenetsia (
14711 ) erabiltzen bada, ez da besterik egin behar.
14712 Hala ere, T1 letra-kodeketa erabiltzen bada, orduan LaTeX-ek EC letra-tipo
14713 berrienak erabiliko ditu, eta hauentzako Type 1 bertsiorik ez dago.
14714 Arazo hau konpontzeko egokiena ae paketea erabiltzea da, honek T1 letra-kodeket
14715 a emulatzen du (CM letra-tipo estandarrak erabiliz).
14716 Horretarako LyX fitxategiko hitzaurrean
14720 usepackage{ae,aecompl}
14723 Hala ere, CM letra-tipoko zenbait karaktere bitxi (adib.
14724 eth, thorn) galdu egiten dira, eta EC letra-tipoetatik eskuratzen dira.
14725 Hori dela eta, karaktere bitxi horiek bitmap eran lortuko dituzu.
14728 \begin_layout Description
14733 : LyX-ek lehenespenez
14737 letra-kodeketa erabiltzen du.
14738 Lehenesitako letra-kodeketa erabili nahi baduzu (dokumentuak ingelesez
14739 bakarrik idatzi behar duzunean bakarrik aholkatzen da), garbitu
14743 leihoko LaTeX fitxan dagoen TeX kodeketa eremua.
14746 \begin_layout Standard
14747 Bestelako aukera bat PostScript® letra-tipo estandarrak erabiltzea da, Computer
14748 Modern letra-tipoen ordez.
14749 Hori egiteko, dokumentuaren ezarpeneko leihoan letra-tipo globala bezala
14754 hautatu behar duzu.
14755 PostScript® letra-tipoak erabiltzean, sortzen den PDF fitxategia txikiagoa
14756 izaten da, letra-tipoak ez baitira fitxategi barruan gordetzen.
14757 Honetaz gain, PostScript® letra-tipoak
14766 Bestalde, PostScript® letra-tipoek ez dute letra lodi ikurrik, eta beraz
14767 letra lodi txiroa ("poor man's bold" edo pmb) erabili beharko da (ikus
14769 \begin_inset LatexCommand ref
14770 reference "atal:pdfbold"
14776 Gainera, PostScript® letra-tipoek Computer Modern letra-tipoen itxura ezberdina
14780 \begin_layout Standard
14781 Laburtzeko, Computer Modern eta PostScript® letra-tipoek emaitza hobeak
14782 eskaintzen dituzte (salbuezpen gutxi batzuekin).
14783 Zein erabili erabiltzailearen eskuetan dago.
14786 \begin_layout Subsubsection
14789 boldsymbol{} komandoa pslatex erabiltzen dudanean?
14790 \begin_inset LatexCommand label
14791 name "atal:pdfbold"
14796 \begin_inset OptArg
14799 \begin_layout Standard
14802 boldsymbol{} eta pslatex
14810 \begin_layout Standard
14811 PostScript® letra-tipoek ez dute letra lodi ikurrik.
14812 Hori konpontzeko, erabili
14818 (poor man's bold) komandoa.
14821 \begin_layout Standard
14834 erabil dezan berriz definitzeko aukera dago.
14835 Horretarako, idatzi hau hitzaurrean:
14838 \begin_layout LyX-Code
14848 \begin_layout Subsubsection
14849 Nola idatzi latex kodea, pdfLaTeX exekutatzean bakarrik prozesatzeko?
14850 \begin_inset OptArg
14853 \begin_layout Standard
14854 Baldintzatu pdfLaTeX-ekin
14862 \begin_layout Standard
14864 Hona hemen adibide bat:
14867 \begin_layout LyX-Code
14875 \begin_layout LyX-Code
14885 \begin_layout LyX-Code
14891 \begin_layout LyX-Code
14897 \begin_layout LyX-Code
14903 \begin_layout LyX-Code
14909 \begin_layout LyX-Code
14913 \begin_layout LyX-Code
14919 \begin_layout LyX-Code
14922 pdfinfo { /Author (zure izena eta helbide elektronikoa)
14925 \begin_layout LyX-Code
14926 /Title (titulu ofiziala -- adbi., titulu elementua)
14929 \begin_layout LyX-Code
14930 /Subject (dokumentua azaltzeko lerro bat)
14933 \begin_layout LyX-Code
14937 \begin_layout LyX-Code
14940 pdfcatalog { /PageMode (/UseNone)
14943 \begin_layout LyX-Code
14944 % /OpenAction (fitbh)
14947 \begin_layout LyX-Code
14951 \begin_layout LyX-Code
14954 usepackage[pdftex]{hyperref}
14957 \begin_layout LyX-Code
14963 \begin_layout LyX-Code
14966 usepackage[ps2pdf]{hyperref}
14969 \begin_layout LyX-Code
14975 \begin_layout Subsubsection
14976 Zer egin dezaket URLak klikatu ahal izateko?
14979 \begin_layout Standard
14983 \begin_layout Standard
14984 \begin_inset LatexCommand url
14985 target "http://wiki.lyx.org/pmwiki.php/FAQ/PDF"
14992 \begin_layout Subsection
14996 \begin_layout Standard
14997 Pertsonalizatutako esportazio bat egin daiteke, nahi duzun formatura bihurtzeko,
14998 eta suposatuz beste formatu horretara bihurtzeko tresna egokia instalatuta
15004 fitxategiaren formatua
15009 itxategia\SpecialChar \menuseparator
15014 sportatu\SpecialChar \menuseparator
15021 menuan aukeratu beharko duzu; LyX-ek automatikoki sarrerako formatu horretara
15022 bihurtuko du, eta ondoren zure bihurtzaile pertsonalizatura igorriko du.
15023 Dauden aukera baliagarriak LyX-ek bere dokumentutik sor ditzakeen formatu
15024 horiek guztiak dira.
15027 \begin_layout Standard
15028 Bihurtzailearen komandoa leiho horretan zehazten da.
15029 Eremu horrek komando lerroko (edo shell-a) erabateko komandoa eduki beharko
15030 luke, eta fitxategiaren izena zehazteko
15035 Aldagai hori ez bazaio ematen, fitxategia zure komando lerroko sarrera
15036 estandarrera (stdin) bidaliko litzateke.
15037 Sekuentzia hau zure shell-arekin bat egoteko burutsua izan beharko zara.
15040 \begin_layout Standard
15041 Ezinezkoa denez komando hau
15045 leihoarekin gordetzea, zure etxeko
15049 fitxategia eskuz edita dezakezu ondorengo lerroa (edo antzekoa) gehitzeko:
15052 \begin_layout LyX-Code
15055 custom_export_command "nire_komandoa $$FName"
15058 \begin_layout Section
15060 \begin_inset LatexCommand label
15068 \begin_layout Subsection
15072 \begin_layout Standard
15077 erabiltzeko bide eroso bat LyX-eko
15082 itxategia\SpecialChar \menuseparator
15094 programari deitzen dio (fitxategi bat emanez) eta sortzen duen emaitzeko
15095 fitxategia LyX-en kargatzen du.
15096 Aurrenik saia zaitez horrela egiten, eta komando lerroan
15100 -i deitu baldin eta aukera bereziagoak behar dituzunean doilik.
15103 \begin_layout Standard
15157 \begin_layout Standard
15215 \begin_layout Standard
15225 \begin_layout Subsection
15229 \begin_layout Description
15231 Lehenesenez, reLyX-ek
15235 documentclass{lelo}
15237 komandoa ikusten duenean, "lelo
15241 \begin_layout Standard
15244 Itzultzailearen oharra
15246 : lelo hitza erabili dut, ingelesezkoa foo izan ohi den bezala, zerbait
15247 txoroa edo huskeria denean, edo adibide bezala ere, erabiltzen baita.
15252 " dokumentu-klasea sortzen du, eta klase horri dagokion LyX-eko diseinu-fitxateg
15258 beste dokumentu-klase bat definitzeko (eta beste diseinu-fitxategi bat
15262 \begin_layout Description
15263 -d Arazketa (debug).
15264 Lehenespenez, irteera bat bakarrik ematen du, eta bihurketan sortzen dituen
15265 behin-behineko fitxategiak ezabatzen ditu.
15270 aukera (edo bandera) irteera gehiago sor ditzan (bai stdout bai stderr
15271 irteeretan) eta behin-behineko fitxategiak ez ezabatzeko.
15274 \begin_layout Description
15280 ez da exekutatuko baldin eta jadanik
15284 fitxategia existitzen bada.
15289 aukera (argi ibili) existintzen den fitxategiaren gainean idazteko.
15292 \begin_layout Description
15298 nola erabiltzen den buruzko informazioa aurkezten du, eta bere exekuzioa
15302 \begin_layout Description
15303 -o Irteerako direktorioa.
15304 Aukera honekin behin-behineko fitxategiak eta irteerako LyX fitxategiak
15305 (ematen zaion sarrerako fitxategiarentzat, gehitutako fitxategiarentzat
15306 eta edozein fitxategi-zatirentzat,
15314 direktorioan kokatuko ditu.
15319 fitxategi bakoitzeko, behin-behineko fitxategiak eta irteerako LyX fitxategia
15324 direktorioan kokatuko ditu.
15325 Hori oso erabilgarria izan daiteke fitxategi batek beste direktorioetako
15326 fitxategiak baditu, eta guztiak direktorio batean bateratu nahi dituzunean;
15327 edo LaTeX fitxategiak dauden direktorioan idazteko baimenik ez daukazunean.
15330 \begin_layout Description
15331 -p Fitxategi zatiak.
15332 Sarrerako fitxategiak LaTeX zatiak dira, hitzaurrerik edo
15338 komandorik ez daukate.
15343 aukera eskatzen du, zeren eta reLyX bihurtzen ari den fitxategiak
15349 komandorik ez baitauka.
15350 Aukera hau erabiltzen denean, fitxategi bat baino gehiago bihur ditzakezu,
15351 hori bai, fitxategi guztiak dokumentu-klase berdinekoak izan behar dute.
15356 -ek sortzen duen LyX fitxategia existitzen den beste fitxategi batean gehitu
15362 xertatu\SpecialChar \menuseparator
15363 Txertatu\InsetSpace ~
15366 menuko LyX dokumentua elementua hautatuz.
15369 \begin_layout Description
15370 -r Ingurune arruntak (ikus
15371 \begin_inset LatexCommand ref
15372 reference "azpi:relyx-sintaxia"
15378 Ingurune bat baino gehiago eman behar baduzu, bereiztu itzazu koma karakterea
15379 erabiliz (zuriunerik ez) .
15380 Gerta daiteke inguruneen zerrenda komatxoen artean jarri behar izatea,
15381 batik bat zerrenda horretan izartxoa duten inguruneak (lelo*) badaude.
15382 Komando hau askotan erabiltzen baduzu, agian sintaxi-fitxategi pertsonal
15383 bat sortu eta erabiltzea egokiagoa izango duzu.
15386 \begin_layout Description
15387 -s Sintaxi-fitxategiak.
15388 Sarrerako (bat edo gehiago komatxo artean, eta komaz bereiztuta) sintaxi-fitxat
15389 egiak irakurtzeko, lehenetsitakoaz gain.
15390 Xehetasun gehiagorako, ikus
15391 \begin_inset LatexCommand ref
15392 reference "azpi:relyx-sintaxia"
15400 \begin_layout Subsection
15404 \begin_layout Subsubsection
15408 \begin_layout Standard
15417 fitxategia eskuratuz
15421 LyX fitxategi bat sortzen du (
15425 aukera ez bada erabiltzen, bederen).
15428 \begin_layout Standard
15429 Onartzen diren luzapenak hauek dira:
15442 Sarrerako fitxategirik ez badago, eta luzapen horietariko bat ez badu,
15451 fitxategia bihurtzen saiatuko da (LaTeX-ek ere antzeko joera dauka).
15455 \begin_layout Standard
15460 -en xedea LaTeX2e bertsioan oinarritutako fitxategi egoki bat LyX-era bihurtzen
15462 Zure LaTeX-ek ezin badu ongi konpilatu (edo gauzak oker idatzi badituzu,
15463 LaTeX-eko komando estandarrak berriro definituz, eta horrelakoak) gatazka
15465 LaTeX 2.09 bertsioan oinarritutako dokumentuak egokiro bihurtzen dira, nahiz
15466 eta erabat bermatuta ez egon.
15469 \begin_layout Standard
15474 -ek zenbait akats eta funtzio gutxi batzuk falta ditu.
15475 Hala ere, bere helburu nagusiak hauek dira:
15478 \begin_layout Itemize
15479 LaTeX2e motako ongi egokitutako fitxategia, apurtu gabekoa, eskuratzea.
15482 \begin_layout Itemize
15483 Fitxategi horretako zati gehienak bihurtzea.
15486 \begin_layout Itemize
15487 Bihurtu ezin dituen zatiak aurkitzea eta LyX fitxategian TeX eran kopiatzea.
15490 \begin_layout Standard
15491 Helburu nagusi hauek, fitxategi gehienentzako, ongi burutzen ditu.
15494 \begin_layout Standard
15495 Etorkizunera begira, reLyX-en hobekuntza asko egin daitezke eta egin beharko
15497 Hala ere, nahiko genuke reLyX ahalik eta azkarren kaleratzea, LyX-eko erabiltza
15498 ile berriek dauzkaten LaTeX fitxategiak bide eroso batean irakurtzeko.
15501 \begin_layout Subsubsection
15505 \begin_layout Standard
15506 Hemen LaTeX motako dokumentuak LyX-era bihurtzeko zer egin behar duzun azalpen
15507 luzeagoekin zerrendatzen dugu.
15510 \begin_layout Itemize
15519 \begin_layout Standard
15524 -ek bihurketaren egoerari buruz informatuko zaitu, eta abisu guztiak stderr
15525 irteera estandarrean bistaratuko ditu.
15526 Beraz, guzti horiek ikusteko gogorik ez baduzu, saiatu komando hauekin:
15529 \begin_layout Standard
15530 (csh komando lerroan)
15532 reLyX lelo.tex >& /dev/null
15535 \begin_layout Standard
15539 \begin_layout Standard
15540 (bash komando lerroan)
15542 reLyX lelo.tex 2>&1 >/dev/null
15545 \begin_layout Standard
15546 Irteera estandarra EZ berbideratu
15554 \begin_layout Itemize
15559 fitxategiarekin LyX programa exekutatu.
15563 \begin_layout Standard
15564 Teorikoki, fitxategi gehienak bihurtu ditzake, eta bihurtu ezin ditzakeen
15565 zatiak gorriz (TeX eran) nabarmenduko ditu.
15566 Teorikoki, LyX-ek fitxategia irakurtzeko gai izan behar du, eta bertatik
15567 inprimatzeko dokumentua sortu, zeren eta bihurtu ez den (gorriz dagoena,
15568 TeX eran) zuzenean LaTeX-i bidaliko baitio.
15569 Gogoratu LyX-ek bere atzekaldean LaTeX erabiltzen duela.
15570 Zoritxarrez, errealitateak ez dio beti teoriari jarraitzen.
15571 reLyX hondatu egiten bada, eta LyX-ek aurretik sortu den LyX motako fitxategia
15572 ezin badu irakurri, orduan begiratu
15573 \begin_inset LatexCommand ref
15574 reference "azpi:relyx-akatsak"
15587 \begin_layout Itemize
15588 LyX-en, ERT (TeX kodea) kutxetan dauden gauzak eskuz aldatu.
15592 \begin_layout Standard
15593 Arestian azaldu den bezala, LyX fitxategia (ezer aldatu gabe) inprimatu
15595 Hala ere, TeX erako komando bat dagokion LyX objektuan aldatzeak aukera
15596 emango dizu LyX editorearen WYSIWYM filosofiaren abantailekin lanean aritzeko.
15599 \begin_layout Standard
15600 reLyX-ek ez du bermatzen LaTeX fitxategiak duen irteera berdina LyX fitxategiak
15601 edukiko duenik, nahiz eta asko gerturatu.
15602 reLyX-ek normalki egin dezakeen baino zerbait gutxiago bihurtzen du, dvi
15603 edo ps fitxategiak ziurtatzeko, nahiz eta honen ondorioz " inpernuko testu
15604 gorri" (ERT) gehiago eta WYSIWYM gutxiago sortu.
15608 \begin_layout Itemize
15609 DOKUMENTUKO ERROREAK IRAKURRI!!
15613 \begin_layout Standard
15614 Ziur nago bestela ere hau egiteko asmoa zenuela, gainera ohartu zaitez LaTeX
15615 motako dokumentu bat bihurtzen denean hau egitea oso garrantzitsua dela.
15616 reLyX dokumentu osoak bihurtzen tresbetasun gehiago dauka dokumentuko xehetasun
15617 ak bihurtzen baino.
15618 Adibidez, zuriune gehigarriak edo ezabatutako zuriuneak ikusiko dituzu.
15619 Zuriuneen kudeaketa hobetu den arren, ez da perfektua.
15623 \begin_layout Subsubsection
15624 reLyX-ek kudea ditzakeena
15627 \begin_layout Standard
15632 -ek LaTeX-eko komando asko ulertzen ditu.
15633 Ondorengoak bihur ditzake:
15636 \begin_layout Itemize
15637 testu arrunta: ~, '',
15649 bezalako komandotxoak,
15655 gisako karaktereak, eta ?` eta !` bezalako kasu bereziak.
15658 \begin_layout Itemize
15659 tituluen komandoak:
15687 inguruneak bezalakoak.
15690 \begin_layout Itemize
15691 goiburuen komandoak:
15697 antzekoak, eta dagokien izardun komandoak ere bai (
15706 \begin_layout Itemize
15732 \begin_layout Itemize
15745 inguruneak, eta beraien
15752 Gainera, habiaratutako zerrendak ere bai.
15755 \begin_layout Itemize
15756 erreferentzia gurutzatuen komandoak:
15783 \begin_layout Itemize
15799 \begin_layout Itemize
15800 Letra-tipoak aldatzeko komandoak
15818 barne) eta letren familia, tamaina, serieak eta formak aldatzeko komandoak
15822 \begin_layout Itemize
15833 input{lelo.zerbait}
15849 \begin_inset Quotes eld
15859 \begin_inset Quotes erd
15865 \begin_layout Itemize
15870 ingurunea (taulena), bertan egon ohi diren komandoak:
15888 bezalakoak (ikus beherago).
15891 \begin_layout Itemize
15892 Mugikorren ingurunea:
15900 bezalakoak, eta beraien barruan kokatzen diren
15906 komandoen bezalakoak.
15909 \begin_layout Itemize
15920 komandoa, eta BibTexeko
15935 \begin_layout Itemize
15960 ldots\SpecialChar \ldots{}
15964 \begin_layout Itemize
15965 Dokumentu-klaseentzako bereziak diren inguruneak (eta komando batzuk), LyX-eko
15966 diseinuetara bihur daitekeenak.
15969 \begin_layout Itemize
15970 Bihurtu ezin direnen zenbait komandoentzako argumentuak (adib.
15980 \begin_layout Standard
15981 Euskarri hauek oraindik ez daude %100-ean osatuta.
15982 Ikus beherago xehetasunak jakiteko.
15985 \begin_layout Standard
15986 reLyX-ek zure LaTeX fitxtategitik matematika (gehiena) hitzez hitz kopiatzen
15988 Zorionez, LyX-ek LaTeX-en matematika eran irakurtzen du, beraz, matematikako
15989 edozer (gehiena), LyX-en onartuta dagoena, ongi ibili beharko luke.
15990 LyX-ek matematikako komando gutxi batzuk ez ditu onartzen, eta baliokideekin
15991 ordeztuko dira, adibidez,
16003 komandoan bihurtuko da.
16007 \begin_inset LatexCommand ref
16008 reference "azpi:relyx-sintaxia"
16015 atala xehetasun gehiago jakiteko.
16018 \begin_layout Standard
16023 -ek ere hitzaurreko komandoak hitzez hitz kopiatuko ditu (adibidez,
16029 ), eta horrela hitzaurrean dituzun gauza sofistikatuak
16033 eta inprimatutako dokumentuan mantendu beharko lirateke.
16036 Dokumentu-ezarpenak
16042 eremua egiaztatu beharko zenuke.
16045 \begin_layout Subsubsection
16046 reLyX-ek kudeatu ezin ditzakena --- Baina ongi dagoena
16049 \begin_layout Itemize
16057 \begin_layout Itemize
16061 \begin_layout Itemize
16062 Tartekatzeko komandoak (
16083 \begin_layout Itemize
16103 \begin_layout Itemize
16115 reLyX-ek, kasu honetan, kontuz kontu kopia zehatza egiten du, iruzkin eta
16119 \begin_layout Itemize
16120 Beste ingurune eta komando ezezagun batzuk, adib.\InsetSpace ~
16121 erabiltzaileak definitutakoak.
16124 \begin_layout Standard
16129 -ek komando ezezagunak ere, beraien argumentu eta guzti, hitzez hitz LyX
16130 fitxategian kopiatzen ditu.
16137 aurkitzen badu ez du "lelo" ingurunea ezagutzen, eta
16143 aurkitu arte hitzez hitz kopiatzen du (baldin eta
16147 aukera ez baduzu erabiltzen).
16148 Zorionez, honelako komando ezezagunekin
16152 ez da hondatzen, eta behin LyX-en fitxategia editatzen duzunean, zeuk eskuz
16153 landu beharko dituzu.
16154 Edozein testu editorekin
16162 fitxategia editatzea baino samurragoa izaten da LyX-ekin egitea.
16165 \begin_layout Subsubsection
16166 reLyX-ek gaizki kudeatzen duenak ---hots, AKATSAK
16167 \begin_inset LatexCommand label
16168 name "azpi:relyx-akatsak"
16175 \begin_layout Standard
16180 nahiko programa berria denez, oraindik zenbait akats ditu.
16181 Garatzen doan adinean, akats hauek konpontzen joango dira.
16182 Dituen akatsak eta falta zaizkion ezaugarriak LyX-en akats-bideratzailea
16186 \begin_layout Standard
16187 Ingelesez "bug tracker" deizen zaio sistema edo tresna honi.
16192 zerrendatuta aurkituko dituzu,
16193 \begin_inset LatexCommand url
16194 name "LyX Bugzilla"
16195 target "http://bugzilla.lyx.org/"
16203 \begin_layout Standard
16208 -ek zerbaitekin gatazka bat badu, edo bihurtu duen fitxategia LyX-en ezin
16209 bada irakurri, orduan egokiena iraintzen duen testuaren aurrean
16215 komandoa jartzea da, eta testua amaitu ondoren
16222 Honi "saltatzeko zatia" deitzen diot.
16223 reLyX-ek zati hori zehatz-mehatz kopiatuko du, TeX eran.
16224 Sortzen den fitxategia LyX-ekin editatzen duzunean, gauza ezezagunak eskuz
16225 bihurtu beharko dituzu.
16230 sorgindutako ingurune bat da,
16242 komandoak ez baitira LyX fitxategian jarriko.
16245 \begin_layout Itemize
16246 Ingurune ezezagunak "zehatz-mehatz" kopiatzea ez da erabat zuzena, batik
16247 bat lerro berriak eta iruzkinak gal daitezkeelako.
16248 Honek LyX-eko emaitza zatartuko du, baina kasu gehienetan antzeko irteera
16250 Hala ere, fitxategiko hainbat zati egokiro kopiatuko dira, zuriune eta
16252 Hemen honako hauek sartzen dira: LaTeX-eko hitzaurrea,
16262 komandoak, eta "saltatzeko zaitak".
16265 \begin_layout Itemize
16276 komandoaren aukera gutxi batzuk bihurtzen ditu (
16278 1[012]pt, [letter|legal|executive|a4|a5|b5]paper, [one|two]side, landscape,
16287 Dokumentu-ezarpenak
16293 eremuan ezartzen dira:
16296 \begin_layout Standard
16297 Garrantzitsuagoa dena,
16307 komandoak, marjinen komandoak,
16313 edo hitzaurreko besterik bihurtu.
16314 Berak LaTeX-eko hitzaurrean kopiatzen ditu.
16315 Zure hitzaurrean marjinen komandoak badituzu, orduan LyX fitxategiak marjina
16316 egokiak izango ditu.
16317 Hala ere, marjina hauek
16319 Dokumentu-ezarpenak
16321 leihoan dituzun edozein marjinen gainetik jokatuko dute.
16322 Hori dela eta, ziurtatzeko kendu aukerak horiek hitzaurretik.
16323 Antzekoa gertatzen da zure hizkuntzaren ezarpenekin, babel-en,
16338 \begin_layout Itemize
16343 klaseak akats batzuk ditu.
16348 -ek gauza bitxiak egingo ditu
16354 komandoaren aukerazko argumentuekin.
16355 Gainera, gerta daiteke
16361 gaizki kudeatzea nahiz eta inguruneko gauzak normalki bihurtu.
16364 \begin_layout Standard
16365 Garrantzi gutxiagoa duten akatsak
16369 fitxategian aurkituko dituzu.
16372 \begin_layout Standard
16377 zorionez nahiko gogorra da.
16378 Arestian esan dugunez, zure fitxategia ez du erabat bihurtuko, baina programa
16380 Hondatuz gero (eta arazoa arestian azaldu diren horietariko bat ez bada,
16385 fitxategian ez bada agertzen) ikus
16386 \begin_inset LatexCommand ref
16387 reference "azpi:relyx-errore-txostenak"
16395 \begin_layout Subsubsection
16396 LyX-ek kudea ezin dezakeena
16399 \begin_layout Standard
16400 LyX berari funtzio batzuk falta zaizkio, nahi eta
16404 -ek bihurketak ongi egin, LyX-ek fitxategia irakurtzeko zenbait arazo izan
16406 Funtzio hauek behar badituzu, zure dokumentua LaTeX formatura esportatu,
16407 eta bertan sartu itzazu.
16408 Akats hauei buruzko xehetasun gehiago
16412 fitxategian aurkituko dituzu.
16415 \begin_layout Itemize
16416 Komando batzuetan LyX-ek ez ditu aukerazko argumenturik onartzen.
16429 (eta beste atalen komandoak), eta
16438 reLyX-ek automatikoki aukerazko argumentuak baztertuko ditu, irteera estandarre
16439 an (stdout) gertatuakori buruzko abisuak kaleratuz.
16444 ingurunearen zabalerako argumentua baztertzen du.
16447 \begin_layout Itemize
16448 Erdira lerrokatzea (edo eskuinera edo ezkerrera) paragrafo guztietan dabil.
16451 \begin_layout Itemize
16452 LyX-ek taulentzako duen euskarria ez da erabat perfektua.
16453 Taula konplikatuentzako erabili "saltzatzeko zatia", eta TeX eran kopiatuko
16457 \begin_layout Itemize
16458 LyX-eko matematika editoreak ezin du AMS-LaTeX-eko
16466 eta bestelako matematikako inguruneak kudeatu.
16467 Hori dela eta, ingurune horiek TeX eran kopiatuko dira.
16472 inguruneak alda ditzakezu matematik erako baliokideak direnengatik, eta
16473 horrela egokiro bihurtuko dira.
16476 \begin_layout Subsection
16480 \begin_layout LyX-Code
16481 reLyX -df -o "nere/direk" -r "nereingur" lelo.tex > lelo.debug
16484 \begin_layout Standard
16489 fitxategia sarrera bezala jaso eta
16491 nere/direk/lelo.lyx
16493 fitxategia sortuko luke, hau gainidatziz beharrezkoa bada.
16498 begin{nereingur} ...
16503 zati bat aurkitzen duenean, zati horren barnean dagoena bihurtuko du, baina
16516 komandoak TeX eran kopiatuko ditu.
16517 Azkenik, sortuko dituen behin-behineko fitxategiak mantendu nahi ditu (
16521 direktorioan egongo dira) eta arazketa lantzeko informazioa lelo.debug fitxategi
16525 \begin_layout Subsection
16529 \begin_layout Subsubsection
16531 \begin_inset LatexCommand label
16532 name "azpi:relyx-errore-txostenak"
16539 \begin_layout Standard
16544 hondatzen bada, edo jokaera bitxi bat agertzen badu (
16545 \begin_inset LatexCommand ref
16546 reference "azpi:relyx-akatsak"
16551 atalean edo akatsen gunean azaldu ez den beste era batean) orduan
16559 aukerarekin exekutatu.
16564 zein urratsetan hondatu den erakutsiko dizu, eta ondorioz errore-txosten
16565 hobeago bat idatzi ahal izateaz gain garatzaileek arazoa askoz ere azkarrago
16566 eta errazago aurkituko dute.
16569 \begin_layout Standard
16570 Errore-txostenak LyX proiektuko garatzaileen posta-zerrendara bidali beharko
16572 Une hauetan helbidea
16574 lyx-devel@lists.lyx.org
16577 reLyX fitxategi handi batekin exekutatzen ari bazara, mesedez, errore-txostenar
16578 ekin irteera guztia ez bidali.
16579 Irteerako azken hamar edo hogei lerro bakarrik sartu, LaTeX-eko fitxategiko
16580 zatiarekin batera (hondatu duen zatia, alegia).
16581 Edo, egokia da baita ere, antzeko arazoa sortzen duen fitxategi txiki bat
16582 bere osotasunean mezuari erantsi.
16585 \begin_layout Subsubsection
16586 Garaketaren xehetasunak:
16589 \begin_layout Standard
16590 reLyX-ek hainbat "urrats" lantzen ditu TeX fitxategi bat bihurtzerakoan.
16591 Urrats bakoitzean fitxategi bat edo bi sortzen ditu.
16594 \begin_layout Description
16596 urratsa \InsetSpace ~
16599 Beste ezer egin aurretik, irakurri sintaxi fitxategia(k).
16602 \begin_layout Description
16604 urratsa \InsetSpace ~
16607 Zatitu hitzaurrea (
16613 komandoaren baino lehenago dagoen guztia) fitxategiko beste guztitik.
16614 Bi zatiak bereiztutako fitxategietan gordeko ditu.
16615 Horrela egiten da zeren eta hitzaurrean nahiko gauza xelebre egon baitaiteke.
16622 komandoraren ondoren doan guztia baztertzen du, LaTeX ez dela suposatzen
16626 \begin_layout Description
16628 urratsa \InsetSpace ~
16631 Hitzaurrea bihurtzen du.
16638 s komandoa bihurtu eta beste guztia dagoen bezala kopiatzen duela esanahi
16644 \begin_layout Standard
16645 Behin zein dokumentu-klase erabiltzen duen dakizula, klaseari dagokion LyX-eko
16646 diseinu fitxategia irakurri.
16650 \begin_layout Description
16652 urratsa \InsetSpace ~
16655 "Garbitu" TeX fitxategia, LaTeX piskat zorrotzagoa sortzen du.
16660 \begin_layout Itemize
16667 bere baliokidea eta garbiagoa den
16671 formulagatik ordezten du.
16674 \begin_layout Itemize
16675 LyX-ek kudea ezin ditzakeen aukerazko argumentuak kendu (adib.
16685 \begin_layout Itemize
16699 Hau beharrezkoa da eta LyX-ek beti forma ez-lokalean idazten baitu.
16700 Normalki emaitz berdinak lortzen dira.
16704 \begin_layout Description
16706 urratsa \InsetSpace ~
16709 LaTeX testua, komandoak eta inguruneak LyX-era bihurtzea.
16712 \begin_layout Description
16714 urratsa \InsetSpace ~
16717 Bi zatiak bateratu, eta azken ikutu batzuk lantzea, LyX fitxategia
16721 \begin_layout Standard
16734 komandoak baleude, reLyX-ek berriro atzeruntz itzuliko litzateke, eta horiek
16736 Berak gehitutako fitxategiak fitxategi nagusiak darabilen klase berekoak
16737 direla eta hitzaurrean ezer ez daukatela suposatzen du.
16738 Fitxategi bateko hitzaurrean
16744 komandoa baduzu, komandoa horrelaxe kopiatuko da LyX fitxategiko LaTeX-eko
16745 hitzaurrean, eta ondorioz gehitutako fitxategia ez da bihurtuko).
16746 Beraz, gehitutako fitxategiak bihurtzerakoan 0.\InsetSpace ~
16747 eta 1.\InsetSpace ~
16748 urratsak saltatuko ditu.
16751 \begin_layout Standard
16756 -ek gehitzea nahi duzun fitxategia ez badu aurkitzen, abisu bat kaleratuko
16757 du, baina aurkitzen dituen fitxategiak bihurtzen jarraituko du.
16760 \begin_layout Subsubsection
16761 Diseinuen fitxategiak
16764 \begin_layout Standard
16769 -ek LyX-eko diseinuaren fitxategi bat irakurtzen du, LaTeX-eko inguruneko
16770 komandoak LyX diseinura nola bihurtu behar dituen jakiteko.
16771 Fitxategi honek matematikakoak ez diren ingurune "normal" guztiak eduki
16788 edo beste ingurune sofistikaturik),
16800 bezalako komandoak.
16805 -ek existitzen ez den klase bat lantzea nahi baduzu, orduan dagokion diseinuaren
16806 fitxategia sortu beharko duzu.
16807 Bestela ere, hau egin beharra izango duzu, zeren eta LyX-ek fitxategiak
16808 kudeatzeko diseinuen fitxategietan oinarritzen baita, horrela jakiten du
16809 gauzak nola bistaratzen eta prozesatzen diren.
16810 Egiaztatu LyX-eko dokumentazioa lan honetan laguntza jasotzeko (errazago
16811 edo zailagoa gerta daiteke, klaseari dagokion eta sortzea nahi duzun diseinuare
16813 Zure klasea diseinuaren fitxategi bat duen klase baten antzekoa bada, saiatu
16821 \begin_layout Subsubsection
16822 Sintaxien fitxategiak
16823 \begin_inset LatexCommand label
16824 name "azpi:relyx-sintaxia"
16831 \begin_layout Standard
16836 -ek beti sintaxiaren fitxategi bat behintzat irakurtzen du, lehenetsitako
16837 sintaxiaren fitxategia deitzen zaiona.
16842 -ek zure sintaxiaren fitxategia irakur lezake (aurkituko balu) , bestela
16843 sistemakoa irakurriko luke.
16848 -ek beste sintaxiaren fitxategi osagarriak irakur ditzake, horretarako
16853 Fitxategi osagarri hauek lehenetsitakoaren formatua mantendu beharko dute,
16854 nahiz eta txikiagoa izateko joera eduki, zeren eta fitxategi lehenetsian
16855 aurkitzen ez diren komando osagarriei buruzkoak edukitzen baitituzte.
16856 Sintaxiaren fitxategi batek
16860 -i gauza gutxi batzuk argitzen diote.
16863 \begin_layout Standard
16864 Lehenbizikoa, komando bakoitzaren sintaxia deskribatzen dute: hots, derrigorrez
16865 zenbat argumentu eskatzen dituzten eta zenbat aukerazko argumentu jasotzen
16871 -i bidea errazten dio, komandoak nola bihurtu ez badaki TeX eran kopiatuko
16873 Sintaxiaren fitxategiak komando bat eta beroni kortxete-lauki edo kortxete-gilt
16874 za (nolabait azaltze arren) jarraitzen diote, erabiltzen dituen argumentuak
16875 ordena egokian azalduz.
16876 Adibidez, sintaxiaren fitxategiko
16882 sarrera batek zera esanahi du:
16888 komandoak aukerazko komando bat jasotzen duela, eta derrigorrezko bat eduki
16901 komandoak ordea ez du inolako argumenturik jasotzen.
16906 -ek LyX-era nola bihurtu ez dakien komando batekin aurkitzen bada, zehatz-mehatz
16907 kopiatuko du (dagokion argumentu kopuruarekin).
16908 Sintaxiaren fitxategian komandoari dagokion sarrerarik ez badago, orduan
16913 -ek aurkitzen dituen argumentu guztiekin kopiatuko du.
16914 Honek esanahi du askotan kopiatzen duela.
16915 Ez luke askotan gertatu behar, zeren eta gogoratu dezagun erabiltzaileak
16916 sintaxiaren fitxategi osagarriak zehazteko aukera duela.
16919 \begin_layout Standard
16920 LyX formatora bihurtu ezin diren komando batzuk,
16926 bezala, beraien argumentoetariko bat LaTeX testu arrunta dute.
16927 Sintaxiaren fitxategian, bihurtu ezin daitekeen komando bateko argumentu
16928 batean "translate" katea jartzen bada orduan reLyX-ek bihurtu egingo du,
16929 hitzez hitz kopiatu ordez.
16930 Adibidez, lehenespeneko sintaxiaren fitxategiak
16934 raisebox{}[][]{translate}
16937 Hau da, komandoa eta bere lehenbiziko argumentua (eta aukerazko argumentua
16938 ere, edukiz gero) TeX eran kopiatuko lituzke, baina azkena (matematika,
16939 LaTeX konplexu bat edo bihurtu ezin daitekeen beste komando bat daukana)
16940 LyX-era bihurtuko litzateke.
16941 Ezin duzu "translate" katea aukerazko argumentuetan erabili.
16944 \begin_layout Standard
16945 Erabiltzaileak definitutako sintaxiaren fitxategiak onartzen dira, komando
16946 berriak eta dagozkien argumentuak definitzeko, edo sintaxiaren fitxategi
16947 lehentsiko komando baten argumetu kopuruak gainidazteko (adib.
16948 komando batentzako argumentu bat gehiago ematen duen estilo bat erabiltzen
16950 Hala ere, hau TeX eran kopiatutako komandoentzako bakarrik da erabilgarria.
16955 -ek bihurtzen dituen komandoak (
16961 bezalakoak) beraien argumentuen sintaxia gogorki kodetuak dituzte.
16962 Gogorki kodetutako komandoak sintaxiaren fitxategi lehenetsian identifikatzen
16966 \begin_layout Standard
16967 Bigarrena, sintaxiaren fitxategi batek edozein "ingurune arrunt" deskribatzen
16969 Normalki, ingurune ezezagun osoa TeX eran kopiatzen da.
16970 Adibidez, "lelo" izeneko ingurune berri bat definitzen baduzu
16982 bakarrik kopiatuko dira TeX eran, hauen artean dagoen testua LaTeX-eko
16983 testu arrunta bezala bihurtuko da, TeX eran kopiatu ordez.
16984 Ez saiatu tabbing eta picture ingurune arrunt bezala definitzen, ingurune
16985 hauetan dagoen testuak
16989 zoratuko baitute; gaitasun hau testua edo matematika edo komando sinpleak
16990 dituzten inguruneak sortzeko erabili.
16991 Matematikako ingurune ezezagunak (equation* bezalakoak) ez definitu ingurune
16992 arrunt bezala, LyX-eko matematika editoreak ez baititu ulertuko.
16993 Sintaxiaren fitxategian, ingurune arrunten izenak
17005 sententzien artean agertzen dira, zuriunez bereiztuta.
17006 Gutxitan erabiltzen duzun ingurune arrunta
17010 aukerarekin erabiltzea egokiagoa da, sintaxiaren fitxategian gehitzea baino.
17013 \begin_layout Standard
17014 Hirugarrena, sintaxi-fitxategiak matematikako bihurketa taula deskribatzen
17016 LyX-eko matematika editoreak komando gutxi batzuk bakarrik ez ditu onartzen.
17021 onartuta dago, baina ez bere baliokidea den
17028 Bihurtzea nahi duzun edozein komando
17040 sententzien artean jarri.
17049 " sententziak hau adierazten du: edozein
17061 "-ra bihurtuko dela (esaldiak alderantzizko barra eta hizkia ez den zerbait
17062 badu, bukaeran hizkia duen batera bihurtuko da, eta reLyX-ek zuriune bat
17076 "-ra bihurtzen da).
17079 \begin_layout Subsubsection
17083 \begin_layout Standard
17088 exekutatu ahal izateko Perl 5.002 edo garatuagoa den bertsioa eduki behar
17089 duzu.<plug> Ez badaukazu,
17090 \begin_inset LatexCommand url
17092 target "http://www.perl.com/"
17097 gunetik eskura dezakezu, gainera gauza askotarako oso tresna baliagarria
17101 \begin_layout Subsection
17105 \begin_layout Standard
17110 -ek beti azalduko dizu zerrekin hondatu den, hondatzen bada bederen.
17111 Diagnostiko batzuk nahiko teknikoak izango dira, kodeko erraietatik etortzen
17121 aukerarekin exekutatzen denean informazio gehiago kaleratzen du, baina
17122 ez daukazu erabili beharrik gauzak ongi joanez gero.
17126 \begin_layout Standard
17131 -ek bihurketa ongi burutu al duen edo zerbaitegatik hil al den esango dizu.
17134 \begin_layout Subsection
17138 \begin_layout Standard
17139 Zure LaTeX fitxaegien jatorrizko kopiak leku babestu batean eduki, izen
17140 ezberdinekin edo beste direktorio batzuetan.
17141 Badaude bide batzuk, LyX erabiltzerakoan, jatorrizko LaTeX fitxategiak
17145 \begin_layout Standard
17146 lelo.tex inportatzen baduzu
17154 editatu eta berriro esportatzea nahi baduzu, jakin ezazu jatorrizko
17158 fitxategian gainidatziko dela (LyX-ek ez dizu ea gainidaztea nahi duzun
17162 \begin_layout Standard
17171 fitxan behin-behineko direktoriorik ez erabiltzea aukeratu baduzu, LyX-ek
17172 zure uneko direktorioan sortuko ditu behin-behineko fitxategiak.
17173 Beraz, jatorrizko LaTeX fitxategia gainidatzia izango da
17178 kusi\SpecialChar \menuseparator
17185 menua hautatzen duzunean edo LyX dokumentua inprimatzean, gogoratu LyX-etik
17186 ez duzula abisurik jasoko.
17189 \begin_layout Standard
17195 \begin_layout Subsection
17199 \begin_layout Description
17203 NIRE_LYXDIR/layouts/*.layout
17209 Erabiltzaileak pertsonalizatutako diseinuen fitxategiak dira, dokumentu-klaseen
17213 \begin_layout Description
17217 NIRE_LYXDIR/reLyX/syntax.default
17223 Erabiltzaileak pertsonalizatutako sintaxiaren fitxategia.
17226 \begin_layout Description
17230 LIBDIR/layouts/*.layout
17236 Sistemak dituen diseinuen fitxategiak, dokumentu-klaseentzako.
17239 \begin_layout Description
17243 LIBDIR/reLyX/syntax.default
17249 Sistemaren LaTeX-eko sintaxiaren fitxategiak.
17252 \begin_layout Standard
17257 LyX sistemako direktorioa da,
17259 /usr/local/share/lyx/
17266 esaten denean, erabiltzailearen etxeko
17270 adierazi nahi izaten da.
17276 aguntza\SpecialChar \menuseparator
17280 leihoan ikus ahalko dituzu.
17283 \begin_layout Subsection
17287 \begin_layout Standard
17291 \begin_layout Subsection
17295 \begin_layout Standard
17296 Copyright (c) 1998--9
17302 karger@voth.chem.utah.edu
17307 \begin_layout Standard
17308 Kodean lagundu dutenak:
17311 \begin_layout Itemize
17316 -ek jatorrizko CleanTeX urratsa idatzi zuen.
17319 \begin_layout Itemize
17325 \begin_layout Itemize
17328 José Abı́lio Oliveira Matos
17331 \begin_layout Itemize
17334 David Suarez de Lis
17337 \begin_layout Standard
17338 Beste laguntzaileak:
17341 \begin_layout Itemize
17344 Jean-Marc Lasgouttes
17346 -ek itzulbiratzeko script-ean garatzen jardun zuen, eta errore-txosten,
17347 jakinarazpen eta funtzioen iradokuzun ugari zabaldu zituen.
17350 \begin_layout Itemize
17360 jakinarazpena eskaini zuten.
17363 \begin_layout Itemize
17364 LyX-eko garatzaileen eta erabiltzaileen zerrendako hainbat kidek errore-txostena
17365 k eta funtzioak iradoki zuten.
17368 \begin_layout Standard
17369 reLyX-ek moldatutako Perl TeX aztertzaile bat erabiltzen du:
17379 ilya@math.ohio-state.edu
17381 ) idatzitakoa, eta CPAN-en eskuragarri dago.
17384 \begin_layout Chapter
17385 LyX-en funtzioentzako software osagarriak
17388 \begin_layout Section
17392 \begin_layout Standard
17398 \begin_layout Subsection
17402 \begin_layout Standard
17412 Egiaztatu\InsetSpace ~
17415 komandoa aurkituko duzu.
17420 programa instalatuta edukitzea eskatzen du, ez badago instalatuta menuan
17421 itzalduta agertuko da (eta ezin izango duzu hautatu).
17422 CTAN-eko gertuen daukazun zerbitzaritik jeitsi ahalko duzu, edo web gune
17424 \begin_inset LatexCommand url
17425 target "http://www.ifi.uio.no/~jensthi/chktex/"
17432 \begin_layout Standard
17442 paketea, batzuetan LaTeX-eko eraikinak ez direlako hain errazak, edo ahazteko
17443 errazegiak direlako.
17444 Programa hau zure LaTeX-en gainetik lan egiten du, eta fitxategiaren osotasuna
17445 egiaztatzen du, hau da, egoki idatzi duzula ziurtatzeko.
17446 Hitz teknikoetan, LaTeX-entzako
17453 \begin_layout Standard
17454 Zer egiten du sintaxi-egiaztatzaile batek LyX-en, azken honek edozein modutara
17455 LaTeX egokia sortzen badu? Hau da erantzuna:
17459 bezala, honek ez du C hizkuntzaren sintaxi-egiaztaketa bakarrik lantzen,
17460 errore-moten egiaztaketa semantikoa ere lantzen du.
17465 -ek ohiko akats tipografikoak hartzen ditu, sintatikoetaz gain.
17470 hainbat ohiko errore antzemateko gai da, adibidez honelakoak
17473 \begin_layout Itemize
17476 Erabili\SpecialChar \ldots{}
17477 honen ordez\SpecialChar \ldots{}
17481 \begin_layout Itemize
17482 Parentesietako zuriuneak, irekitzen den parentesiaren ondoren eta ixten
17483 denaren aurretik ezin du zuriunerik egon:
17485 ( zuriune okerrak )
17488 \begin_layout Itemize
17489 Ohiko laburtzapenen ostean tarte normalak erabiltzera derrigortu:
17496 \begin_layout Itemize
17497 Sententzien amaiera letra maiuskulaz amaitzen bada, derrigortu esaldi-amaieraren
17501 Eta hau tarte okerra da.
17504 \begin_layout Itemize
17505 Etiketa eta antzeko komandoen aurreko tartea:
17507 Etiketa bat aurreko testuari
17508 itsatsita (jarraian baina tarterik gabe) egon behar du, okerreko orrialde
17509 batean ez erortzeko
17510 \begin_inset LatexCommand label
17519 \begin_layout Standard
17520 Oin-ohar honek beste okerreko orrialde batean erortzeko arrisku handia dauka.
17526 Etikea gehiegi banatuta dago.
17529 \begin_layout Itemize
17530 Erreferentzien aurreko tartea, zuriune-babestuak erabili behar dituzte:
17533 Zoritxarrekoa bazara, testua hurrengo lerrora
17537 egingo du erreferentziaren eta zenbakiaren artean, bakoitza lerro ezberdinetan
17540 \begin_inset LatexCommand ref
17541 reference "atal:chktex"
17546 Kasu hauetan egokiena honela jartzea da: Ikus\InsetSpace ~
17548 \begin_inset LatexCommand ref
17549 reference "atal:chktex"
17554 \begin_inset LatexCommand ref
17555 reference "atal:chktex"
17563 \begin_layout Itemize
17565 \begin_inset Formula $\times$
17568 -ren ordez, zenbakien artean:
17570 2x2 oso itxura goibelekoa da,
17571 \begin_inset Formula $2\times2$
17574 -rekin konparatzen badugu, azken hau ikaragarri dotorea baita.
17577 \begin_layout Standard
17578 eta gehiago\SpecialChar \ldots{}
17579 Zure dokumentuak inprimatu aurretik "bukatutzat" jotzeko izugarrizko
17580 trebetasuna daukan tresna bat da, eta zuzentzaile ortografikoa landu ostean
17581 eta konposaketa fintzen hasi aurretik landu ohi izaten da.
17584 \begin_layout Subsection
17588 \begin_layout Standard
17589 Programa instalatuta baduzu, hautatu
17594 ditatu\SpecialChar \menuseparator
17595 Egiaztatu\InsetSpace ~
17602 Horrela, LyX-ek zure dokumentuaren LaTeX fitxategi bat sortuko du,
17606 abiatuko da hau egiaztatzeko, eta gero sortzen dituen abisuak LyX-eko dokumentu
17607 an jarriko dira (errore-kutxetan), abisurik baleude behintzat.
17608 Abisuak gertatu diren lekutik ahalik eta gertuen kokatuko dira, hauek bizkor-bi
17614 rakatu\SpecialChar \menuseparator
17621 laster-tekla (CUA teklatu-mapan) edo
17625 (Emacs teklatu-mapan) erabil ditzakezu.
17626 Irakurri abisuak eta zuzendu akatsak, akatsa baldin bada.
17627 Arazoren bat baduzu abisuak dioena ulertzeko, baztertu eta berataz ahaztu.
17628 Gogoratu pantailako dokumentu eta
17632 -i deitzeko xehetasun teknikoen artean ezkutuko geruza bat dagoela, eta
17633 ondorioz zenbait abisu zaharkituak egon daitezkeela.
17636 \begin_layout Standard
17637 Dokumentu hau, azaltzen ari garen funtzioa egiaztatzeko, probatu dezakezu,
17638 eta zenbait abisu kaleratu beharko lituzke.
17639 Ordenagailuak hain azkarrak direnez, abisu gehienak alferrikakoak izango
17640 dira, edo horrela espero dugu gertatzea, ez?
17643 \begin_layout Subsection
17647 \begin_layout Standard
17652 -ek inauterietan baino burrunda askoz ere handiagoa ateratzen duela aurkituko
17654 Horrela bada, ez erabiltzea hauta dezakezu, zure ohiturak aldatu arte zai
17659 pertsonalizatzea zurekin hobekiago jokatu dezan.
17660 Beste aukera, egonezinik bazalbiltza, abisu guztiak bapatean ezabatzea
17666 ditatu\SpecialChar \menuseparator
17672 errore\InsetSpace ~
17678 \begin_layout Standard
17683 oso konfiguragarria eta hedagarria izan, LyX-en eduki ditzakezun arazo
17684 guztiak ez dizkizu konponduko.
17685 LyX-ek nolabaiteko LaTeX berezi bat sortzen du, ChkTeX-en irteerak
17689 \begin_layout Standard
17694 exekutatu ondoren bere irteera ikus ahal izango duzu
17699 kusi\SpecialChar \menuseparator
17704 aTeX-en\InsetSpace ~
17712 lerro zenbakiekin LyX-eko dokumentuaren egitura parekatzeko, eta ondorioz
17713 gerta daiteke abisu batzuk beraien leku egokian ez agertzea.
17714 Honi buruz, bi gauza egin ditzakezu:
17717 \begin_layout Itemize
17722 -ri deitzeko komandoa
17734 azpifitxan) egokitu, edo
17738 -en konfigurazio fitxategi orokorra, ziurrrenik hemen aurkutuko duzula:
17742 \begin_layout LyX-Code
17743 /usr/local/share/chktexrc
17746 \begin_layout Standard
17747 Behean zein abisu-mota komando-lerroarekin gaitu edo desgaitu ditzakezun
17752 \begin_layout Itemize
17753 Esportatu zure dokumentua LaTeX fitxategi gisa,
17758 itxategia\SpecialChar \menuseparator
17763 sportatu\SpecialChar \menuseparator
17770 menutik, eta dokumentu horren gainean landu
17774 programa (terminal batean egin beharko duzu).
17775 Bide hau jorratuz, apur bat azpergarria izan daiteke LyX-eko dokumentuarekin
17776 parekotasuna aurkitzea, baina pazientzi piskatekin lortuko duzu.
17780 \begin_layout Standard
17785 leihoan abisu motak gaitu eta desgaitzeko aukerak datoz.
17786 Abisu bat desgaitzeko
17790 erabili, eta gaitzeko
17795 Lehenspenez, enfasia duten sarrerak desgaituta daude, lehenetsiako komandoa
17798 chktex -n1 -n3 -n6 -n9 -n22 -n25 -n30 -n38
17803 \begin_layout Standard
17804 Jakin ezazu gaitu eta desgaitzeko aukerak bakarrik erabil ditzakezula, zeren
17809 -ekin komunikatzeko bide zehatz bat ezartzeko LyX-ek beste komando batzuen
17810 parametroetan oinarritzen baita.
17813 \begin_layout Enumerate
17814 Command terminated with space.
17817 Zuriunez bukatutako komandoa
17822 \begin_layout Enumerate
17823 Non-breaking space ("~") should have been used.
17826 Tarte-ez-hauskorra erabili beharko litzateke
17831 \begin_layout Enumerate
17832 You should enclose the previous parenthesis with "{}".
17835 Aurreko parentesia "{}"-rekin inguratu beharko zenuke
17840 \begin_layout Enumerate
17841 Italic correction ("
17843 /") found in non-italic buffer.
17846 Letra etzana ez den lekuan letra etzanaren zuzenketa ("
17853 \begin_layout Enumerate
17854 Italic correction ("
17856 /") found more than once.
17859 Letra etzanaren zuzenketa ("
17861 /") askotan aurkitu da
17866 \begin_layout Enumerate
17867 No italic correction ("
17872 Ez da letra etzanaren zuzenketarik aurkitu
17877 \begin_layout Enumerate
17878 Accent command "cmd" needs use of "cmd".
17881 "cmd" azentu komandoak "cmd" erabiltzea behar du
17886 \begin_layout Enumerate
17887 Wrong length of dash may have been used.
17890 Barraren luzera okerra erabili da
17895 \begin_layout Enumerate
17896 "%s" expected, found "%s".
17899 "%s" espero zen, "%s" aurkitu da ordea
17904 \begin_layout Enumerate
17908 "%s" bakarrik aurkitu da
17913 \begin_layout Enumerate
17914 You should use "%s" to achieve an ellipsis.
17917 elipsia ongi burutzeko "%s" erabili beharko zenuke
17922 \begin_layout Enumerate
17923 Inter-word spacing ("
17925 ") should perhaps be used.
17928 Agian hitz arteko tartea ("
17930 ") erabili beharko litzateke
17935 \begin_layout Enumerate
17936 Inter-sentence spacing ("
17938 @") should perhaps be used.
17941 Agian sententzien arteko tartea ("
17943 @") erabili beharko litzateke
17948 \begin_layout Enumerate
17949 Could not find argument for command.
17952 Ezin izan da komandoarentzako argumenturik aurkitu
17957 \begin_layout Enumerate
17958 No match found for "%s".
17961 "%s"-ren baliokiderik ez da aurkitu
17966 \begin_layout Enumerate
17967 Math mode still on at end of LaTeX file.
17970 LaTeX fitxategiaren amaieran matematika erak jarraitzen du
17975 \begin_layout Enumerate
17976 Number of "char" doesn't match the number of "char".
17979 "char" -en zenbakia ez dator bat "char"-en zenbakiarekin
17984 \begin_layout Enumerate
17985 You should use either " or " as an alternative to """.
17988 " edo " erabili beharko zenuke, """-ren ordez
17993 \begin_layout Enumerate
18000 " (ASCII 39) instead of "
18016 (ASCII 39) erabili beharko zenuke,
18024 (ASCII 180)-ren ordez
18029 \begin_layout Enumerate
18030 User-specified pattern found.
18033 Erabiltzaileak zehaztutako baliokidea aurkitu da
18038 \begin_layout Enumerate
18039 This command might not be intended.
18042 Komando hau ezin da nahitakoa izan
18047 \begin_layout Enumerate
18051 Iruzkina bistaratua
18056 \begin_layout Enumerate
18061 ,'' will look better.
18068 ,''itxura hobeagoa lortuko luke
18073 \begin_layout Enumerate
18074 Delete this space to maintain correct page references.
18077 Ezabatu tarte hau orri-erreferentzia zuzenak mantentzeko
18082 \begin_layout Enumerate
18083 You might wish to put this between a pair of "{}".
18086 Hau "{}" bikote batean edukitzea nahi izango duzu
18091 \begin_layout Enumerate
18092 You ought to remove spaces in front of punctuation.
18095 Puntuazioen aurreko tartea kendu beharko zenituzke
18100 \begin_layout Enumerate
18101 Could not execute LaTeX command.
18104 Ezin izan da LaTeX komandoa exekutatu
18109 \begin_layout Enumerate
18112 / in front of small punctuation.
18115 Ez erabili puntuazio baxuetan
18120 \begin_layout Enumerate
18127 may look prettier here.
18139 -ek itxura hobeagoa edukiko du
18144 \begin_layout Enumerate
18145 Multiple spaces detected in output.
18148 rteeran hainbat zuriune antzeman dira
18153 \begin_layout Enumerate
18154 This text may be ignored.
18157 Testu hau baztertu egingo da
18162 \begin_layout Enumerate
18163 Use " to begin quotation, not '.
18166 Erabili " zitazioa hasteko, ez '
18171 \begin_layout Enumerate
18172 Use ' to end quotation, not ".
18175 Erabili ' zitazioa amaitzeko, ez "
18180 \begin_layout Enumerate
18184 Komatxoak ez nahastu
18189 \begin_layout Enumerate
18190 You should perhaps use "cmd" instead.
18193 Agian horren ordez "cmd" erabili beharko zenuke
18198 \begin_layout Enumerate
18199 You should put a space in front of/after parenthesis.
18202 Parentesien kanpoan zuriuneak sartu beharko zenituzke
18207 \begin_layout Enumerate
18208 You should avoid spaces in front of/after parenthesis.
18211 Parentesi barrukaldeko hasiera eta amaieran zuriunerik ez lukete egon behar
18216 \begin_layout Enumerate
18217 You should not use punctuation in front of/after quotes.
18220 Ez zenuke komatxoen barrukaldeko hasieran edo amaieran punturik erabili
18226 \begin_layout Enumerate
18227 Double space found.
18230 Zuriune bikoitza aurkitu da
18235 \begin_layout Enumerate
18236 You should put punctuation outside inner/inside display math mode.
18239 puntuazioa matematika eratik kanpo jarri beharko zenuke
18244 \begin_layout Enumerate
18245 You ought to not use primitive TeX in LaTeX code.
18248 Ez zenuke TeX-eko komando primitiborik LaTeX kodean erabili behar
18253 \begin_layout Enumerate
18254 You should remove spaces in front of "%s".
18257 "%s"-ren aurrean dauden tarteak kendu beharko zenituzke
18262 \begin_layout Enumerate
18263 "%s" is normally not followed by "%c".
18266 Normalki, "%s" -ren atzetik ez da "%c" etortzen
18271 \begin_layout Standard
18272 Etorkizuneko LyX bertsioetan tresna honentzako interfaze egokiago eta osatuago
18273 bat eskaintzea espero dugu (eta bere
18277 lehengusina txikiarentzako ere bai), bere ahalmen guztia erabil ahal izateko.
18278 Dagoen bezala, ordea, erabilgarria da: saiatu zaitez daukazun dokumentuekin
18279 (apur bat luzeak izan daitezela), eta arrituta geldituko zara.
18282 \begin_layout Section
18283 Bertsio-kontrola LyX-en
18286 \begin_layout Standard
18289 Lars Gullik Bjønnes
18292 \begin_layout Subsection
18296 \begin_layout Standard
18297 Nire lagun batek talde proiektu batean LyX erabiltzea nahi zuen.
18298 Bertsio kontrolik edo fitxategia blokeatzeko euskarririk ez zuela ohartu
18299 zenean, zakarrontzi ilun batera jaurti zuen.
18300 Piska bat suminduta gelditu nintzen, eta pentsatu nuen zerbait egin nezakeela
18301 RCS euskarria edukitzeko (etorkizunean CVS edota SCCS sistemetara hedatzeko
18302 aukera zabalik utziz).
18303 Eta halaxe egin zen.
18304 LyX-ek gaur egun RCS-ko komando gehienak onartzen ditu.
18305 Zerbait garatuagoa (edo sofistikatuagoa)
18308 \begin_layout Standard
18309 behar baduzu, terminal batean zeuk eskuz egin beharko duzu.
18312 \begin_layout Standard
18313 Bertsio kontrolen funtzioa LyX-en erabiltzen hasi aurretik, "rcsintro" irakurri
18314 beharko zenuke (man motako eskuliburua da, terminalean landu:
18319 Fitxategi honek RCS sistema baten oinarrizko funtzioak argitzen ditu.
18320 RCS direktorioari buruzko iruzkina eta RCS fitxategi maisuaren kontzeptua
18325 -kin amaizen den fitxategia) kontu handiarekin irakurri.
18328 \begin_layout Standard
18329 LyX-en egin den garaketak GNU taldearen (
18330 \begin_inset LatexCommand url
18331 target "http://www.gnu.org"
18335 ) RCS paketea, azken bertsioa, instalatuta dagoela suposatzen du.
18336 Ezin da bermatu bertsio zaharkituentzako egina dagoenik.
18339 \begin_layout Subsection
18340 RCS-ren komandoak LyX-en
18343 \begin_layout Standard
18344 Hurrengo atalek LyX-ek onartzen dituen RCS komandoak azaltzen dituzte.
18350 itxategia\SpecialChar \menuseparator
18351 Bertsio\InsetSpace ~
18358 azpimenuan aurkituko dituzu.
18361 \begin_layout Subsubsection
18365 \begin_layout Standard
18366 Zure dokumentua ez badago bertsio kontrolpean, azpimenu horretan aurkituko
18367 duzun aukera bakarra izango da.
18368 Eta bertsio kontrolpean egonez gero,
18375 itzalduta egongo da (edo LyX-eko zenbait bertsiotan agertu ere ez da egingo)
18378 \begin_layout Standard
18379 Komando honek dokumentua RCS-rekin erregistratzen du.
18380 Elkarrizketa-koadro baten bitartez dokumentuaren hasierako azalpen bat
18381 emateko eskatuko dizu.
18382 Behin erregistratuta dagoela, dokumentua irakur-soil erakoa izango da,
18383 eta bertan edozein aldaketa egiteko
18385 Egiaztatu\InsetSpace ~
18388 hautatu beharko duzu.
18389 Bertsio kontrolpean dagoen dokumentu batek bufertxoan fitxategiaren izenari
18390 atxikitutako "[RCS:<version> <locker>]" etiketa du.
18393 \begin_layout Standard
18394 Lantzen den RCS komandoa hau da:
18397 \begin_layout LyX-Code
18398 ci -q -u -i -t-"<haserako azalpena>" <fitx-izena>
18401 \begin_layout Standard
18402 Aukerak ulertzeko (terminal batean)
18406 eskuliburua irakurri.
18409 \begin_layout Subsubsection
18410 Egiaztatu aldaketak
18413 \begin_layout Standard
18414 Fitxategia editatzea amaitzen duzunean, egin dituzun aldaketak egiaztatzen
18416 Hau egindakoan, egin dituzun aldaketei buruzko azalpen bat eskatuko zaizu.
18417 Azalpen hau dokumentuko historiaren egunkarian gordeko da.
18418 Bertsioaren zenbakia gehitzen denean, zure aldaketak RCS fitxategi maisura
18419 aplikatzen dira, dokumentua desblokeatzen da eta
18423 (soilik irakurtzeko, alegia) eran ezartzen da.
18426 \begin_layout Standard
18430 \begin_layout LyX-Code
18431 ci -q -u -m"<azalpena>" <fitx-izena>
18434 \begin_layout Subsubsection
18435 Egiaztatu editatzeko
18438 \begin_layout Standard
18439 Hau aukeratzean dokumentua blokeatzen duzu, eta zeuk bakarrik editatu ahal
18441 Beraz, zuretzako bakarrik dokumentua irakurri eta idazte eran ezartzen
18443 Behar duzun denboran fitxategia editatu, eta amaitzen duzuenan egindako
18444 aldaketak egiaztatu behar dituzu.
18445 Egoeraren lerroa fitxategia blokeatu duzula adieraziz aldatzen da.
18448 \begin_layout Standard
18452 \begin_layout LyX-Code
18453 co -q -l <fitx-izena>
18456 \begin_layout Subsubsection
18457 Itzuli azken bertsiora
18460 \begin_layout Standard
18461 Honek dokumentuan aurreko egiaztaketa arte egindako azken aldaketa guztiak
18463 Aldaketak baztertu aurretik abisu batek jakinaraziko zaitu.
18464 Onartzen baduzu, aldaketa haiek galduko dituzu.
18468 \begin_layout Standard
18472 \begin_layout LyX-Code
18473 co -f -u<version> <fitx-izena>
18476 \begin_layout Subsubsection
18477 Desegin azken egiaztaketa
18480 \begin_layout Standard
18481 Hau lantzen baduzu, azken egiaztaketa ez da inoiz gertatu.
18482 LyX-en dagoen dokumentuan aldaketarik ez da egiten, baina RCS fitxategi
18483 maisutik azken bertsioa kenduko da.
18486 \begin_layout Standard
18490 \begin_layout LyX-Code
18491 rcs -o<version> <fitx-izena>
18494 \begin_layout Subsubsection
18495 Erakutsi historiala
18498 \begin_layout Standard
18499 Honek RCS dokumentuaren historia osoa erakusten du.
18504 komandoaren irteera kaleratzen da arakatzailearen leiho batean.
18509 xehetasun gehiagorako.
18512 \begin_layout Section
18513 Literaturaren programazioa
18516 \begin_layout Standard
18525 ), jatorrizko dokumentuaren egilea:
18527 Edmar Wienskoski Jr.
18532 edmar-w-jr@technologist.com
18537 \begin_layout Subsection
18541 \begin_layout Standard
18542 Dokumentazio honen xede nagusia literaturaren programaziorako LyX nola erabiltze
18544 Progamaketa honen teknika ezagutzen duzula suposatzen da, eta "tangling"
18549 \begin_layout Standard
18552 Itzultzailearen oharra
18554 : kodearen eta dokumentazioaren sorrera adierazten dute, hurrenez hurren.
18560 hitzek zer esanahi duten dakizula ere bai.
18561 Ez badakizu zertaz ari garen, ondorengo ataletan zehazten diren web gunetara
18563 Leku horietan garapen zaharren historiatik hasita egungo azken tresnen
18564 trikimailuak dokumentatzen dira.
18567 \begin_layout Standard
18568 Eta noski, suposatzen da LyX bera erabiltzen ohituta zaudela, LyX-en hobespenak
18569 eta X konfigurazio fitxategiak zure nahietara aldatzeko gaitasuna daukazula.
18570 Hau ez badakizu, egokiagoa izango litzateke LyX-en beste eskuliburuak irakurtze
18574 \begin_layout Subsection
18575 Literaturaren programazioa
18578 \begin_layout Standard
18579 Literaturaren programazioari buruzko MEG-etik eskuratuta:
18582 \begin_layout Quotation
18583 Literaturaren programazioa dokumentazioa eta iturburua, gizakiok irakurtzen
18584 dugun formatu batean, bateratzea da.
18585 Izan ere, literaturaren programazioa irakurtze jostagarria izan beharko
18586 luke, edozein dago gonbidatuta! (Barkatu Bob, ezin izan dut tentaldiarekin!).
18587 Orokorrean, literaturaren programazioak iturburua eta dokumentazioa fitxategi
18588 berdin batean batzen ditu.
18589 Literaturaren programazioko tresnek fitxategia aztertzen dute irakurtzeko
18590 gaitasuna duen dokumentua edo konpilagarriak den iturburua sortzeko.
18591 WEB estiloko literaturaren programazioa
18596 -ek sortu zuen, bere TeX konposatze-softwarea garatzerakoan.
18599 \begin_layout Standard
18600 Beste pasarte batek dio:
18603 \begin_layout Quotation
18606 Nolatan literaturaren programazioa iruzkinetatik ezberdintzen da?
18609 \begin_layout Quotation
18610 Bereizten dituzten hiru ezaugarri daude.
18611 Garrantziaren arabera ordenatuta, hauek dira:
18615 \begin_layout Itemize
18616 elaborazioaren ordena moldaerraza.
18619 \begin_layout Itemize
18620 arakatzeko euskarri automatikoa.
18623 \begin_layout Itemize
18624 dokumentazioaren konposaketa, diagramak eta matematikak bereziki.
18628 \begin_layout Standard
18629 Orain, zure jakinmina asetu dudalakoan, begiratu erreferentzietan.
18632 \begin_layout Subsubsection
18636 \begin_layout Standard
18637 Literaturaren programazioari buruzko MEG
18641 \begin_layout Standard
18642 MEG: Maiz Egindako Galderak.
18647 osoa hemen aurkituko duzu:
18650 \begin_layout Quote
18651 \begin_inset LatexCommand url
18652 name "Literaturaren programazioko MEG"
18653 target "http://shelob.ce.ttu.edu/daves/lpfaq/faq.html"
18660 \begin_layout Standard
18661 MEG-ak 23 (hogeitahiru!) literaturaren programaziorako tresna ezberdinak
18663 Batzuk programazio hizkuntza berezientan espezializatzen ("tailored") dira,
18664 beste batzuk ordea eremu orokorragoak dituzte.
18669 hautatu dut, eta hauek dira nire arrazoiak:
18672 \begin_layout Itemize
18673 Honekin bai latex bai html egiturako dokumentazioa sor dezaket.
18676 \begin_layout Itemize
18677 Arkitektura irekia da, eta beraz, iragazki berriak gehitu eta behar dituzun
18678 pozesamendu bereziak landu ditzake.
18681 \begin_layout Itemize
18682 Jadanik iragazki multzo handia eskaintzen du (html horietariko bat da).
18685 \begin_layout Itemize
18689 \begin_layout Standard
18690 Noweb-en web gunea hemen aurkituko duzu.
18693 \begin_layout Quote
18694 \begin_inset LatexCommand url
18695 name "Noweb-en gune nagusia"
18696 target "http://www.cs.virginia.edu/~nr/noweb/"
18703 \begin_layout Standard
18704 Gune honetatik hasita hainbat esteka interesgarri eta literaturaren programaziok
18705 o adibide batzuk aurkituko dituzu.
18708 \begin_layout Subsection
18709 LyX eta literaturaren programazioa
18712 \begin_layout Standard
18713 LyX-ek literaturaren programazio euskarria dauka, eta LyX-en bihurketa mekanismo
18714 orokorrak eskaintzen ditu.
18715 Euskarri hau "Noweb-etik independentea" den bidetik ematen da, eta horrela
18716 LyX-eko funtzio berri hau nahi duzun beste literaturaren programazio tresnekin
18717 (LyX-eko hobespenan aldatuz) erabili ahal izango duzu.
18720 \begin_layout Subsubsection
18721 Dokumentu eta kodea sortzea (weaving eta tangling)
18724 \begin_layout Standard
18725 Dokumentu-klasea hautatzea
18728 \begin_layout Standard
18729 Noweb eta LyX egokiro instalatu badituzu, dokumentu berri bat irekitzerakoan
18730 edo dagoen bateko dokumentu-klasea aldatzerakoan, hurrengo hiru dokumentu-klase
18731 berri eskuragarri daudela ohartuko zara:
18734 \begin_layout Itemize
18738 \begin_layout Itemize
18742 \begin_layout Itemize
18746 \begin_layout Standard
18747 Hauetariko bat hautatu zure literatura-dokumentua sortzeko.
18750 \begin_layout Standard
18751 Jabetu zaitez, literatura-dokumentuak ez direla hiru hauetara mugatzen.
18752 Klase berriak beste estiloetatik sor daitezke, adibidez, gutuna (letter)
18753 edo Article (AMS) bezalako klase batzuk bateratuz.
18754 Dauden klaseek ez badute zure beharrak betetzen, jakinerazi LyX-eko garatzailee
18755 n posta-zerrendan (lyx-devel@lists.lyx.org) eta sarrera berri bat txertatuko
18756 dugu, edo nola egiten den azalduko dizugu
18760 \begin_layout Standard
18761 Oso erraza da, lau lerro dituen fitxategi bat sortu eta auto-konfigurazioa
18762 berriro exekutatzea bakarrik da.
18768 Gainera, Noweb ez den bestelako literatura-tresna erabiltzen baduzu, horrentzak
18769 o dokumentu-klaseen multzo berriak sortu beharko dituzu.
18772 \begin_layout Paragraph
18773 Kodea hemen idaztea
18776 \begin_layout Standard
18777 LyX-ek izeneko Scrap diseinuarekin kodea idazten utziko dizu
18781 \begin_layout Standard
18782 Noweb-eko baliokidea den hitza "Chunk" da.
18783 Arrazoi historikoengatik "scrap" hitza erabiltzen dut.
18784 Nuweb izeneko literatura-tresnak sartu zuen, eta Noweb zale bihurtu aurretik
18792 Noweb-ek honela mugatzen ditu scrap-ak:
18795 \begin_layout LyX-Code
18799 \begin_layout LyX-Code
18803 \begin_layout LyX-Code
18807 \begin_layout LyX-Code
18808 oraindik eta kode gehiago
18811 \begin_layout LyX-Code
18815 \begin_layout Standard
18816 Arazoa hau da: << eta @ artean idatzita dagoena hitzez hitz hartu behar
18817 da, hau da, LyX-ek idatzita dagoen zati horren interpretazio bereziak egitea
18818 eragotzi egin beharko luke.
18819 Diseinu (ingurune) berezi batek kudeatzen du hau, Scrap izenekoak; hori
18820 paragrafo normal bat bezala lantzen da, baina nahi adina tarte jartzen
18824 \begin_layout Standard
18825 Scrap paragrafo-ingurune baten eragozpena da jarraian dauden kodeen paragrafoak
18826 jatorrizko kodean lerro huts baten bitartez bereizten direla, eta baita
18827 inprimatutako dokumentuan ere.
18828 Hau sahiesteko, Scrap batean kodea duen lerro bakoitza sartzen da,
18837 Arestiko adibideak honelako itxura eduki beharko luke:
18841 \begin_layout Standard
18842 Inprimatutako bertsioa irakurtzen ari bazara, ez duzu bi adibideen arteko
18843 (aurrekoa eta hurrengoa) ezberdintasunik aurkituko.
18851 \begin_layout LyX-Code
18858 oraindik eta kode gehiago
18863 \begin_layout Standard
18864 Ingurune hau ongi dabil.
18865 Daukan arazo bakarra da
18869 erabili behar duzula, lerro-itzulera arrunt baten ordez
18873 \begin_layout Standard
18874 Nire "Zereginen" zerrendan sartuta daukat hau hobetzeko.
18882 \begin_layout Description
18886 berezi\InsetSpace ~
18889 : zure Scrap-ean Noweb-en "%def" eraikina erabil dezakezu Noweb-eko erreferentzi
18890 a gurutzatuen identifikatzailean elementuak gehitzeko:
18894 \begin_layout LyX-Code
18897 def funtzio_bat(argum):
18899 "Funtzio honentzako kate bat
18902 print "Nire argumentuak: ", argum
18905 \begin_layout LyX-Code
18910 \begin_layout Standard
18911 Erabilera honen eta irteerako emaitzean dagoen erreferentzia gurutzatuen
18912 adibidea python-en idatzitako
18914 LIBDIR/examples/listerrors.lyx
18916 literatura-programan aurkituko duzu, eta gauza asko argituko dizkizu.
18919 \begin_layout Paragraph
18920 Dokumentazioa sortzea
18923 \begin_layout Standard
18924 Une honetan dokumentu berria bat, dokumentu-klase egoki batekin, eta zenbait
18925 kode eta testu bertan idatzita dauzkazu.
18926 Nola inprima dezaket? Hautatu
18931 kusi\SpecialChar \menuseparator
18938 , eta antzerako zerbait.
18939 Dokumentu soil batentzako egingo zenukeen bezalaxe.
18940 Ez da urrats berezirik eskatzen.
18943 \begin_layout Standard
18944 Zer gertatzen den jakin dezazun, LyX barruan gertatzen dena azalduko dizut:
18947 \begin_layout Enumerate
18953 guneratu\SpecialChar \menuseparator
18960 hautatzen denean LaTeX fitxategi bat sortzen da.
18964 \begin_layout Standard
18965 Dokumentua literatura-klase batekoa bada sortutako fitxategiaren luzapenak
18966 "literatur" formatuak definitzen duenarekin jartzen da (
18970 leihoan definitzen da), bestela ohiko
18974 luzapena edukiko du.
18978 \begin_layout Enumerate
18979 Jakin ezazu ezberdintasun nagusiena fitxategiaren izenean datzala, LyX-ek
18980 ez du prozesamendu berezirik lantzen.
18981 Gainera kodea idazteko
18985 ingurunea erabili baduzu, bera arduratuko da dagozkion zereginez.
18988 \begin_layout Enumerate
18989 Dokumentua literatura-klase batekoa bada, orduen LyX-ek bere baitan duen
18990 bihurtzailea (LyX-etik Noweb-era) erabiliko du, eta gero Noweb-etik LaTeX-era
18991 bihurtzen duen tresnari
18995 \begin_layout Standard
19001 ditatu\SpecialChar \menuseparator
19012 fitxan definitzen dira.
19017 deituko dio, LaTEX fitxategia sortzeko.
19021 \begin_layout Standard
19022 Bestela, urrats hau saltatzen du.
19026 \begin_layout Enumerate
19027 Azkenik, LaTeX-i deitzen zaio eta ohiko prozedurarekin jarraitzen du, ohiko
19028 dokumentu arruntetan bezala.
19031 \begin_layout Standard
19032 "Literatura-tresna" baten menpetik aske egotea hainbat bihurtzaile erabiliz
19036 \begin_layout Paragraph
19040 \begin_layout Standard
19041 Eraikitzeko menuko aukera bat hautatzen denean, LaTeX fitxategi bat sortzen
19048 bihurtaileari deitzen dio.
19049 Bihurtzaile honek (eta ia beste guztiek) bi zati ditu:
19052 \begin_layout Enumerate
19053 Programa bera bihurtzea.
19054 Programa honek formatu batetik beste formatu batera bihurtzeko lanak egiten
19056 Kasu honetan, Noweb formatutik programaren sasi-formatura.
19059 \begin_layout Enumerate
19060 Errore mezuen iragazkia.
19061 Programa honen helburua sortzen diren errore-mezuak LyX-ek ulertzen dituen
19062 formatura bihurtzea da.
19063 Horrela LyX-ek errore-mezuak dokumentuko leku egokienenean jarzen saiatuko
19067 \begin_layout Standard
19068 Lehenbiziko zatia, "Bihurtzaileak"-ren ezarpena, "
19072 " bezala ezarri beharko litzateke.
19073 Honek esanahi du, LyX-ek "eraikin-gidoi"-ari (programa edo script bat)
19074 deituko diola Noweb fitxategiaren izenarekin (normalki LyX-en behin-behineko
19075 direktorioan kokatzen den fitxategi bat).
19078 \begin_layout Standard
19079 Hurrengo kodea "eraikin-gidoi" script-aren adibide bat da, eta zure exekutagarri
19080 en direktorioan jar dezakezu:
19083 \begin_layout LyX-Code
19087 \begin_layout LyX-Code
19091 \begin_layout LyX-Code
19092 # Hau eraikin-gidoi fitxategia da.
19095 \begin_layout LyX-Code
19099 \begin_layout LyX-Code
19100 notangle -Reraikin-gidoi $1 | env NOWEB_SOURCE=$1 sh
19103 \begin_layout Standard
19104 Bihurtzaile ezarpenaren hurrengo zatia "banderak" ezartzea da, eta honela
19108 \begin_layout LyX-Code
19109 originaldir,parselog=listerrors
19112 \begin_layout Standard
19113 Honek "eraikin-gidoi" script-a prozesatzen denean sortzen dituen erroreak
19114 "listerrors" programaren bitartez landuko ditu.
19117 \begin_layout Standard
19118 Kode bihurtzaileak "listerrors" programa
19120 NireLyxDirektorioa/scripts
19122 direktorioan begiratzen du lehenbizi, gero
19126 direktorioan begiratuko du, eta gero exekutagarrien direktorioan (Unix
19131 aldagaiak zehazten dituen direktorioak izaten dira).
19134 \begin_layout Paragraph
19135 Dokumentuan instrukzioak sortzea
19138 \begin_layout Standard
19139 LyX eta noweb arteko bateratzearen azken pieza "eraikin-gidoi" scrap-a da.
19140 Orokorki, zure programa sortzeko instrukzioak dagokion scrap-ean barneratuta
19142 Arestian azaldu den noweb-entzako bereziki prestatutako "eraikin-gidoi"
19147 komandoa erabiltzen du bere scrap-a aurkitzeko ("eraikin-gidoi" izenekoa)
19148 eta bere edukina "sh" komando lerroaren (shell) bitartez landuko ditu.
19151 \begin_layout Standard
19152 Gehienetan, honelako scrap bat edukiko luke:
19155 \begin_layout LyX-Code
19162 if [ -z "${NOWEB_SOURCE}" ]
19166 NOWEB_SOURCE=nirefit
19172 fitxategiak ateratzeko kodea ...]
19175 fitxategiak konpilatzeko kodea ...]
19180 \begin_layout Standard
19181 Zatiak nola bateratzen diren ikusteko begiratu
19193 fitxategietan, hauek "listerrors" programaren bi bertsio dauzkate, edo
19203 Modu interesgarrian, hiru fitxategi hauek LyX-ek duen literatura-programazioko
19204 hizkuntzaren askatasun euskarria erakusten dute, Python, C eta Perl programazio
19205 hizkuntzetan idatzita baitaude, hurrenez hurren.
19208 \begin_layout Subsubsection
19212 \begin_layout Standard
19213 Literatura-programazioaren euskarria Hobespenak leihoan konfiguratzen da,
19214 Bihurtzaileak edota Fitxategi-formatuak fitxetan.
19215 Hor agertzen diren zati garrantzitsuenak hauek dira
19219 \begin_layout Standard
19222 Itzultzailearen oharra
19224 : zerrendatzen diren eremu batzuk ez dira agertzen LyX 1.3.3 bertsioan, eta
19225 ez dakit etorkizunean agertuko ote diren.
19226 Badazpada, esku artean daukazun LyX bertsioan begiratu beharko duzu ea
19227 zure kasuan agertzen diren edo ez ikusteko.
19235 \begin_layout Description
19236 Literatura-formatua Fitxategi-formatuak fitxan konfiguratu, Noweb-i dagozkion
19237 ezaugarriak (fitxategi-formatuak zerrendan NoWeb aukeratu beharko duzu)
19238 hemen aurkituko baitituzu.
19248 bezala ezarrita dago, eta Luzapena eremuak
19253 Honek LyX-i, bihurketako lehen urratsean,
19257 luzapeneko fitxategi bat sortzeko agintzen dio,
19260 \begin_layout Description
19261 Programa-formatua Hau formatu huts bat da, bihurketa bateko amaierako puntua
19262 izateko xedea du (eta berorrentzako bihurtzaile bat ezartzea uzten digu).
19265 \begin_layout Description
19266 NoWeb->LaTeX Bihurtzaile honek literatura-dokumentuaren "weaving"-a lantzen
19268 Noweb-entzako honela ezartzen da: "
19270 noweave -delay -index $$i > $$o
19275 \begin_layout Description
19276 NoWeb->Programa Honek "tangling urratsa" lantzen du.
19277 Arestian azaldun denez,
19285 " eran ezartzen da, eta
19287 Bandera\InsetSpace ~
19292 originaldir, parselog=listerrors
19297 \begin_layout Subsubsection
19298 Arazketaren hedapenak
19301 \begin_layout Standard
19302 LyX zerbitzarian funtzio berri bat garatuta dago, " server-goto-file-row"
19303 funtzioa, eta ddd/gdb edo beste arazketa-tresna batzuekin erabiltzen da.
19306 \begin_layout Standard
19307 Kodea araztatzerakoan (
19315 -rekin) uneko exekuzio kokapenetik testu-editore bati deitzeko aukera dago,
19317 ddd programaren lehenetsitako laster-tekla
19324 Editatu\SpecialChar \menuseparator
19325 Hobespenak\SpecialChar \menuseparator
19328 leihoko "Editatu iturburuak" eremuan editoreari komando lerrotik deitzeko
19329 konfigura dezakezu.
19332 \begin_layout Standard
19333 Sortu berri den LyX zerbitzariaren funtzio honek eta
19337 -ren ezaugarriek eskaintzen dituzten abantailak jaso ditut, eta "Editatu
19338 iturburuak" eremuan ezarri ditut:
19341 \begin_layout LyX-Code
19342 echo "LYXCMD:monitor:server-goto-file-row:@FILE@ @LINE@" >~/.lyxpipe.in
19345 \begin_layout Standard
19350 erabiltzen ari zarenean eta programako puntu bat editatzeko aurkitu nahi
19351 duzun bakoitzean, sakatu
19359 leihoan) eta horrek LyX zerbitzariaren bitartez LyX-i informazioa igorriko
19360 dio, horrela LyX-ek
19364 ttesnak duen informazioa aurkeztuko dizu eta kurtsorea
19368 -en kokatua zegoen leku berdinean agertuko da.
19369 Ez da korritze-barrarik gora eta behera mugitu behar kurtsorea non dagoen
19373 \begin_layout Standard
19374 Ohartu zaitez, ezaugarri hori lanean aritzeko LyX zerbitzaria gaituta eduki
19375 behar duzula (lehenespenez desgaituta egoten da).
19386 LyX Zerbitzari-kanalizazioa
19388 eremuan honelako bide-izen bat jarri beharko duzu:
19391 \begin_layout LyX-Code
19392 /home/<zure-etxeko-direktorioa>/.lyx/lyxpipe
19395 \begin_layout Standard
19396 Xehetasun gehiagorako, irakurri LyX zerbitzariaren dokumentazioa
19403 \begin_layout Subsubsection
19404 Tresna-barraren hedapenak
19407 \begin_layout Standard
19408 LyX-eko tresna-barrari gehi diezaiokezun sei botoi gehiago daude.
19409 Bost botoi inguruneentzako laster-teklak dira: Estandarra, Atala, LaTeX,
19410 LyXkodea eta Scrap.
19411 Azkena "Eraikineko programa"-rentzako laster-tekla da.
19414 \begin_layout Standard
19415 LyX-ek tresna-barra pertsonalizatzeko zenbait botoi ditu.
19416 Nire tresna-barran sei botoi horietaz gain, beste bi hauek ere gehitu dizkiot:
19422 kusi\SpecialChar \menuseparator
19429 lantzeko eta bestea
19434 kusi\SpecialChar \menuseparator
19439 guneratu\SpecialChar \menuseparator
19447 Hona hemen duten itxura:
19450 \begin_layout LyX-Code
19454 \begin_layout LyX-Code
19458 \begin_layout LyX-Code
19459 Icon "layout Standard"
19462 \begin_layout LyX-Code
19463 Icon "layout Section"
19466 \begin_layout LyX-Code
19467 Icon "layout LaTeX"
19470 \begin_layout LyX-Code
19471 Icon "layout LyXCode"
19474 \begin_layout LyX-Code
19475 Icon "layout Scrap"
19478 \begin_layout LyX-Code
19482 \begin_layout LyX-Code
19486 \begin_layout LyX-Code
19487 Icon "buffer-typeset"
19490 \begin_layout LyX-Code
19491 Icon "build-program"
19494 \begin_layout LyX-Code
19498 \begin_layout LyX-Code
19502 \begin_layout LyX-Code
19506 \begin_layout LyX-Code
19510 \begin_layout LyX-Code
19514 \begin_layout Subsubsection
19515 Koloreen pertsonalizazioa
19518 \begin_layout Standard
19519 LyX-en erabiltzen dituen hainbat kolore pertsonaliza ditzakezu:
19524 Erabiltzaile batzuk LaTeX letra-tipoen kolorearekin nazkatzen dira.
19525 Lehenetsitako kolorea gorria izaten da, eta Scrap-ek LaTeX-en letra-tipo
19526 berdina erabiltzen duenez, eta literatura-dokumentu batean scrap ugari
19527 jartzen badituzu, dokumentua erabat gorrixkatzen da.
19528 Aldatu nahi baduzu, joan
19530 Itxura\InsetSpace ~
19541 \begin_layout Standard
19542 Hurrengo gauza pantailako lerro berriaren karaktere ikurra da.
19543 Karaktere horren kolorea hauta dezakezu, eta atzeko planoan dagoen kolorearekin
19545 Aholku bat: hautatu ezazu atzeko planoak duen antzeko kolorea baina ez
19546 berdina, bien artean zerbait ezberdintzen dela antzemateko, eta horrela
19547 ez zara hainbeste nazkatuko.
19550 \begin_layout Chapter
19551 LaTeX-eko adituen sekretuak
19552 \begin_inset LatexCommand label
19553 name "kapi:sekretuak"
19560 \begin_layout Standard
19561 Nahiz eta LyX ahalmen handiko tresna bat izan, ezin da espero TeX/LaTeX
19562 garbian idatzitakoek egiten duten guztia lantzea.
19563 Hala ere, TeX eta LaTeX-eko ezagutzak diren trikimailu asko LyX-en ere
19564 erabil daitezke, baldin eta tresna-barrako "TeX" botoia sakatzeko edo LaTeX-eko
19567 Dokumentu-ezarpenak
19573 fitxan) gauzak idazteko beldurrik ez baduzu bederen.
19574 Atal honetan hainbat trikimailu, aholku eta bestelako burutazio egoki emango
19575 dizkizugu zure dokumentuan erabiltzeko eta hobetzeko.
19578 Saiatu zaitez etxean egiten
19580 , dokumentu txiki eta balio gutxi duenarekin hastea ahokatzen dizut!
19583 \begin_layout Standard
19584 Atal honetako burutazio gehienek zure LaTeX banaketako dokumentu-klase gutxi
19585 batzuk eskatzen dituzte.
19586 teTeX bezalako banaketa bat instalatuta baduzu, gehienak eskuragarri izango
19588 Gutxi batzuk, ordea, CTANen gunetik jaitsi beharko dira.
19589 Maiz gertatzen da gauza bera egiteko bide bat baino gehiago egotea, edo
19590 antzekoa egiten duten hainbat LaTeX-en estilo-fitxategi egotea.
19591 Bakoitzak erabakitzen du zein bide hartu, egingo dugun bakarra fitxategi
19592 mota batekin lan-mota bat nola egin dezakezun azaltzea da.
19593 Beraz, jantzi aztiaren txapela, mantendu begi bat irekita inguruko herensugeent
19594 zako, eta has gaitezen.
19597 \begin_layout Section
19598 Oin eta alboko oharrentzako trikimaluak
19601 \begin_layout Standard
19607 \begin_layout Subsection
19611 \begin_layout Standard
19612 LyX-ek oraindik artikulu ("article") motako dokumentu-klase bateko atal
19613 bakoitzaren hasieran ezin du oin-oharren zenbaketa berriro 1 balioarekin
19614 berrasieratu, ez eta zenbatzailearen estiloa aldatu ere.
19615 Horretarako, zeuk sartu beharko dituzu LaTeX-eko komandoak, honen bezalakoak:
19618 \begin_layout Standard
19622 \begin_layout Standard
19626 setcounter{footnote}{0}
19631 Komando hau erabiltzeak,
19635 setcounter{footnote}{0}
19637 , zenbatzailea 1 balioa edukitzera berrasieratzen du
19641 \begin_layout Standard
19642 Zenbatzailea 1 balioarekin ezarri da.
19650 \begin_layout Standard
19651 Hurrengo komandoak zenbatzailea hizki txikietara aldatzen du.
19652 Begiratu hurrengo oin-oharra zure
19664 \begin_layout Standard
19681 \begin_layout Standard
19682 Hau zenbatzaile alfabetikoa duen oin-ohar baten adibidea da.
19703 \begin_layout Standard
19704 Hurrengo komandoak zenbatzailea bere lehenetsitako egoerara itzultzen du,
19713 \begin_layout Standard
19724 zenbatzailearen estiloa LyX-en lehenetsia dagoenera itzultzeko.Hau da,
19735 \begin_layout Standard
19758 \begin_layout Standard
19759 Zenbatzailearen estilo gisa
19789 eta beste batzuk erabil ditzakezu.
19790 Arestiko adibidean LaTeX komandoa ordeztu, eta berriro exekutatu TeX zein
19791 itxurarekin kaleratzen den ikusteko.
19794 \begin_layout Subsection
19798 \begin_layout Standard
19799 LaTeX komandoak erabiliz, alboko oharrak txukuntzeko bi adibide azaltzen
19803 \begin_layout Standard
19804 Ondorengo komandoak zure testuaren alboan marra bertikal bat marraztuko
19805 du, gauzak hatz erakuslearekin nabarmentzeko:
19808 \begin_layout LyX-Code
19813 rule[-10mm]{30mm}{5mm}}
19817 \begin_layout Standard
19823 rule[-10mm]{30mm}{5mm}}
19831 \begin_layout Standard
19846 komandoak zer egiten duen jarraian dagoen albo-oharrarekin.
19849 \begin_layout Standard
19853 \begin_layout Standard
19863 \begin_inset Marginal
19866 \begin_layout Standard
19883 \begin_layout Section
19887 \begin_layout Standard
19890 Lars Gullik Bjønnes
19893 \begin_layout Subsection
19897 \begin_layout Standard
19898 Kapitulu honen helburua
19902 \begin_layout Standard
19907 : Lars-ek idatzi zuen jatorrizko kapitulua
19911 paketearen erabilpenari buruzko azalpen bikaina zen.
19912 Tamalez, dokumentu honetan jartzeko luzegia zen.
19913 Ondorioz, hemen atal garrantzitsuenak bakarrik sartzea hautatu nuen (bihotzez
19914 sentitzen dut, Lars).
19915 Jatorrizko kapitulua (eta beste kontu batzuk!)
19917 examples/multicol.lyx
19919 adibide-fitxategian aurkituko duzu--- mer
19924 LyX-eko dokumentu batean
19928 paketea nola erabil daitekeen erakustea da.
19933 paketea onartzen ez duenez, zenbait trikimailutxo erabili beharko ditugu.
19934 Atal hau irakurtzen jarraitxen baduzu, nola egin dezakezun ikasiko duzu.
19937 \begin_layout Subsection
19941 \begin_layout Standard
19942 Orrialde batean testua bat edo hainbat zutabetan agertzeko
19947 Oin-oharrak egokiro kudeatzen dira (zati gehienetan behintzat), baina orrialdea
19948 ren behean kokatzen da eta ez zutabe bakoitzaren azpian.
19949 LaTeX-en mugikorrentzako mekanismoa; nola nahi ere, uneko garapenean desgaitua
19951 Une hauetan orrialde osoko mugikorrak ingurunearen barrutian bakarrik erabil
19955 \begin_layout Subsection
19959 \begin_layout Subsubsection
19963 \begin_layout Standard
19964 Testua bi zutabetan banatu nahi baduzu, LaTeX era erabili behar duzu
19968 begin{multicols}{2}
19970 txertatzeko, eta kokatzen duzun lekutik hasiko dira bi zutabeak agertzen.
19971 Bi zutabeko testua amaitutzat jotzeko erabili:
19982 \begin_layout Standard
19985 Itzultzailearen oharra
19987 : zutabe anitzetako testua ez da euskaratu, zeren eta garrantzitsuena da
19988 testuak hainbat zutabetan nola banatzen diren ikastea, eta ez adibide bezala
19989 erabili den testua ulertzea.
19997 \begin_layout Standard
20001 \begin_layout Standard
20005 begin{multicols}{2}
20013 \begin_layout Standard
20017 The Adventure of the Empty House
20020 \begin_layout Standard
20023 by Sir Arthur Conan Doyle
20026 \begin_layout Standard
20029 It was in the spring of the year 1894 that all London was interested, and
20030 the fashionable world dismayed, by the murder of the Honourable Ronald
20031 Adair under most unusual and inexplicable circumstances.
20032 The public has already learned those particulars of the crime which came
20033 out in the police investigation, but a good deal was suppressed upon that
20034 occasion, since the case for the prosecution was so overwhelmingly strong
20035 that it was not necessary to bring forward all the facts.
20036 Only now, at the end of nearly ten years, am I allowed to supply those
20037 missing links which make up the whole of that remarkable chain.
20038 The crime was of interest in itself, but that interest was as nothing to
20039 me compared to the inconceivable sequel, which afforded me the greatest
20040 shock and surprise of any event in my adventurous life.
20041 Even now, after this long interval, I find myself thrilling as I think
20042 of it, and feeling once more that sudden flood of joy, amazement, and increduli
20043 ty which utterly submerged my mind.
20044 Let me say to that public, which has shown some interest in those glimpses
20045 which I have occasionally given them of the thoughts and actions of a very
20046 remarkable man, that they are not to blame me if I have not shared my knowledge
20047 with them, for I should have considered it my first duty to do so, had
20048 I not been barred by a positive prohibition from his own lips, which was
20049 only withdrawn upon the third of last month.
20053 \begin_layout Standard
20057 \begin_layout Standard
20069 \begin_layout Subsubsection
20070 Hainbat zutabeko testua
20073 \begin_layout Standard
20074 Eredu berdina erabiltzen da testua bi zutabe baino gehiagotan jarri nahi
20078 \begin_layout Standard
20082 \begin_layout Standard
20086 begin{multicols}{3}
20094 \begin_layout Standard
20097 It can be imagined that my close intimacy with Sherlock Holmes had interested
20098 me deeply in crime, and that after his disappearance I never failed to
20099 read with care the various problems which came before the public.
20100 And I even attempted, more than once, for my own private satisfaction,
20101 to employ his methods in their solution, though with indifferent success.
20102 There was none, however, which appealed to me like this tragedy of Ronald
20104 As I read the evidence at the inquest, which led up to a verdict of willful
20105 murder against some person or persons unknown, I realized more clearly
20106 than I had ever done the loss which the community had sustained by the
20107 death of Sherlock Holmes.
20108 There were points about this strange business which would, I was sure,
20109 have specially appealed to him, and the efforts of the police would have
20110 been supplemented, or more probably anticipated, by the trained observation
20111 and the alert mind of the first criminal agent in Europe.
20112 All day, as I drove upon my round, I turned over the case in my mind and
20113 found no explanation which appeared to me to be adequate.
20114 At the risk of telling a twice-told tale, I will recapitulate the facts
20115 as they were known to the public at the conclusion of the inquest.
20119 \begin_layout Standard
20123 \begin_layout Standard
20135 \begin_layout Standard
20136 3 zutabe baino gehiago eduki ditzakezu, baina ziurrenik begientzako ez dela
20137 oso ikusgarria izango.
20140 \begin_layout Subsubsection
20141 Zutabeak zutabeen barruan
20144 \begin_layout Standard
20145 Zutabeen barruan zutabeak eduki ditzakezu:
20148 \begin_layout Standard
20152 \begin_layout Standard
20156 begin{multicols}{2}
20164 \begin_layout Standard
20167 The Honourable Ronald Adair was the second son of the Earl of Maynooth,
20168 at that time governor of one of the Australian colonies.
20169 Adair's mother had returned from Australia to undergo the operation for
20170 cataract, and she, her son Ronald, and her daughter Hilda were living together
20175 \begin_layout Standard
20179 \begin_layout Standard
20183 begin{multicols}{2}
20191 \begin_layout Standard
20194 The youth moved in the best society--had, so far as was known, no enemies
20195 and no particular vices.
20196 He had been engaged to Miss Edith Woodley, of Carstairs, but the engagement
20197 had been broken off by mutual consent some months before, and there was
20198 no sign that it had left any very profound feeling behind it.
20199 For the rest {sic} the man's life moved in a narrow and conventional circle,
20200 for his habits were quiet and his nature unemotional.
20201 Yet it was upon this easy-going young aristocrat that death came, in most
20202 strange and unexpected form, between the hours of ten and eleven-twenty
20203 on the night of March 30, 1894.
20207 \begin_layout Standard
20211 \begin_layout Standard
20223 \begin_layout Standard
20226 Ronald Adair was fond of cards--playing continually, but never for such
20227 stakes as would hurt him.
20228 He was a member of the Baldwin, the Cavendish, and the Bagatelle card clubs.
20229 It was shown that, after dinner on the day of his death, he had played
20230 a rubber of whist at the latter club.
20231 He had also played there in the afternoon.
20232 The evidence of those who had played with him-- Mr.
20233 Murray, Sir John Hardy, and Colonel Moran--showed that the game was whist,
20234 and that there was a fairly equal fall of the cards.
20235 Adair might have lost five pounds, but not more.
20236 His fortune was a considerable one, and such a loss could not in any way
20238 He had played nearly every day at one club or other, but he was a cautious
20239 player, and usually rose a winner.
20240 It came out in evidence that, in partnership with Colonel Moran, he had
20241 actually won as much as four hundred and twenty pounds in a sitting, some
20242 weeks before, from Godfrey Milner and Lord Balmoral.
20243 So much for his recent history as it came out at the inquest.
20247 \begin_layout Standard
20251 \begin_layout Standard
20263 \begin_layout Standard
20264 Adibide aurrerakoiagoak
20266 examples/multicol.lyx
20268 fitxategian aurkituko dituzu, zutabe eta goiburukoen arteko tarteak, lerro
20269 bereizle bertikalak eta bestelako jokoak erakusten ditu.
20272 \begin_layout Section
20273 Zenbatua paragrafo-ingurunearen zenbakera
20274 \begin_inset OptArg
20277 \begin_layout Standard
20290 \begin_layout Standard
20296 \begin_layout Standard
20297 \begin_inset VSpace bigskip
20303 \begin_layout Standard
20309 paragrafo-ingurunearen lehenetsitako zenbakera arabierazko zenbakiekin
20310 hasi eta hizki maiuskulez amaitzen da.
20311 Demagun, batzuetan eguna horrela zabaltzen delako, zenbakerarentzako bestelako
20312 mota baztuk erabili nahi dituzula.
20313 Zenbakera nola aldatzen den adierazteko adibidea dator orain:
20316 \begin_layout LyX-Code
20326 \begin_layout LyX-Code
20336 \begin_layout LyX-Code
20346 \begin_layout LyX-Code
20356 \begin_layout Standard
20357 \SpecialChar \ldots{}
20358 hauek zenbakera erromatar zenbakiak, maiuskuletan dauden hizkiak, arabierazko
20359 zenbakia eta minuskuletan dauden hizkiak ezartzen dute, hurrenez hurren.
20362 \begin_layout Standard
20363 Gainera, aurreko adibideak zenbakerari beste zerbait gehitzen dio.
20364 Lehenbizikoak "I." bezalako etiketa edukiko luke.
20365 Askoz erragazo irakurtzearren arestiko adibideak honelako zenbakera sortuko
20367 \begin_inset Quotes eld
20371 \begin_inset Quotes erd
20376 \begin_inset Quotes erd
20380 \begin_inset Quotes erd
20385 \begin_inset Quotes erd
20389 \begin_inset Quotes erd
20394 \begin_inset Quotes eld
20398 \begin_inset Quotes erd
20404 \begin_layout Standard
20405 Arestiko adibidean ikusi duzunez, habiaratze-sakonera bakoitzarentzako etiketa-k
20412 \SpecialChar \ldots{}
20419 , eta baita zenbatzaile bat ere,
20423 \SpecialChar \ldots{}
20429 "Zenbakiak inprimatzeko" bost komando ere badaude:
20459 , eta bakoitzak zenbatzaile bat jasotzen du argumentu bezala.
20460 Horien aurretik eta atzetik karaktereak gehi ditzakezu, baina zuriunerik
20461 gehitu beharrik ez dago.
20464 \begin_layout Standard
20465 Hauekin gauza ederrak lor ditzakezu.
20469 \begin_layout LyX-Code
20483 \begin_layout LyX-Code
20495 \begin_layout LyX-Code
20505 \begin_layout LyX-Code
20515 \begin_layout Standard
20516 Komando hauek honelako zenbakera bat sortuko lukete: <
20517 \begin_inset Quotes eld
20521 \begin_inset Quotes erd
20526 \begin_inset Quotes erd
20530 \begin_inset Quotes erd
20535 \begin_inset Quotes erd
20539 \begin_inset Quotes erd
20544 \begin_inset Quotes eld
20548 \begin_inset Quotes erd
20555 \begin_layout Section
20556 Taulako errenkaden arteko tarteaErrenkaden tartea
20559 \begin_layout Standard
20565 \begin_layout Standard
20566 \begin_inset VSpace bigskip
20572 \begin_layout Standard
20574 LaTeX-ek taula bateko errenkaden artean tarte osagarria jartzen uzten dizu,
20575 errenkadaren amaiera zehazten duenari (
20583 ) aukerako argumentu bat emanez.
20584 LyX-ek oraindik gaitasun hori ez dauka garatuta, beraz hemen eta gauza
20585 bera egiteko bi trikimailu azaltzen dira.
20588 \begin_layout Standard
20589 Lehenbizikoa arruntagoa da, baita luzeagoa ere.
20590 LyX-en hitzaurrean sartu ondorengo komandoaren definizioa:
20593 \begin_layout Standard
20600 extratablespace}[1]{
20605 Komando honek argumentu bakar bat jasotzen du, txertatzea nahi duzun tarte-tama
20607 Txertatu komandoa atzeko errenkadako lehenbiziko zutabean, eta tartea errenkada
20608 horren gainean agertuko da.
20609 Hona hemen adibide bat (
20614 iseinua\SpecialChar \menuseparator
20621 erabiliz ertzak kendu dizkiot):
20624 \begin_layout Standard
20626 \begin_inset Tabular
20627 <lyxtabular version="3" rows="4" columns="3">
20629 <column alignment="center" valignment="top" width="0pt">
20630 <column alignment="center" valignment="top" width="0pt">
20631 <column alignment="center" valignment="top" width="0pt">
20633 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20636 \begin_layout Standard
20660 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20663 \begin_layout Standard
20669 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20672 \begin_layout Standard
20698 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20701 \begin_layout Standard
20707 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20710 \begin_layout Standard
20716 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20719 \begin_layout Standard
20727 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20730 \begin_layout Standard
20743 \begin_layout Standard
20747 extratablespace{2ex}
20766 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20769 \begin_layout Standard
20775 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20778 \begin_layout Standard
20786 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20789 \begin_layout Standard
20795 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20798 \begin_layout Standard
20822 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20825 \begin_layout Standard
20848 \begin_layout Standard
20849 Bigarren bidea askoz ere azkarragoa da, baina tipografia-arloan aritzen
20850 dienek eta TeX-eko adituak aizkorak zorroztuta zeruari oihuka hasiko dira.
20851 Leku berean errenkada amaitzen dela adierazten duen ikurra jarri, aukerazko
20853 Hemen, ez da behar komando bat definitzea, aurreko adibidean egin den bezala.
20854 Baina zehazten duzun baino tarte handiagoa egongo da, zeren eta oinarrian
20855 errenkada zuri (huts) bat gehitu baituzu, eta horri tartea gehituz.
20856 Gehitzen den tartea handiegia bada, erabili zenbaki negatiboak, honen gisa:
20859 \begin_layout Standard
20861 \begin_inset Tabular
20862 <lyxtabular version="3" rows="4" columns="3">
20864 <column alignment="center" valignment="top" width="0pt">
20865 <column alignment="center" valignment="top" width="0pt">
20866 <column alignment="center" valignment="top" width="0pt">
20868 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20871 \begin_layout Standard
20895 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20898 \begin_layout Standard
20904 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20907 \begin_layout Standard
20933 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20936 \begin_layout Standard
20942 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20945 \begin_layout Standard
20951 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20954 \begin_layout Standard
20962 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
20965 \begin_layout Standard
20978 \begin_layout Standard
21004 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
21007 \begin_layout Standard
21013 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
21016 \begin_layout Standard
21024 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
21027 \begin_layout Standard
21033 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
21036 \begin_layout Standard
21042 <cell alignment="center" valignment="top" topline="true" usebox="none">
21045 \begin_layout Standard
21068 \begin_layout Standard
21069 Goxoki txiki bat dirudi, eta lana azkar egiten du, nahiz eta oso itxusia
21071 Usteldutako barazkiak ximaurra egiteko erabili! Zin dagizut honelakorik
21072 inoiz ez nukeela aholkatuko! Bestela eror bedi urtzia gure buruen gainera!
21075 \begin_layout Section
21079 \begin_layout Standard
21085 \begin_layout Standard
21086 \begin_inset VSpace bigskip
21092 \begin_layout Standard
21097 \begin_layout Standard
21103 tmpfont}{cmr17 scaled 2500}{
21115 \begin_layout Standard
21120 \begin_layout Standard
21131 uetariko askok liburu zaharrek erabiltzen zuten "letra kapitalen" (maiuskuletan
21132 zeuden letra ikaragarri handi haiek, kapitulu edo atal berri bakoitzeko
21133 hasieran kokatzen zirenak) itxura eskuratzea nahiko zenukete .
21134 Hauek LyX/LaTeX soilean zuzenean garatzen dira (TeX soilean zerbait idazten
21135 dakizula suposatzen da), baina lan gehixeago eta beronen gainean hainbat
21136 bira ematea eskatzen du.
21137 Ikus dezakezu (pantailan irakurtzen ari bazara) paragrafo honen hasieran
21138 TeX erako zatarkeria dagoela.
21141 \begin_layout Standard
21145 \begin_layout Standard
21151 bigdrop{-1em}{3}{ptmri}{H}+
21156 emen gauza bera egiteko bide errazagoa daukazu.
21157 dropcaps paketea (edo berriagoa den
21161 ) CTANen gunetik eskuratuz zure dokumentuetan honelako letrak agertzeko
21162 bide eroso bat eskaintzen dizute.
21163 Pakete hau teTeX-eko zati estandar bat ez denez, dokumentu honetan ezin
21165 Baina paragrafo hau dokumentu berri batera kopiatzen baduzu, gero "
21171 " komandoa eta "+" ikurrak paragrafo hasieran dagoen TeX kodetik ezabatu,
21172 eta LaTeX hitzaurrean
21176 usepackage{dropcaps}
21178 gehitzen baduzu, Times Roman letra etzanarekin "H" hizki dotorea agertuko
21180 Letra horrek hiru lerroko altuera izango du, eta marjinetik 1\InsetSpace ~
21182 kanporago geldituko da.
21187 " TeX-ek ikus dezakeen direktorio batean kopiatu behar duzula.
21188 Lehenbiziko argumentua koskatze-tartearen tamainari dagokio; kasu honetan
21189 negatiboa denez, marjinerantz joango litzateke.
21190 Bigarren argumentua hizkiaren altuera da, eta testuaren lerroetan neurtzen
21192 Hirugarren argumentua letra-tipoaren izena da: teorian
21196 fitxategia duen edozerekin ongi moldatu beharko luke (murgildu zaitez \SpecialChar \ldots{}
21201 direktorioan dauden aukerak ikusteko).
21206 atsegin dut, alemaniera luxuzko letra-tipo bat, letra kapitalentzako bereziki
21208 Laugarren argumentua kokatu beharreko hizkia da (edo hizkiak).
21219 komandoa ekartzen du, eta apur bat sinpleagoa den
21228 \begin_layout Section
21229 Paragrafoen estandarrak ez diren forma
21232 \begin_layout Standard
21238 \begin_layout Standard
21239 \begin_inset VSpace bigskip
21245 \begin_layout Standard
21250 \begin_layout Standard
21262 \begin_layout Standard
21266 \begin_layout Standard
21275 \begin_layout Standard
21289 \begin_layout Standard
21294 \begin_layout Standard
21305 \begin_layout Standard
21314 \begin_layout Standard
21323 \begin_layout Standard
21332 \begin_layout Standard
21341 \begin_layout Standard
21350 \begin_layout Standard
21359 \begin_layout Standard
21368 \begin_layout Standard
21377 \begin_layout Standard
21386 \begin_layout Standard
21395 \begin_layout Standard
21404 \begin_layout Standard
21413 \begin_layout Standard
21422 \begin_layout Standard
21431 \begin_layout Standard
21440 \begin_layout Standard
21449 \begin_layout Standard
21458 \begin_layout Standard
21467 \begin_layout Standard
21473 Bada garaia paragrafo laukiluzeen tirania bertan behera botatzeko.
21474 Horrelakoetan, TeX soileko
21476 parshape komando zoragarriari deitzen zaio.
21477 Ikus dezakezunez, edonolako formak jar daiteke lerro-luzeeren definizio
21483 komandoa nahiko xumea eta erabilgaitza iruditu, erabiltzaileari burutatu
21484 zaiokeen zenbait egoeretan lagungarri gerta dakioke: letra kapitalak fintzea,
21485 irudi ez-laukien ingurunean testua itzulbiratzea, e.a.
21489 \begin_layout Standard
21490 \begin_inset VSpace bigskip
21496 \begin_layout Standard
21501 parshape lerrokop #1koska #1luzero #21koska #2luzero \SpecialChar \ldots{}
21508 paragrafoa osatzen duen lerro kopurua den.
21509 Lerro gutxiago egonez gero, forma moztu egiten da; gehiago egonez gero,
21510 gainezka dauden lerroak definizioko azken lerroaren neurriak hartuko dituzte.
21515 sarrerak ezkerreko marjinetik hasita lerroaren koskatze-tamaina zehazten
21520 sarrerak berriz puntu horretatik hasi eta lerro horrek zenbateko luzera
21522 Forma uneko paragrafoari eragiten dio, eta hurrengo paragrafoetan gauzak
21523 bere laukidun ohituretara itzultzen dira.
21526 \begin_layout Standard
21530 \begin_layout Standard
21542 \begin_layout Section
21546 \begin_layout Standard
21547 Ikusi duzunez, atal honetako adibideek praktikotasunetik gauza apetatsuetaraino
21549 Ez dut uste inork azken ataleko forma bitxidun paragraforik beharko duenik,
21550 zeren eta gauzarik garrantzitsuena da TeX eta LaTeX-en egin ditzakezunak
21551 LyX-en ere egiteko gai izango zarela.
21552 TeX konposaketarako ahalmen handiko sistema zoragarria da, eta bere gaitasun
21553 guztia zure eskuetan dago, zeren eta LyX-ek bere atzekaldean erabiltzen
21555 Izan LyX-atze zoriontsua!